Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Uppsala, Kommun: Enköping |
Titel <itemTitle> |
ALTUNA KYRKA |
Historik <itemDescription> |
-
Kyrkan uppfördes 1848-50 efter ritningar av stockholmsarkitekten J. F. Åbom som var knuten till Överintendentsämbetet. Kyrkotomten omges av en gråstensmur med putsade grindstolpar och järngrindar. Kyrkan är uppförd i en tidstypisk nyklassicistisk stil med rektangulärt långhus, en absid innehållande sakristia i öster samt torn i väster som kröns av en lanternin med en hög spira. Fasaderna är spritp...
Visa hela
Kyrkan uppfördes 1848-50 efter ritningar av stockholmsarkitekten J. F. Åbom som var knuten till Överintendentsämbetet. Kyrkotomten omges av en gråstensmur med putsade grindstolpar och järngrindar. Kyrkan är uppförd i en tidstypisk nyklassicistisk stil med rektangulärt långhus, en absid innehållande sakristia i öster samt torn i väster som kröns av en lanternin med en hög spira. Fasaderna är spritputsade samt försedda med slätputsade omfattningar och hörnlisener med en tunn rusticering. Putsen är avfärgad med vit kalkfärg. De stora rundbågiga fönstren har tätspröjsade träbågar målade i ljusgrått. Fasaderna mot norr och söder har entrépartier i form av mittrisaliter som kröns av tempelgavlar på vilka står plåtklädda kors. Portarna är kopparklädda. Huvudingången i tornets bottenvåning omgärdas av en portik med slät rustikputs. På en stenplatta över porten står det Kyrkan byggd år 1850 under konung Oskars regering. Tornet kröns av en profilerad takfotslist med kraftiga, putsade konsoler ovanför de stora svarta, plåtklädda ljudluckorna. På torntaket står en åttkantig lanternin på en tambur med urtavlor. Lanterninen är klädd med kopparplåt och på den står en hög kopparklädd spira som kröns av ett kors ovanpå ett klot.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Altuna kyrka står på en liten höjd omgiven av en kyrkogård ute på landsbygden ett par mil nordväst om Enköping. En medeltida kyrka har legat alldeles nedanför kullen. År 1678 tillbyggdes den med det s...
Visa hela
Altuna kyrka står på en liten höjd omgiven av en kyrkogård ute på landsbygden ett par mil nordväst om Enköping. En medeltida kyrka har legat alldeles nedanför kullen. År 1678 tillbyggdes den med det s k Creutzska - Cronhielmska gravkoret. Kyrkan och gravkoret revs i samband med att nya kyrkan uppfördes. År 1852 uppbyggdes gravkoret i nyklassisk stil och på medeltidskyrkans ursprungliga plats. Nuvarande kyrkan uppfördes 1850 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Stilen är nyklassicism med inslag av nygotik. De putsade tegelmurarna formar ett enskeppigt kyrkorum med kor och långhus i samma bredd och höjd, en halvrund sakristia i öster och ett högt västtorn med huvudingång. Sidoingångar finns mellan långmurarnas symmetriskt placerade fönster, en i norr i norr och en i söder. Interiören täcks av ett tunnvalv och är mycket välbevarad sedan byggnadstiden. Den enda genomgripande förändringen utgörs av kormålningarna från 1911, utförda av Jöns Truedsson Thulin (Tullin). Målningarna har sin plats ovanför altaruppsatsens relief som har sin plats under en rundbåge och flankeras av pilastrar. Läktaren, predikstolen och den slutna bänkinredningen härrör från byggnadstiden. Intill kyrkans nordöstra hörn och som en fristående byggnad står von Engeströmska gravkoret från 1880-talet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Altuna kyrka står på en liten höjd omgiven av en kyrkogård ute på landsbygden ett par mil nordväst om Enköping. En medeltida kyrka har legat alldeles nedanför kullen. År 1678 tillbyggdes den med det s...
Visa hela
Altuna kyrka står på en liten höjd omgiven av en kyrkogård ute på landsbygden ett par mil nordväst om Enköping. En medeltida kyrka har legat alldeles nedanför kullen. År 1678 tillbyggdes den med det s k Creutzska - Cronhielmska gravkoret. Kyrkan och gravkoret revs i samband med att nya kyrkan uppfördes. År 1852 uppbyggdes gravkoret i nyklassisk stil och på medeltidskyrkans ursprungliga plats. Nuvarande kyrkan uppfördes 1850 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Stilen är nyklassicism med inslag av nygotik. De putsade tegelmurarna formar ett enskeppigt kyrkorum med kor och långhus i samma bredd och höjd, en halvrund sakristia i öster och ett högt västtorn med huvudingång. Sidoingångar finns mellan långmurarnas symmetriskt placerade fönster, en i norr i norr och en i söder. Interiören täcks av ett tunnvalv och är mycket välbevarad sedan byggnadstiden. Den enda genomgripande förändringen utgörs av kormålningarna från 1911, utförda av Jöns Truedsson Thulin (Tullin). Målningarna har sin plats ovanför altaruppsatsens relief som har sin plats under en rundbåge och flankeras av pilastrar. Läktaren, predikstolen och den slutna bänkinredningen härrör från byggnadstiden. Intill kyrkans nordöstra hörn och som en fristående byggnad står von Engeströmska gravkoret från 1880-talet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2008) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är belägen nedanför och norr om den höjd där kyrkan står. Den omges av en kallmurad gråstensmur och en krans av stora lövträd. Entrén i söder är försedd med bastanta runda, putsade grindst...
Visa hela
Kyrkogården är belägen nedanför och norr om den höjd där kyrkan står. Den omges av en kallmurad gråstensmur och en krans av stora lövträd. Entrén i söder är försedd med bastanta runda, putsade grindstolpar med smidda järngrindar. Från grinden leder en grusgång rakt norrut mot det Creutz-Cronhielmska gravkoret som är beläget på platsen för den rivna medeltidskyrkan. Västra delen av kyrkogården har bevarat många stora och påkostade gravvårdar från 1800-talet. På östra delen av kyrkogården är det mer glest mellan gravarna och här finns även ett område för urngravar. Creutz-Cronhielmska gravkoret Gravkoret är byggt i empirstil. år 1852. Det står på kyrkogården och ersatte ett gammalt gravkor på samma plats vilket revs samtidigt med den medeltida kyrkan. Gravkoret restaurerades bl.a. 1926 och 1961. Det har länge använts som bisättningsrum. Byggnaden har en sockel av huggen natursten. Fasaderna är slätputsade. Nedre delen av fasaden är formad som en utskjutande sockel som är avtäckt med en plåtlist. Sockelputsen är mörkgrå. Fasaderna ovan sockelputslisten är avfärgade i vitt. Gaveln mot sydväst har en stor träport med putsad omfattning. Gaveln kröns av en fronton. Ovanpå gavelhörnen och ovanpå frontonens mitt finns platta avsatser med s.k. akroterier av formpressat tegel. Det flacka sadeltaket är täckt med falsad svartplåt i småplåtsformat. Även avsatserna vid akroterierna är täckta med falsad skivplåt. Byggnaden är ett välbevarat exempel på empirstilen kring 1800-talets mitt. von Engeströmska gravkoret Gravkapellet är beläget nordost om kyrkans absid. Det är byggt på 1880-talet i nygotisk stil. På en sockel av granit är det uppfört med stomme av tegel. Fasaderna är klädda med rött fasadtegel med ljust fogbruk. Byggnaden har en åttkantig plan. Över entrén i väster finns en nygotisk vimperg. I höjd med portens överkant löper en tegellist runt byggnaden på vilken de halvcirkelformade fönstren med gjutjärnsbågar är placerade. Fasaderna kröns av en tegellist med tandsnittsfris av tegel. Byggnaden har ett plåttäckt tak som kröns av ett plåtklätt kors.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Kyrkan uppfördes 1848-50 efter ritningar av stockholmsarkitekten J. F. Åbom som var knuten till Överintendentsämbetet. Kyrkotomten omges av en gråstensmur med putsade grindstolpar och järngrindar. Kyr...
Visa hela
Kyrkan uppfördes 1848-50 efter ritningar av stockholmsarkitekten J. F. Åbom som var knuten till Överintendentsämbetet. Kyrkotomten omges av en gråstensmur med putsade grindstolpar och järngrindar. Kyrkan är uppförd i en tidstypisk nyklassicistisk stil med rektangulärt långhus, en absid innehållande sakristia i öster samt torn i väster som kröns av en lanternin med en hög spira. Fasaderna är spritputsade samt försedda med slätputsade omfattningar och hörnlisener med en tunn rusticering. Putsen är avfärgad med vit kalkfärg. De stora rundbågiga fönstren har tätspröjsade träbågar målade i ljusgrått. Fasaderna mot norr och söder har entrépartier i form av mittrisaliter som kröns av tempelgavlar på vilka står plåtklädda kors. Portarna är kopparklädda. Huvudingången i tornets bottenvåning omgärdas av en portik med slät rustikputs. På en stenplatta över porten står det Kyrkan byggd år 1850 under konung Oskars regering. Tornet kröns av en profilerad takfotslist med kraftiga, putsade konsoler ovanför de stora svarta, plåtklädda ljudluckorna. På torntaket står en åttkantig lanternin på en tambur med urtavlor. Lanterninen är klädd med kopparplåt och på den står en hög kopparklädd spira som kröns av ett kors ovanpå ett klot.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2008) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är belägen nedanför och norr om den höjd där kyrkan står. Den omges av en kallmurad gråstensmur och en krans av stora lövträd. Entrén i söder är försedd med bastanta runda, putsade grindst...
Visa hela
Kyrkogården är belägen nedanför och norr om den höjd där kyrkan står. Den omges av en kallmurad gråstensmur och en krans av stora lövträd. Entrén i söder är försedd med bastanta runda, putsade grindstolpar med smidda järngrindar. Från grinden leder en grusgång rakt norrut mot det Creutz-Cronhielmska gravkoret som är beläget på platsen för den rivna medeltidskyrkan. Västra delen av kyrkogården har bevarat många stora och påkostade gravvårdar från 1800-talet. På östra delen av kyrkogården är det mer glest mellan gravarna och här finns även ett område för urngravar. Creutz-Cronhielmska gravkoret Gravkoret är byggt i empirstil. år 1852. Det står på kyrkogården och ersatte ett gammalt gravkor på samma plats vilket revs samtidigt med den medeltida kyrkan. Gravkoret restaurerades bl.a. 1926 och 1961. Det har länge använts som bisättningsrum. Byggnaden har en sockel av huggen natursten. Fasaderna är slätputsade. Nedre delen av fasaden är formad som en utskjutande sockel som är avtäckt med en plåtlist. Sockelputsen är mörkgrå. Fasaderna ovan sockelputslisten är avfärgade i vitt. Gaveln mot sydväst har en stor träport med putsad omfattning. Gaveln kröns av en fronton. Ovanpå gavelhörnen och ovanpå frontonens mitt finns platta avsatser med s.k. akroterier av formpressat tegel. Det flacka sadeltaket är täckt med falsad svartplåt i småplåtsformat. Även avsatserna vid akroterierna är täckta med falsad skivplåt. Byggnaden är ett välbevarat exempel på empirstilen kring 1800-talets mitt. von Engeströmska gravkoret Gravkapellet är beläget nordost om kyrkans absid. Det är byggt på 1880-talet i nygotisk stil. På en sockel av granit är det uppfört med stomme av tegel. Fasaderna är klädda med rött fasadtegel med ljust fogbruk. Byggnaden har en åttkantig plan. Över entrén i väster finns en nygotisk vimperg. I höjd med portens överkant löper en tegellist runt byggnaden på vilken de halvcirkelformade fönstren med gjutjärnsbågar är placerade. Fasaderna kröns av en tegellist med tandsnittsfris av tegel. Byggnaden har ett plåttäckt tak som kröns av ett plåtklätt kors.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Enköping, Uppsala.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Altuna kyrka invigdes. Den byggdes efter ritningar från 1848 av den kände arkitekten J. F. Åbom och började byggas 1848. Byggmästare var C. G. Gundberg, Stockholm. Kyrkan ersatte den medeltida kyrkan vilken revs 1848. Kyrkan försågs med en ny orgel som byggdes av Pehr Gullbergsson, Lillkyrka. Han återanvände delar av den gamla orgeln från 1775. Predikstolen, läktaren och bänkinredningen byggdes samtidigt med kyrkan. 1848-01-01 - 1850-12-31 .
-
Altuna kyrka invigdes. Den byggdes efter ritningar från 1848 av den kände arkitekten J. F. Åbom och började byggas 1848. Byggmästare var C. G. Gundberg, Stockholm. Kyrkan ersatte den medeltida kyrkan vilken revs 1848. Kyrkan försågs med en ny orgel som byggdes av Pehr Gullbergsson, Lillkyrka. Han återanvände delar av den gamla orgeln från 1775. Predikstolen, läktaren och bänkinredningen byggdes samtidigt med kyrkan. 1848-01-01 - 1850-12-31 .
-
Det Creutz-Cronhielmska gravkoret återuppfördes på kyrkogården. Det ersatte ett äldre gravkor på samma plats som varit sammanbyggt med gamla kyrkan. Byggnaden har använts som bisättningsrum sedan den uppfördes. 1852-01-01 - 1852-12-31 .
-
Det Creutz-Cronhielmska gravkoret återuppfördes på kyrkogården. Det ersatte ett äldre gravkor på samma plats som varit sammanbyggt med gamla kyrkan. Byggnaden har använts som bisättningsrum sedan den uppfördes. 1852-01-01 - 1852-12-31 .
-
Det von Engeströmska gravkoret byggdes intill kyrkans nordöstra hörn. 1880-01-01 - 1889-12-31 .
-
Det von Engeströmska gravkoret byggdes intill kyrkans nordöstra hörn. 1880-01-01 - 1889-12-31 .
-
Runstenen vid kyrkan fick sin nuvarande placering. Den var tidigare inmurad i gravkorets på kyrkogården sockel och hade innan dess varit inmurad i den gamla kyrkan. 1918-01-01 - 1918-12-31 .
-
Runstenen vid kyrkan fick sin nuvarande placering. Den var tidigare inmurad i gravkorets på kyrkogården sockel och hade innan dess varit inmurad i den gamla kyrkan. 1918-01-01 - 1918-12-31 .
-
Länsstyrelsen gav tillstånd till anläggande av urngravplatser på kyrkogården . 1980-01-01 - 1980-12-31 .
-
Länsstyrelsen gav tillstånd till anläggande av urngravplatser på kyrkogården . 1980-01-01 - 1980-12-31 .
-
Plåttaket på långhuset byttes ut mot ny förzinkad stålplåt i samma utförande som det gamla svartplåtstaket. 1994-01-01 - 1994-12-31 .
-
Plåttaket på långhuset byttes ut mot ny förzinkad stålplåt i samma utförande som det gamla svartplåtstaket. 1994-01-01 - 1994-12-31 .
-
Tillstånd till anläggande av minneslund gavs av Länsstyrelsen. 1999-01-01 - 1999-12-31 .
-
Tillstånd till anläggande av minneslund gavs av Länsstyrelsen. 1999-01-01 - 1999-12-31 .
-
Tillstånd till uppsättande av belysningsarmaturer på kyrkogården beviljades av Länsstyrelsen. 2003-01-01 - 2003-12-31 .
-
Tillstånd till uppsättande av belysningsarmaturer på kyrkogården beviljades av Länsstyrelsen. 2003-01-01 - 2003-12-31 .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
Klassifikation <itemClassName> |
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|