GÖKHEMS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - GÖKHEM

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 690, 1900: 1051, 1995: 656

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i dälden mot en bäck i utkant av bybebyggelse och tillsammans med prästgård, skolhus, f.d. fattigstuga - nu hembygdsgård samt ålderdomshem.
Komministergården i Skår uppfördes vid 1800-talets mitt. På krönet 150 m öster om kyrkan finns ruinen av ännu en liten romansk kyrka, "Överkyrkan" (GÖKHEM, ÖVERKYRKE KYRKORUIN). Gökhems socken ligger väster om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare absidkor i öster, sakristia och vapenhus på korets respektive långhusets nordsida. Den romanska absidkyrkan, sannolikt uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal, är i huvudsak intakt. Långhuset förlängdes i väster senast under 1300-talet (dendrokronologiska dateringar). Såväl sakristian som det nuvarande vapenhuset är medeltida; ursprungligen uppfördes emellertid vapenhuset som sidokapell (en av få medeltida kapell som ännu är bevarade); dess nuvarande portal i norr bröts sannolikt upp 1775. Ett vapenhus av trä skall ha funnits i söder, troligen raserat vid 1800- talets mitt, då också medeltidskyrkans ursprungliga sydportal igensattes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är putsade såväl ut- som invändigt. Absidmurens tunna puts röjer emellertid ett kraftigt sandstensmurverk på skråkantad sockel. I absiden återstår en ursprunglig fönsteröppning. Den sekundärt placerade vapenhusportalen i norr har senromansk eller unggotisk stilkaraktär. Kyrkorummet präglas av de senmedeltida gratvalven och den rika målade utsmyckningen (västförlängningens valv är enligt uppgift ommurat 1913). En fint bearbetad, medeltida takstol är bevarad över långhusets två östliga travéer. Väggar och valv har kalkmålningar från senmedeltiden, varav långhusvalven aldrig överkalkats. Målningarna är tillskrivna mäster Amund. Altaruppsats, predikstol och läktarbarriär är enkla arbeten i provinsiell barock. Västläktarens apostlabilder är målade av Mathias Hesselberg 1779.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

GÖKHEMS KYRKA ligger placerad i öst-västlig riktning mitt på den omkringliggande begravningsplatsen. Kyrkogården skall ända in på 1800-talet ha varit omgiven en s.k. kyrkobalkar (inhägnad av liggande timmerstockar) samt fyra portar. Kyrkogården hade då en längre utsträckning än idag, speciellt åt norr där man funnit gravar från kristendomens allra första tid. Nordöst om kyrkan finns klockstapeln. Kyrkogården sluttar åt väster och åt söder där marken är arrangerad i terrasser.
Kyrkogården omges av en kallmurad mur, utom i sydväst, där en del tagits bort. Muren, med huvudgrind åt norr, lades om kring 1925. Smidesgrinden är modern och smäcker med blomsterslingor. Från grinden till kyrkans huvudingång och bort mot sakristian samt åt väster runt kyrkan leder en krattad grusgång. Innanför muren åt norr står idegranar(?) och innanför öst-, väst- och sydmuren finns en jämn rad med höga (lindar?). Söder om kyrkan är marken terrasserad i två avsatser. På den första avsatsen finns hängbjörkar och i mitten, upp mot den igensatta sydingången, finns enkla trappor med steg i kalksten.
Gravvårdarna är ordnade i rader i nord-sydlig riktning. Flertalet av gravvårdarna är enkla men ett fåtal avviker. Några har grusfylld ram, någon smidesram. Två liggande gravhällar samt ett vackert smideskors från 1992 kan noteras. Sydost om kyrkan står ett äldre litet solur i kalksten på träfot.
KLOCKSTAPEL - Stapeln, som vilar på åtta ben, har ett tak i form av en klockformad huv som är täckt av kluvna spån som lagts i mönster på alla åtta sidorna. Nedtill pryds taket av en sågtandslist. Tidigare kan spånen eventuellt varit tjärade liksom resten av stapeln. Upptill kröns huven av en spira med vindflöjel. Undertill hänger två klockor. Klockstapeln skall vara uppförd 1720, enligt traditionen av ryska krigsfångar. Klockstapeln renoverades 1987 då spåntakets byttes ut.

GÖKHEMS KYRKA ligger placerad i öst-västlig riktning mitt på den omkringliggande begravningsplatsen. Kyrkogården skall ända in på 1800-talet ha varit omgiven en s.k. kyrkobalkar (inhägnad av liggande timmerstockar) samt fyra portar. Kyrkogården hade då en längre utsträckning än idag, speciellt åt norr där man funnit gravar från kristendomens allra första tid. Nordöst om kyrkan finns klockstapeln. Kyrkogården sluttar åt väster och åt söder där marken är arrangerad i terrasser.
Kyrkogården omges av en kallmurad mur, utom i sydväst, där en del tagits bort. Muren, med huvudgrind åt norr, lades om kring 1925. Smidesgrinden är modern och smäcker med blomsterslingor. Från grinden till kyrkans huvudingång och bort mot sakristian samt åt väster runt kyrkan leder en krattad grusgång. Innanför muren åt norr står idegranar(?) och innanför öst-, väst- och sydmuren finns en jämn rad med höga (lindar?). Söder om kyrkan är marken terrasserad i två avsatser. På den första avsatsen finns hängbjörkar och i mitten, upp mot den igensatta sydingången, finns enkla trappor med steg i kalksten.
Gravvårdarna är ordnade i rader i nord-sydlig riktning. Flertalet av gravvårdarna är enkla men ett fåtal avviker. Några har grusfylld ram, någon smidesram. Två liggande gravhällar samt ett vackert smideskors från 1992 kan noteras. Sydost om kyrkan står ett äldre litet solur i kalksten på träfot.
KLOCKSTAPEL - Stapeln, som vilar på åtta ben, har ett tak i form av en klockformad huv som är täckt av kluvna spån som lagts i mönster på alla åtta sidorna. Nedtill pryds taket av en sågtandslist. Tidigare kan spånen eventuellt varit tjärade liksom resten av stapeln. Upptill kröns huven av en spira med vindflöjel. Undertill hänger två klockor. Klockstapeln skall vara uppförd 1720, enligt traditionen av ryska krigsfångar. Klockstapeln renoverades 1987 då spåntakets byttes ut.

GÖKHEMS KYRKA ligger placerad i öst-västlig riktning mitt på den omkringliggande begravningsplatsen. Kyrkogården skall ända in på 1800-talet ha varit omgiven en s.k. kyrkobalkar (inhägnad av liggande timmerstockar) samt fyra portar. Kyrkogården hade då en längre utsträckning än idag, speciellt åt norr där man funnit gravar från kristendomens allra första tid. Nordöst om kyrkan finns klockstapeln. Kyrkogården sluttar åt väster och åt söder där marken är arrangerad i terrasser.
Kyrkogården omges av en kallmurad mur, utom i sydväst, där en del tagits bort. Muren, med huvudgrind åt norr, lades om kring 1925. Smidesgrinden är modern och smäcker med blomsterslingor. Från grinden till kyrkans huvudingång och bort mot sakristian samt åt väster runt kyrkan leder en krattad grusgång. Innanför muren åt norr står idegranar(?) och innanför öst-, väst- och sydmuren finns en jämn rad med höga (lindar?). Söder om kyrkan är marken terrasserad i två avsatser. På den första avsatsen finns hängbjörkar och i mitten, upp mot den igensatta sydingången, finns enkla trappor med steg i kalksten.
Gravvårdarna är ordnade i rader i nord-sydlig riktning. Flertalet av gravvårdarna är enkla men ett fåtal avviker. Några har grusfylld ram, någon smidesram. Två liggande gravhällar samt ett vackert smideskors från 1992 kan noteras. Sydost om kyrkan står ett äldre litet solur i kalksten på träfot.
KLOCKSTAPEL - Stapeln, som vilar på åtta ben, har ett tak i form av en klockformad huv som är täckt av kluvna spån som lagts i mönster på alla åtta sidorna. Nedtill pryds taket av en sågtandslist. Tidigare kan spånen eventuellt varit tjärade liksom resten av stapeln. Upptill kröns huven av en spira med vindflöjel. Undertill hänger två klockor. Klockstapeln skall vara uppförd 1720, enligt traditionen av ryska krigsfångar. Klockstapeln renoverades 1987 då spåntakets byttes ut.