Tobakspipa.
Pipa i skiffer, så kallad argillit vilken bryts på "Slatechuck Mountain" vilket är en avlägset belägen bergsdal vid Skidegate Inlet på Queen Charlotte öarna.
Denna form av små skulpturer, mest i form av totempålar, men också förekommande som pipor, snäckor och allehanda små skulpturer, var redan från början avsedda som turistkonst. Tidigare förekom dock en mindre egen tillverkning av föremålen som t.ex religiösa amuletter. Denna information är muntligen given mig av Jim Hart, haida, i Masset 1987. Jim Hart är en av haidaindianernas främsta konstnärer. Den större tillverkningen av dessa föremål som turist "curios" startade redan på 1820-talet.
Enligt generalkatalogen är föremålet bara angett som tobakspipa av skiffer från British Columbia. Ofta användes de inte att röka med utan var bara dekorationer. En del Argillitpipor var dock avsedda för användning. 04.19.411 tycks inte ha använts för rökning.
En skada i form av en ordentlig spricka som också verkar vara lagad, finns där skaftet börjar sticka ut under skulpturdelen. I övrigt är pipan i gott skick. Haidaindianerna besöktes tidigt av expeditioner från Europa, i synnerhet sjömännen sökte föremål att ta med sig hem som souvenirer. Det var denna ständiga efterfrågan på "curios" som fick haidaindianerna att i större skala börja tillverka föremål i argillit, allra mest i form av småkopior av totempålar.
Piphuvudet har formen av ett människoansikte. Detta hålles av en människofigur. Ytterligare en människofigur sitter vänd med ryggen mot de två första. Bakom den sista människofiguren ses en djurfigur i form av ett djurhuvud med tassar. Det föreställer troligen en björnunge som är ett vanligt motiv hos haidas argillitarbeten. Djurfiguren kommer fram under den sista människofiguren och är väsentligt mindre än de övriga.
Sedan argillitföremål började tillverkas har olika typer av föremål haft olika popularitet. Olika typer av pipor t.ex var därför "på modet" under olika delar av 1800-talet. Samma sak gäller för övriga motivgrupper såsom amuletter och läpp-pluggar, skålar, lådor (små), figuriner, enkla el. i grupp, medaljonger, tallrikar och fat, totempålar av olika slag, samt en del övriga föremål, t.ex flöjter. En rad olika typer av argillitföremål tillverkas fortfarande i stor mängd i både Masset och Skidegate, de två kvarvarande haida-byarna idag.
När haida indianernas, liksom de övriga nordvästkustindianernas, ceremonier var förbjudna levde de vidare i argillitskulpturerna. Argilliten blev ett medium för traditionsbevarande. Haidaindianerna är de enda som tillverkar föremål i argillit i en större omfattning./JG