TOSTERUPS KYRKA

Kyrkomiljö
Tosterup ligger i ett naturskönt och mjukt böljande jordbrukslandskap uppbrutet av mindre skogspartier. Alldeles norr om kyrkan ligger Tosterups slott ett trelängat borgkomplex omgivet av vallgrav och gårdsbyggnader. Slottets äldsta delar tros vara från 1400-talet men det är inte omöjligt att denna borg byggdes på platsen för en äldre huvudgård. Äldsta omnämnande av Tosterup i det historiska källmaterialet är 1323 då en riddare vid namn Anders Jacobson ägde Tosterups huvudgård, en vattenmölla i Tosterup samt flera gårdar i socknen. Tosterup har sitt namn efter Kung Toste som enligt källor från 1700-talet låg begravd i en hög väster om slottet. På högen stod en runsten som ska ha flyttats därifrån på 1600-talet och murats in i Glemminge kyrkogårdsmur. Texten på runstenen lyder översatt till modern svenska: Sven satte denna sten efter Toste den skarpe (tappre), sin fader, en mycket bra herreman. Måtte den förgås som bryter högen. Stenen kan dateras till senare delen av vikingatiden kring 980-1015 e.Kr.

I socknen har tidigare funnits ett flertal byar vilka mer eller mindre uppslukats av de större godsen i socknen och omlokaliserats genom skiftena. Tosterups by finns inte längre kvar men tros ha legat ett par hundra meter sydväst om den nuvarande kyrkan i ett område där förhöjda fosfatvärden uppmätts. Byn införlivades med Tosterups huvudgård under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Cirka en kilometer rakt österut från Tosterup finns en stengrund efter Gärarps kyrka och rester av en ödekyrkogård. Efter undersökningar har kyrkan daterats till 1100-talets slut eller 1200-talets början. Kyrkan revs 1598. Enligt en lantmäterikarta från 1700-talet fanns också en offerkälla intill kyrkan som numera är täckdikad. Den nuvarande byn med namnet Gärarps by ligger längre norrut gränsande till Bollerups socken.

I väster begränsas Tosterups socken av Nybroån och i närheten av Munkamölla ligger Vallen, en medeltida borglämning. Numera finns endast en övervuxen borgkulle kvar men en gång i tiden kan den ha varit en av Skånes största borgar, och den enda kända borgen av typen motteborg med dubbla vallar. Ätten Grim tros ha byggt borgen på 1200-talet. Vallen kallas också för Isengrims borg efter Jens Grim som också är känd för att ha stulit boskap och låtit döda prästen i Löderup. Vallen ska enligt muntliga traditioner ha bränts av Drottning Margareta som straff för dessa illdåd. En mer mustig folksägen berättar hur Isengrim själv sprängde borgen och sig själv i luften med krut och hur hans ögon hamnade i Öja, öronen i Örup och benen i Benestad. Vilken relation borgen Vallen har haft till Tosterups borg är oklart, en del hävdar att Vallen är en föregångare till borgen i Tosterup.

Tosterup är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården av riksantikvarieämbetet och skyddas enligt hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap i Miljöbalken.

Kyrkogård
Kyrkogården som omger kyrkan är liten till storleken och har sannolikt inte utvidgats sedan medeltiden. Kyrkogården omges av höga murar. Den norra muren gränsar till Tosterups gods och är en hög putsad och vitkalkad mur avtäckt med tegel. Muren fortsätter längs kyrkogårdens östra sida men något lägre i höjd. I väster finns en putsad och vitkalkad stenmur avtäckt med kalkstenshällar. Flera av täckhällarna är gamla gravhällar. Muren fortsätter längs södra sidan men denna del upplevs som lägre från kyrkogårdssidan då marknivån utanför muren är lägre än i väster. Ingången till kyrkogården utgörs av en grindöppning i väster, rakt framför kyrkans västra entré. De höga grindarna är utförda av svartmålat smidesjärn och hänger i murade grindpelare som höjer sig högt över muren. Pelarna är avtäckta med kalkstenshällar och krönta av stenkors behängda med törnekransar i järn. Grinden har ett kartuschliknande krön med årtalet 1754 samt initialerna RBMM målade i svart färg. Inkörsporten till slottet nordväst om kyrkogården har en grind daterad till 1762 med liknande utförande.

Kyrkogården har grusade gångar och buxbomsomgärdade gravplatser. Ett fåtal gravplatser har täckts med gräs och en del gravplatsindelningar tagits bort men de yttre begränsningarna har bevarats. Många gravvårdar har också tagits bort och står uppställda längs kyrkogårdsmuren i norr och öster. Norr om kyrkan är kyrkogården grästäckt. I nordöstra hörnet finns ett litet träskjul för redskap. En hög blodbok växer norr om kyrkans torn, men i övrigt saknas träd på kyrkogården. Utifrån äldre fotografier har kyrkogården tidigare haft höga träd både innanför kyrkogårdsmuren och utanför.

Det nordvästra hörnet av kyrkogården, närmast infarten till slottet, upptas i sin helhet av Tosterups gravplats. Gravplatsområdet är omgärdat av en hög klippt idegranshäck med ingång från öster. En stenram utanför häcken visar att området tidigare har haft ett järnstaket som numera är borttaget. Innanför häcken är gravplatsområdet helt grustäckt och gravstenarna står vända mot öster i raka rader från norr till söder utan gravplatsindelning. Övervägande delen av gravstenarna tillhör medlemmar av familjen Ehrensvärd.

Intill den grusade gången fram till kyrkan har en askgravplats ordnats på en äldre gravplats. Askgravplatsen är grästäckt med små liggande gravstenar och en hållare för ljuslyktor. I övrigt omgärdas askgravplatsen likt övriga gravplatser med buxbom. Minneslund finns inte på kyrkogården.

Några hundra meter söder om kyrkan finns den nya kyrkogården med gravkapell anlagd 1905. Kyrkogården omges av klippta bokhäckar och har ingång genom en spritputsad och kalkavfärgad portal med trappstegsgavel. Portalen är indelad i två öppningar; en större och en lägre. En hamlad lindallé leder fram till begravningskapellet som står vid kyrkogårdens östra gräns. Kyrkogården är till största delarna grustäckt med buxbomskantade gravplatser i traditionell skånsk stil. Gravvårdarna är av blandad ålder från sekelskiftet och framåt.

Byggnader på kyrkogården
Kapellet på den nya kyrkogården är en murad, spritputsad och vitmålad byggnad i ett plan. Nederst på murarna finns en svartmålad sockel och sidorna av kapellet är försedda med ett profilerat listverk. I västra sidan finns en stor rundbågsformad öppning med en brunmålad fyllningsförsedd ytterdörr med överljusfönster. En smal ljusöppning finns i västra gavelsidan. Yttertaket är lagt med tegel och gavelspetsarna har murade tinnar.

Källor
A Catalogue of Wall-paintings in the churches of medieval Denmark 1100-1600, Catalogue N-Ö Appendix, Red. Knud Banning, Köpenhamn 1976.
Borgar i Skåne, Anders Ödman, Historiska Media, 2002.
Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö, Kävlinge 2004.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Tosterups kyrka, Curt Wallin. Tomelilla hembygdskrets årsbok 1974

Underhållsplan för Tosterups kyrka. Ponnert Arkitekter AB, 2005.

Internet
Riksantikvarieämbetets fornlämningssök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne, Barbro Sundnér, Websida besökt 170918; https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941