VÄSTRA VINGÅKERS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA VINGÅKER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 5527, år 1900: 8092, år 1995: 9004

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Östra Vingåker utbruten 1642.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på Vingåkersåsen norr om Vingåkers samhälle.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i sten med korsform, västtorn samt sakristia i öster; små trapptorn finns i vinklarna mellan korsarmar och långhus. Kyrkan uppfördes sannolikt omkring 1300 som en stor tornlös byggnad med rektangulär form och sakristia i norr. På gavlar och i hörn fanns utvändiga strävpelare, den i långhusets nordvästra hörn är ännu bevarad. Kyrkan var sannolikt välvd från början; kyrkorummet var treskeppigt med femton valv burna av fyra pelarpar. Ett kraftigt torn med övervåning av tegel tillkom sannolikt vid 1400-talets mitt. Under 1400-talet bör också ett vapenhus ha blivit byggt. Förmodligen under 1650-talet lät Johan Gyllenstierna på Sjöholm, uppföra ett mångkantigt gravkor vid kyrkans sydöstra mur. Korets väsligaste delar finns ännu kvar. Ett något yngre gravkor var uppfört för Carl Soop vid kyrkans östra gavel. 1729 lät ägarna till Högsjö gård bygga ett gravkor på kyrkans norra sida. Vid en omfattande om- och tillbyggnad 1782-83, efter ritningar från orten bearbetade av ÖIÄ, revs de medeltida valven och sakristian. I norr och söder utökades kyrkorummet med korsarmar med dubbla läktare och en ny sakristia uppfördes i öster, denna användes dock främst som utrymme för sockenstämman och den egentliga sakristian är avskärmad på östgaveln. Gravkoret i sydöst byggdes om 1838 efter ritningar av Fredrik Blom, den övre delen blev inrättad som herrskapsläktare.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den höga takresningen blev vid 1780-talets ombyggnad ersatt av ett lågt, brutet, valmat tak med frontoner på korsarmarnas gavlar. Efter ett åsknedslag i tornet 1885 fick Emil Langlet i uppdrag att restaurera kyrkan. Han ritade en ny tornhuv som är karnissvängd och krönt av en kupolförsedd oktogon ovanpå en större lanternin. Extriören är i dag i stort sett oförändrad sedan 1885. Det gäller även interiören. 1885 revs de dubbla läktarna i korsarmarna och kyrkan fick sin nuvarande öppna bänkinredning.Vid en restaurering under ledning av Ragnar Hjorth 1930 ställdes bänkar upp i koret. Predikstolen från 1822 är utförd av Ernst Philip Thoman efter Carl Christopher Gjörwells ritningar. Altaruppsatsen, utförd av Hans Jerling i Stockholm med målningar av Caspar Kenkel, är från 1686. Ett gravmonument, ett så kallat castrum doloris över ätten Hastfer, från 1600-talet står i det som är kvar av Sjöholmskoret.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkan och kyrkogården omgärdas av terrasserade stenmurar. Kyrkogården är ovanligt stor med flera utvidgningar, bl a 1825, 1863, 1880 samt 1930. En trädkrans av i huvudsak lönnar står runt om kyrkogården. Rader med stora träd norr om kyrkan visar på gränser för utvidgningar av kyrkogården. Kyrkogården är gräsbevuxen och kvarteren nås via grusgångar. Norr och nordväst om kyrkan ligger gravarna i strikta rader, i stor utsträckning med rygghäckar.

På kyrkogården nordost om kyrkan finns ett litet friliggande murat och putsat gravkor från 1870-talet för familjen Norstedt på Lunda gård. Byggnaden har ett sadeltak täckt med skivplåt. Fasaderna är rikt utsirade med rusticering i vägglivet och tandsnittlist och triglyfer vid takfoten. Ovanför entrén finns ett tympanonfält. Mot takfoten finns en profilerad taklist som i hörnen bryter igenom takfoten i halvmåneformer.

Sydväst om kyrkan, i anslutning till den del av kyrkogården som utvidgades 1930, byggdes år 1934 Vidåkers kapell. Kapellet ritades av arkitekt Erik Högström som en något förminskad kopia av Erik Dahlbergs ritningar till Västra kapellet i Jönköping från 1692.
Vidåkers kapell har korsplan och murverk av tegel. De slätputsade, vitkalkade fasaderna livas upp av hörnomfattningar, putslisener och ett takfotslistverk. Korsarmarnas sadeltak är valmade mot gavlarna. Låga putsade murar höjer sig över korsmitten och täcks av ett svängt torntak krönt av en spira med ett kulförsett kors. Samtliga takytor är täckta med plåt i skivformat målad i svart kulör.

Sörmländska kyrkor nr 3, 1951, 1966, 1981. ATA