skulptur, figur

Skulptur i brons föreställande figur sittande på ett lejon. Attribut i höger hand liksom lejonets svans saknas. Skulpturen har tillsluten bottenplatta och spår av bemålning.

Enligt Per-Olow Leijon en sino-tibetansk skulptur från 1700-talets senare del.

Enligt Karl-Gunnar Gardell en s.k. Kubera eller Vaishravana, på tibetanska rnam thos sras. I vänster hand håller figuren en juvelspyende mungo, och i höger hand ska hållas Dhvaja, segerbaneret. Kubera vördas som rikedomsgud men också som en av de fya Lokapala, väderstreckens beskyddare. Som sådan beskyddar han under namnet Vaishravana den nordliga himmelsriktningen, där han härskar över alla Yaksa-demoner. Han inräknas dessutom som en av de åtta skräckinjagande beskyddarna av religionen, sk. Dharmapala. Kubera avbildas också tillsammans med en grupp av åtta beridna gudomligheter, s.k. Ashvapati. Den här avbildad e formen, där han som Mahasuvarna Vaishravana eller Mahapita Vaishravana sitter på ett rytande lejon och håller i segerbaneret, anses vara den mest populära. Segerbaneret är en bild för buddhismens segerrika utbredande, och den juvelspyende mungon en bild för önskan att fattingdom och elände för alla lidande skall få ett slut, samt en påminnelse om gudens seger över ormarna, vilka vakar över jordens alla rikedomar.

Se: Olschak, Blanche Christine. 1962. Religion und Kunst im alten
Tibet. Zürich. S. 9.

Pal, Pratapaditya. 1969. The Art of Tibet. New York.