mössa, kvinnomössa, skupmot (saN), gahpir (saN), huvudbonad, samiska dräkter, dräkt

AJ 3413 kvinnomössa. Mössan är sydd av röd vadmal. Kantad framtill mot ansiktet med päls av ljusgrå grönlandssäl, samt en remsa av grått ulltyg. Kantad i nacken med grått ulltyg. Kullen är fastsydd mot en sidodel runt huvudet, kullen är lätt rynkad baktill och i sidan mot sidodelen, framtill slät. Nedanför kullen är en 2 cm bred ullremsa fastsydd. Nedanför ullremsan är fyra breda "stolpar" av mörkgrå grönlandssäl och fyra smala "stolpar av ljusgrå grönlandssäl. På varje "öronlapp" är också en 2 cm bred ullremsa fastsydd. Knytband gjord som fyrfläta av rött, gult och blått ullgarn. Tofsar i knytbanden av dubbelvikt rött och gult kläde med en vit knapp fastsydd på vardera sidan. Mössan är fodrad med blommigt bomullstyg med röd botten.

I Karesuando bar kvinnorna om vintern under rajdflyttningarna en yttermössa, skupmot, ovanpå jorbot. Den har nu kommit ur bruk. Den syddes helst av blått kläde och kantades med vitt.”

(Källa: Susanna Jannok-Porsbo: Samiskt dräktskick i Gällivare, Jukkasjärvi och Karesundo socknar. Ájtte Förlag, Jokkmokk 1988. s. 60)

Jorbot är karesuando-kvinnornas mössa med spets, som används sommartid.

Bruket att använda skupmot vintertid har idag (2011) återupptagits och mössan används då oftast ensam, utan jorbot under.