grafik, träsnitt, bildkonst, print, woodcut, woodblock

Ingår 13/12 2014 - maj 2015 i utställningen Blommor i japansk konst. Skönhet och symbolik (urval och koncept: Petra Holmberg, intendent). Text från hemsidan:

"Längtar du efter grönska och blomdoft? Välkommen till Galleriet i vår permanenta Japan-utställning! Med start i den mörkaste årstiden och vidare in i våren visar vi 20 föremål med blom- och växtmotiv. Bland föremålen finns två sällan visade målningar från 17-1800-talen, träsnitt, illustrerade böcker och keramik.

Blommor, växter och träd är mycket viktiga i japansk konst och på konsthantverk. Ibland kombineras växterna med fåglar och andra djur. Blommönster har använts på tyger åtminstone sedan Asuka- och Nara-perioden (538-794). Under Heian-perioden (794-1185) började växtmotiv användas av krigarna som familjevapen (mon) på personliga ägodelar och i strid. De fyra årstiderna med sina olika växter brukar lyftas fram i japansk kultur. De skira körsbärsblommen och de röda lövens glöd firas särskilt med seder som startade i kejsarhovet för över 1000 år sedan. Under Edo-perioden (1615-1868) blev firandet mer utbrett och kom att likna dagens festligheter med karaoke-sång under körsbärsträden.

De flesta av årets månader har sin speciella växt som symbol, ofta med rötter i Kina. Växtmotiven gör att många både i och utanför Japan förknippar japansk kultur med kärlek till naturen. Förr förklarade en del forskare denna naturkärlek med att Japan var ett utpräglat jordbrukssamhälle. Enligt nutida forskning har naturmotiven sina rötter snarare i hovaristokratins litterära värld. Man kan se de återkommande motiven som en vilja att omsätta naturen i en förståelig, kulturell och kontrollerad form. Poesin och berättelserna som skrevs i kretsar runt kejsaren från och med 700-1000-talet påverkar japansk kultur än idag. Årstider och växtmotiv är återkommande ämnen i texterna. I "Berättelsen om prins Genji" från 1000-talet, idag känd även som manga och anime, är flera huvudpersoner namngivna efter blommor. Årstidens betydelse märks även idag på formella brev där man gör syftningar till årstiden liksom i kortdiktformen haiku (dikter med 17 stavelser).

Hur många blom- och växtmotiv kan du hitta runtom i vår Japan-utställning här på museet?

För information om specialvisningar i Galleriet, se kalendariet." /PH

Träsnitt. Shin hanga. Hornuggla och körsbärsblom i månsken. Shoson (Koson) Ohara (1877-1945).
1926.

Utställningstext (Petra Holmberg):
Rosa skyar, en blomning som varar i några få dagar… sedan sprids kronbladen i vinden. Körsbärsblomman har blivit en symbol för livets förgänglighet och insikten att uppskatta dess skönhet medan tid är.
Körsbärsblomman (sakura) är förmodligen den av alla blommor som mest förknippas med Japan. Körsbärsträden blommar från mitten av mars i söder till och med maj i norra Japan. Blomningen uppmärksammas genom att människor samlas och har fest tillsammans. Arbetskamrater och andra grupper sätter sig under träden med mat och alkohol och idag gärna en bärbar karaoke-maskin.

Att fira blomningen (o-hanami) går tillbaka på Edo-perioden (1615-1868). Ännu längre tillbaka, under Heian-perioden (794-1185), hade hovfolket börjat uppmärksamma årstidsväxlingarna genom att skriva poesi på lappar som hängdes i träden (se nr 7). I litteraturen flyttades då fokus från plommonblomman (ume) som förknippades med kinesisk kultur till körsbärsblomman som kopplades till Japan. Många olika sorter har odlats fram. Det är blomman som står i fokus, för träden bildar ingen frukt.

Körsbärsblommen var också en symbol för samurajernas korta liv. I krigstid var deras medellivslängd endast omkring 20 år. I samband med den japanska nationalismen under andra världskriget förstärktes sambandet mellan det krigiska och körsbärsblommen då självmordsbombarnas (kamikaze-piloterna) bomber kallades Oka, vilket är synonymt med körsbärsblom. En del piloter tog också med sig körsbärskvistar på sin sista resa.

Kompletterad med hjälp av Statens Konstsamlingars tillväxt och förvaltning och Östasiatiska museet och vänförenings årsböcker.

Ingår 13/12 2014 - maj 2015 i utställningen Blommor i japansk konst. Skönhet och symbolik.

Träsnitt. Hornuggla och körsbärsblom i månsken.
Symboliskt anses ugglor i japansk kultur medföra lycka och skydd från lidande. Anledningen till det är att ordet för uggla på japanska, fukuro, kan skrivas med tecken som även betyder lycka samt skydd från lidande. Denna symboliska koppling har lett till att ugglor har blivit mycket populära motiv på till exempel amuletter (engimono). Det finns en enorm mängd saker med ugglemotiv i dagens Japan.
Färgpigment på papper.
Konstnär: Shoson (Koson) Ohara (1877-1945)

Woodblock print. Long-eared owl and cherry blossoms in moonlight.
In Japan, owls are supposed to bring luck and offer protection from suffering. The reason can be found in the Japanese name for owl, fukuro, can be written in different sets of characters that also mean luck and protection from suffering
Through this symbolic attribution, owls have become very popular motifs on for example lucky charms (engimono). This is why an enormous variety of owl merchandise and souvenirs can be found in modern Japan.
Colour pigment on paper.
Artist: Shoson (Koson) Ohara (1877-1945)