väv, fabric, hanggi gundu pahikung

Hanggi gundu
Modern vävnad som bärs av män, vävd av importerat rayongarn. En kombination av randig varprips i vävnadens mittfält och bårder i pahikung, ett mönster där speciella solvskaft tillverkade av tunna bambustickor tillsätts utöver dem som behövs för grundvävningen. Dessa används för att åstadkomma mönsterskäl för varptrådarna som är de enda som bildar mönstret, som är placerat ovanpå basstrukturen, genom att ömsom ligga ovanpå bottenväven, ömsom bindas av den. För att skapa mönster och berika grundväven förbereder väverskan de olika inslagen genom att på förhand plocka upp trådarna som skall bilda mönster över tunna bambustickor. Motiv: mata kataru, vattenbuffelns öga, kalajengki, skorpion. En Hanggi är normalt 240-260 cm lång och 120-160 cm bred. På en rundväv, grunden för alla sumbanesiska textilier, blir alltid ett parti ovävt. För att inte inslagen ska repas upp, på textilier som är avsedda för män, sträcks varpen i en för ändamålet avsedd bamburam och förses med dekorativa vävda bårder. De två identiska styckena tyg sys ihop på längden efter att de karakteristiska avslutningsbårderna, på lokalt språk kambollo, vävts och väven öppnats. Bårdmotiv: mata kataru, vattenbuffelns öga, kadenga kodoro, ett redskap för att vinda rep och avbildas som ett stiliserat kryss. Den står för önskan att ett gift par ska arbeta nära tillsammans, att deras relation ska vara lika tät som rep på en kadanga kadoro. Fransarna är inte tvinnade och snodda. Köpt av Titus Tou wa Poga under ett besök i hans hem 1998. Se foto 6174D Praitides Waimoro, Kecamatan Walakaka, förr Wanokaka, västra Sumba, Indonesien.
Wellfelt, Emilie, Livgivare och dödsbringare. Tyg och symbolism på Västsumba, Indonesien, C-uppsats i socialantropologi Lunds Universitet VT 2000

Modern mansvävnad av regenatfibergarn med ränder i varpripsteknik. Motiven på längden föreställer mata kataru – vattenbuffelns öga och kalajengking -skorpioner, de är vävda i pahikung som är en ytvarpsteknik som är tillagd för att skapa mönster och berika en grundväv. På en rundväv, grunden för alla sumbanesiska vävnader är ett parti inte vävt, för att säkra detta tvinnas avslutningsbårderna, Tyget sträcks över en bamburam där parställda färgade garner tvinnas runt den del av varpen som inte är vävd och avklippt. De två identiska styckena tyg sys ihop på längden med Z-formade stygn efter att bårderna tvinnats och väven öppnats. De karakteristiska avslutningsbårderna på denna gundu är tvinnade av importerade färgstarka brodergarner (benang borduur) i rött, turkos, grönt och gult, fransarna är inte tvinnade.
Köpt av Titus Tou wa Poga under ett besök i hans hem 1998.
Kampung Praites Waimoro, Wanokaka, västra Sumba
För vävning av denna textiltyp se bild 6084-6087, 6088-6092.
se bild 6174