mantel, hanggi pawora

Traditionell textil som bärs av män, vävd av handspunnet vitt garn med gula och röda varpripsbårder. Tillverkad av Lawe Kariam år 1995, som bor i Tarung, en traditionell förfadersby i Loli. Byn är belägen på en kulle, bara några hundra meter från marknaden i provinshuvudstaden för Västsumba. Förutom som kläder åt de levande, brukas vävnader som liksvepningar och gravgåvor. Den avlidne, eller dennes förfader, anses kunna använda tyg som ett nytt skinn om de önskar återvända till jordelivet. En hanggi är normalt 240-260 cm lång och 120-160 cm bred. På en rundväv, grunden för alla sumbanesiska textilier, blir alltid ett parti ovävt. För att inte inslagen ska repas upp, på textilier som är avsedda för män, sträcks varpen i en för ändamålet avsedd bamburam och förses med avslutande vävda bårder, kalidur. De två identiska styckena tyg sys ihop på längden efter att de karakteristiska avslutningsbårderna vävts och väven öppnats. Motiv: rad 1 och 3 karewinno som är en risbehållare som finns i husen, rad 2, 4 och 5 mata karabo vattenbuffelns öga. De tvinnade och snodda fransarna pote är doppade i indigo.
Kampung Tarung, Kecamatan Loli, Waikabubak, västra Sumba.

Förvärvad 1998.06.26
Wellfelt, Emilie, Livgivare och dödsbringare. Tyg och symbolism på Västsumba, Indonesien, C-uppsats i socialantropologi Lunds Universitet VT 2000

se bild 6049, 6080, 6081, 6328-31, 6461 och 6462.

Mantel för män av handspunnet vitt garn med gula och röda varpripsbårder av importerat maskinspunnet garn. Motiven på bården ”kalidur” föreställer: rad 1 och 3 karewinno som är en risbehållare som finns i husen. Rad 2, 4 och 5 mata karabo vattenbuffelns öga. De tvinnade och snodda fransarna pote är doppade i indigo.Vävd av Lawe Kariam i Tarung 1995 och köpt av henne 1998.
se bild 6049, 6080, 6081, 6328-31, 6461 och 6462.