Projekt, Ekomuseum Gränsland.
Fredrikshald, stad i Smaalenenes amt, Norge, vid Tistedalsälfvens utlopp i Idefjorden och vid järnvägen Kristiania - Dalsland. Staden ligger omsluten av berg och har efter 1826 års brand väl reglerats. Skeppsfart och trävaruhandel. 11,957 inv. (1900). Platsen heter ursrpungligen Halden; den fick 1665 stadsprivilegier och namnet F. 1644-45 byggdes vid Halden ett palissadverk, ett bålverk "vid Gaderne" och ett bestyckat vakthus vid sjön. Samtidigt anlades på berget strax ö. om Halden befästningen Cretzenstein, som blef begynnelsen till fästningen Fredriksten. 1658 iståndsattes befästningarna, och 16 sept. s.å. voro borgarna behjälpliga att afslå H. Stakes anfall mot Cretzenstein. I början av 1659 byggdes en skans på den framför älfmynningen liggande Sauöen, hvarjämte ett provisoriskt bröstvärn uppfördes vid Sörhalden längs stranden och på isen tvärs öfver älfmynningen samt vid Nordhalden. 4 febr. s.å. eröfrade Stake dock Sauöen och Nordhalden, som af de retirerande norrmännen antändes, men öfver bron till det viktigaste Sörhalden kunde svenskarna ej komma, hvarför Stake drog bort. Härefter förstärktes Haldens befästningar, Borgerskansen anlades, och en gammal skans på Rödsberget n. om älfven, iståndsattes, hvarigenom Halden kunde motstå Lars Kaggs eröfringsförsök i jan. och febr. 1660. Staden afbrann 1667, 1676 och 1703, och i sammanhang därmed förstördes äfven dess befästningar. En del befästningsarbeten utfördes visserligen, men F. var vid svenskarnas infall i Norge 1716 tämligen försvarslöst, hvarför i hast palissader, bröstvärn pch batteriet uppfördes, och först efter en förbittrad strid kunde Karl XII 4 juli bemäktiga sig staden, som då antändes af norrmännen själfva, hvarigenom svenskarna åter urdrefvos. Under Fredrikstens belägring 1718 vände Karl XII sig ej på allvar mot F. Under fästningens beskjutning 1814 led staden däremot mycket och ingick till slut ett slags vapenstillestånd med svenskarna. Vid F. restes 1860 en vård till minne av Karl XII:s död (vården står dock ett godt stycke norr om den plats, där konungen träffades af det dödande skottet).
Källa: "Nordisk familjebok sid. 1314".
Norsk fästning vid Fredrikshald, leder sitt ursprung från de under Hannibalsfejden 1644 och 1645 "for indgangen aff Suerig till Halden" anlagda träförskansningarna och det i mars 1645 ö. om Fredrikshald uppbyggda blockhuset Cretzenstein jämte andra "redouter". 1658 förstärktes befästningarna och motstodo lyckligt H. Stakes anfall 16 sept. s.å. och 4 febr. 1659. Därefter anlades flera försvarsverk, och Cretzenstein, som redan i juli 1659 började benämnas Fredriksten, utvidgades, hvarigenom äfven L. Kaggs anfall 14 jan. - 22 febr. 1660 kunde tillbakavisas. Efter freden fortsattes förstärkningsarbetena efter en 1660 fastställd plan, och 1673 var den oregelbundna femhörning, som bildade det egentliga F., färdig, Sedermera utvidgades fästningen 1682 - 1701 samt försågs med åtskilliga utanverk och detacherade fort, bland hvilka Gyldenlöve 500 m. ö. samt Stortaarnet 250 och Overbjerget 400 m. s. om F., och 1705 - 09 utfördes ytterligare förstärkningsarbeten, synnerligast å utanverken, hvadan F. var i godt stånd, då Karl XII 4 juli 1716 förgäfves anföll detsamma. 9 nov. 1718 hade Karl XII än en gång kringränt F., hvarefter batteribyggandet börjades 20 samt löpgrafsarbetet 24. Artillerielden öppnades 25 mot fortet Gyldenlöve., som 27 intogs med storm, men sedan konungen 30 nov. skjutits, afbröto svenskarna belägringen och drogo hem. Under freden vidmakthölls F:s försvarsverk. Sedan svenskarna 1814 sett sig tvungna att inrycka i Norge, inneslöts F. 2 aug., och då kommendanten genmajor Ohme ej ville öppna fästningens portar, öppnades eld från 7 svenska roddfartyg. 12 aug. voro samtliga anfallsbatterier färdiga, hvarefter beskjutningens våldsamhet ökades. Elden besvarades dock kraftigt från F., men sedan konventionen i Moss slutits, inryckte svenska trupper 15 sent på natten i fästningen, från hvilken norrmännen 16 utdrogo. 23 mars 1815 återlämnades F. till norrmännen. - Genom k. resol. 17 juni 1872 bestämdes, att F. med omliggande verk skulle blifva stående såsom ett historikst monument, men "udem fortifikatorisk vedligeholdelse". Detta oaktadt utfördes i början av 1900-talet en hel del moderna fortifikatoriska arbeten såväl å ett par detacherade fort som å själfva F., som då benämndes Hovedfortet, och där uppställdes då en 12 cm kanon under pansarkupol i hvardera af bastionerna Overdragen och Prins Christian, ett pansradt observationstorn i batteriet Overkongen och 2 af pansarsköldar skyddade haubitsar i hvartdera af Enveloppens batterier n:r 1 och 2, hvarjämte uppställningsplatser för smärre snabbskjutande pjäser och för strålkastare anordnades. Såväl denna nya bestyckning som allt pansarskydd m.m. borttogs emellertid från F. under vintern och våren 1906 i följd af konventionen i Karlstad mellan Sverige och Norge 26 okt. 1905, men de gamla fästningsverken, som ligga inom den neutrala zonen, kvarstå fortfarande såsom ett för norrmännens ärorikt historiskt minnesmärke. Källa: "Nordisk familjebok sid. 1322".