SÄVENÄS

SÄVENÄS 47

Sävenäs utgör Göteborgs utpost mot öster. Stadsdelen ingår i Härlanda stadsdelsområde, som är en större administrativ enhet som bland annat omfattar bebyggelsen kring Härlanda fängelse samt stora delar av Delsjöområdets strövområde. Den del av Sävenäs som bebyggdes under 1950- och -60-talen kallas allmänt Björkekärr.

Kommungränsen mot Partille går delvis genom bebyggda kvarter men också genom oexploaterad skogsmark som till stora delar präglar stadsdelen. I söder breder det vidsträckta Delsjöområdet ut sig. Stadsdelens största arbetsplats är Östra sjukhuset. Spårvägen löper in i stadsdelen från nordväst och vänder utanför sjukhusets huvudentré. Bussen, som trafikerar sträckan Tuve-Östra sjukhuset, kör däremot genom stadsdelens södra och östra delar.

Landskapet i Sävenäs präglas av tämligen stora höjdskillnader. Flera av stadsdelens största bostadsområden, såsom exempelvis Robertshöjd i öster, ligger på en höjd. Bebyggelsen i Sävenäs består av flerbostadshus, radhus och villor, samtliga uppförda under 1940, -50 och 60-talen. I slutet av 1990-talet uppfördes ett mindre område med villor i slänten väster om Robertshöjdsgatan. Byggnaderna i Sävenäs har grupperats i självständiga enklaver med mellanliggande gröna stråk.

Planerna på att förlägga en sjukhusanläggning till det så kallade Smörslottsområdet i Sävenäs uppstod redan i början av 1940-talet. Marken reserverades i december 1946 men på grund av restriktioner på byggmarknaden kom sjukhusanläggningen vid Smörslottet att avstanna. På förslag av sjukvårdsstyrelsen beslöt stadsfullmäktige i november 1961 att det nya centralsjukhuset skulle placeras på den reserverade tomten vid Smörslottet. Den första delen av sjukhuset stod klar 1968. Större delen av sjukhusområdet utgjordes tidigare av plan åker- och ängsmark som västerut övergick i en dalgång. Den befintliga bebyggelsen bestod i huvudsak av kolonistugor samt ett fåtal torp. Öster om sjukhusområdet byggdes 1968-1969 ett bostadskomplex om cirka 7 hektar. Det var ursprungligen tänkt som personalbostäder åt sjukhusets personal (se Kv Mandolinen, Sävenäs 131:2).

Sävenäs bebyggelse bestod tidigare av ett fåtal torp och kultiverad ängsmark. Meningen var att stadsdelen i första hand skulle utnyttjas för villor och radhus. På grund av att expropriationen av mark i Västra Frölunda tog längre tid än beräknat ändrades den ursprungliga stadsplanen och istället byggdes flerbostadshus i tre våningar i Sävenäs. Bebyggelsen som uppfördes på 1950-talet grupperades kring tre slingor av bostadsgator. Två centrumanläggningar skapades, Stabbetorget och Trätorget. I anslutning till Stabbetorgets butikslänga byggdes ett skivhus med en höjd på sju våningar, där bottenvåningen inrymmer butiker. Med hänsyn till de nära rekreationsområdena betraktades en intensiv markexploatering som försvarbar.

Genom omläggningen av vägen mellan Fräntorp och Härlanda tjärn 1958, framhölls att ett mindre område vid Robertshöjd också kunde visa sig vara lämplig för exploatering. Förslaget, som genomfördes 1959, omfattade ett område på cirka 9 hektar. Området bestod av ett mindre höjdparti med måttliga lutningsförhållanden bevuxet med företrädelsevis gran men även tall och björk. Grundförhållandena var goda, marken bestod av berg som till stor del låg i dagen.

Björkekärrs främsta förtjänst, både såsom boendemiljö och kulturhistorisk miljö, består i den säregna blandningen av bostäder, naturområden och handelscentran. Strukturen har sitt ursprung i 1940- och 1950-talets planeringsideal som framhöll utrymme, ljus och grönska som de viktigaste komponenterna i stadsbilden. Denna blandning har lyckats i stadsdelen som följaktligen har stora miljömässiga kvalitéer.

Källor: Program för Östra Björkekärr inom stadsdelen Sävenäs i Göteborg, upprättat av Distrikt Centrum, Göteborgs stadsbyggnadskontor, 2000-03-21
Stadsplanehandlingar för Sävenäs
Inventering av bebyggelse 1955 - 1975. Rapportutkast. Göteborgs Stadsmuseum, 1998