FRIDENE KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - FRIDENE

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 418, 1900: 828, 1995: 477

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett öppet läge mellan odlingsmarken och strandbrinken vid den kraftigt meandrande Tidan. Fridene ligger ca 13 km väster om Hjo.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med vidbyggd sakristia i norr och västtorn. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida. I: Den medeltida kyrkan bestod enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor, och uppfördes troligen under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Det ännu bevarade västtornet, likaså från äldre medeltid, rider på den ursprungliga stenkyrkans västgavel. Västtornet har smal spiraltrappa i det sydvästra hörnet med spindel av huggen sandsten samt tunnvälvd bottenvåning. Vid tiden för kyrkans avbildning i Monumenta fanns även ett timrat vapenhus i söder av okänd ålder. II: Kyrkans nuvarande planform härrör från 1805, då kyrkan helt nyuppfördes, intill det kvarstående medeltidstornet. Sakristian vid okänd tidpunkt tillbyggd därefter.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören präglas av det tidiga 1800-talets enkla nyklassicism, även om västtornets proportioner, murgluggar och spånslagna spira erinrar om kyrkans äldre byggnadshistoria. Murarna är vitputsade såväl in- som utvändigt och genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt ursprungligen även på långhusets sydsida (den senare igensatt). Vid den genomgripande restaureringen 1949, efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson, var avsikten av fasthålla kyrkans välbevarade, klassiserande interiör. Altarpartiet med omgivande kolonner, entablement med strålsol och draperimålning är från byggnadstiden. Detsamma gäller predikstol och övrig inredning. Bänkarna i den slutna bänkinredningen är dock utglesade och nu färgsätta i rödbrunt och ockra.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.