GRYTS KYRKA

Kyrkoanläggningen, som är placerad i en sydsluttning, består av tre olika utbyggnadsetapper med tydliga avgränsningar. Anläggningen omges av stenmurar. Rader av lövträd från en äldre trädkrans står söder och öster om den äldsta delen av kyrkogården. Glesare placerade träd står på den norra delen.

Kyrkan ligger på den sydvästra delen av kyrkogården. Ingångarna till kyrkogården, och öppningarna mellan de olika delarna, flankeras av kraftiga spritputsade grindstolpar avtäckta med kopparplåt. Vid några grindstolpar sitter svartmålade smidesgrindar. Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Äldre gravvårdar finns framför allt på den äldsta delen av kyrkogården nordväst om kyrkan.

På kyrkogården finns en liten timrad likbod från 1817 som nu fungerar som museum. Byggnaden har fasader av rödfärgad panel och täcks av ett sadeltak med enkupigt tegel. På kyrkogården finns också det tidigare kyrkstallet, en timrad, rödfärgad byggnad som nu används som förråd och verkstad.

På kyrkogårdens nordvästra del finns ett putsat bårhus. Byggnaden uppfördes 1934 efter ritningar av civilingenjör Bengt Liljeblad. Fasaden i söder har en klassicistisk form med grå spritputs och slätputsade, vita omfattningar och pilastrar. Övriga fasader framstår med oputsat naturstensmurverk. På östra och västra fasaderna finns små, vitmålade träfönster som belyser platsen för altaret. På gavelröstena finns små, runda fönster som belyser vindsutrymmet. Vid ingången sitter en brunmålad pardörr som utvändigt är klädd med diagonalställd panel. Bårhuset har ett flackt, plåttäckt sadeltak.

Minneslunden är placerad på kyrkogårdens östra del.

Invid den södra korsarmens västra vägg står en runsten med följande inskription: Fröbjörn och Gudrun, reste stenen här till minnesmärke efter sin raske son Rodmund, Rodgers bror. Gud hälpe hans ande. Öpir hörgg runorna. Runstenen låg tidigare som tröskelsten i det rivna vapenhuset.

Sörmländska kyrkor 82 (1946, 1970 & 1987)

FÖRSAMLING 1995 - GRYT

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1264, år 1900: 1609, år 1995: 1037

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger centralt på sörmländska sjöplatån. Kyrkan ligger i en sluttning upp mot ett skogsparti och med odlingsmark nedanför mot Kyrksjön. Flyglarna till en äldre prästgård, nuvarande prästgård, sockenstuga, en äldre skola och det tidigare ålderdomshemmet ligger i kyrkans närhet. En rest runsten står intill kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia i norr, rymlig korsarm i söder och torn i väster. Tornet och den västra delen av långhuset kvarstår från den ursprungliga stenkyrkan, troligen från 1100- eller tidigt 1200-tal. Det ursprungliga korets gestaltning är okänd. Omkring 1300 utvidgades kyrkan österut till sin nuvarande längd och erhöll ett lika brett, rakt avslutat korparti. En tydlig murskarv markerar övergången mellan det äldre långhuset och den östliga förlängningen. Sakristia från ombyggnadstiden. Åren 1776-78 revs ett troligen senmedeltida vapenhus och i söder uppfördes en korsarm, eller den så kallade nykyrkan.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De putsade murarna genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. I samband med förändringarna 1776-78 togs en ny ingång upp i väster och tornet, vilket rymmer klockorna, försågs med en huv med svängt och brutet takfall. Även korsarmens valmade tak är brutet. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet, som sedan den 1970 avslutade renoveringen saknar orgelläktare i väster, domineras av nykyrkan och 1400-talsvalven; enklare i väster, längst i öster med dekorativa kalkmålningar daterade till 1500-talets slut eller 1600-talets början; även fragment av figurscener framkom vid en restaurering 1938. Glasmålning från 1921 i östfönstret. Läktare i korsarmen.
Ett porträtt föreställande Gustaf II Adolf är målat av G. Krail von Bemeberg som var samtida med kungen. Krail var säteriägare i socknen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.