björnspjut, snöskovel, skidstav

Om skidåkningen:

År 550 skrev den gotiske författaren Prokopios: ”Bland de barbarer som ha sitt hemvist i Thule (Skandinavien) är det bara ett folk, skrithiphinoi, som lever som vilda djur...” Han kallar samerna ”skrid-finnar”. Skriti kommer från det gamla nordiska ordet skrida, åka på skidor. (Manker, 1947: 12) Prokopius skulle bara veta om världsmästerskapen i skidåkning och hur roligt vi ännu tusenfemhundra år senare har med det där ”primitiva” nordeurasiska folkets fiffiga uppfinning: Skidorna!

Se Olaus Magnus helt felaktiga illustrationer av skidåkande samer, från 1539 och 1555! (i Manker, 1947: 13, 14)

Skidstaven:

Samerna använde bara en skidstav, men den var mycket lång. Likt de flesta samiska redskapen var även skidstaven multifunktionell. Den användes på samma multifunktionella sätt som vandrings-staven (se 1939.70.0023, 1939.70.0171), men dessutom fungerade den som skidstav, som snöskovel, som ispik i olika situationer och t.o.m. som varg-spjut! (Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM 2010)

(N.B. Samerna har aldrig använt sig av snöskon, som man har i Nordostasien och framförallt hos indianerna och eskimåerna i Nordamerika. (Manker, 1947: 127) Skidorna är ju det mycket snabbare och effektivare färdmedlet på snön.)

Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
transport
skida
skidstav
skidåkning

skida: 1939.70.0004, 1939.70.0018, 1939.70.0359, 1939.70.0366, 1939.70.0001.
skidstav: 1971.33.0002, 1939.70.0017, 1939.70.0361, 1939.70.0362.

Källa: Manker, Ernst. De svenska fjällapparna. STF:s handböcker om det svenska fjället nr 4, Svenska Turistföreningens förlag: Stockholm, 1947. Finns på VKM’s bibliotek.

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM Göteborg, 2010)