huvudbonad, rowa labaleku

Rowa humbi
Modern huvudbonad som bärs av män, tillverkad av importerat rayongarn, på Sumba kallat benang sutera (silke). Motiven som är vävda i en broscherad inslagsteknik som tillhör gruppen snärjda vävnader, vävnaderna består av ripsytor, där mönstret helt och hållet plockas in för hand mellan botteninslagen. På en rundväv, grunden för alla sumbanesiska textilier, blir alltid ett parti ovävt. För att inte inslagen ska repas upp, sträcks varpen i en för ändamålet avsedd bamburam och förses med dekorativa vävda avslutningsbårder, kalidir, varefter väven öppnas. Fransarna är inte tvinnade och snodda. Motiv i bårderna: lolo lugha - manihot utilissima, kassavaslingor som liknas vid en ogift kvinna som utan mål krälar på marken, i stort behov av en stötta. Det sägs att hon inte kan nå ljuset som gifta kvinnor. Vem som helst kan plocka upp henne. Analogin är en av många uttalade metaforer som understryker nödvändigheten av att kvinnor gifter sig. Mittfältet avbildar vattenbuffelns öga.
Köpt av Katrina Walu, Galu Wali, Kecamatan Kodi, västra Sumba, Indonesien. Förvärvad 1999.07.21
To Speak with Cloth. Studies in Indonesian Textiles. Mittiebelle Gittinger, Editor. Museum of Cultural History. University of California. Los Angeles 1989