FUNÄSDALENS KYRKA

Kyrkan är belägen centralt i Funäsdalens tätort i den skarpa sydsluttningen nedanför Funäsdalsberget. Norr om kyrkan reser sig berget och i sluttningen på övriga sidor finns ett öppet naturområde med gräsmattor och björkar, vilket medför att kyrkan ligger väl synlig från vägen genom samhället. Snett nedanför kyrkan ligger församlingshemmet.

Det finns ingen kyrkogård i direkt anslutning till kyrkan utan Funäsdalens begravningsplats består av en skogskyrkogård/fjällkyrkogård som ligger en bit väster om Funäsdalens tätort längd med Rörosvägens sträckning.

Ansvarig inventerare av begravningsplatsen var Hampus Benckert för Jämtlands läns museum, 2008 och fäljande information är hämtad från den inventeringen:

Begravningsplatsen omgärdas av ett vitt spjälstaket och mitt på begravningsplatsen står en vit klockstapel.

Kyrkogården ligger omgiven av skog (väster, norr och öster) och verkar vara ett rum kommet ur samma skog, fast gallrat, röjt och gräsbesått. Björk och asp står oregelbundet spritt på hela kyrkogården och skapar en fin stämning av förädlad skog.

Träden är påverkade av det fjällnära klimatet, vilket ytterligare bidrar till karaktären på hela kyrkogården. En skogskyrkogård, en fjällkyrkogård. Endast någon/några buskar förekommer.

Funäsdalens (Hållans) begravningsplats består av fem gravkvarter. Gravkvarter A och B rymmer gravområden med familjegravar från 191070-talet. Gravkvarter C och del av D rymmer gravområden med allmängravar från 191050-talet samt en del familje- och andra gravar från senare tid fram till 2000-talet. Del av gravkvarter D och E rymmer dels familjegravar från 192030-talet, dels blandade familje- och enkelgravar från 1930-2000-talet.

KYRKOMILJÖN
Kyrkan är belägen centralt i Funäsdalens tätort i den skarpa sydsluttningen nedanför Funäsdalsberget. Norr om kyrkan reser sig berget och i sluttningen på övriga sidor finns ett öppet naturområde med gräsmattor och björkar, vilket medför att kyrkan ligger väl synlig från vägen genom samhället. Snett nedanför kyrkan ligger församlingshemmet.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkan i Funäsdalen är uppförd för insamlade medel som distriktskyrka i Tännäs församling 1926-28, efter ritningar av arkitekterna Curt Björklund och Martin Westerberg, Stockholm. Initiativet till ett kyrkbygge i Funäsdalen hade tagits redan 1878. Innan kyrkan byggdes fanns endast en klockstapel här. Arbetsledare under bygget var klockaren Salomon Ericsson. Den konstnärliga utsmyckningen av kyrkorummet leddes av konstnären Edvard Berggren.

Den murade vitputsade kyrkan är byggd i en traditionell kyrkform med långhus, smalare kor i öster, sakristia i nordost och lägre vapenhus i väster. Huvudentrén ligger i väster. Långhuset och koret har sadeltak med taknock i samma nivå. På koret är takfoten utformad som en tandsnittskant medan den är profilerad längs långhusväggarna. Över koret finns en öppen takryttare krönt av ett lågt pyramidtak med kors. Där sitter kyrkklockorna. Samtliga tak är belagda med tjärat sågat spån, även takryttaren.

Med undantag av sakristian är Funäsdalens kyrka till det yttre helt bevarad sedan byggnadstiden och stämmer mycket väl överens med arkitekten Curt Björklunds ritningar och beskrivning. Den uppvisar en stram 1920-talsklassicism genom sina höga vita murarna och de enkla, rektangulära fönstren. Kyrkans plan har helt och hållet rötterna i kyrkobyggnadstraditionen som kan föras tillbaka till medeltiden. Den lysande vita fasaden som kontrasterar mot den ganska mörka interiören för både tankarna till en medeltida kyrkobyggnad eller till klassicistisk tempelarkitektur.

Kyrkans grundmurar är av ögongnejs. Väggarna är murade av tegelsten från Ovikens tegelslageri. Fasaderna är putsade och avfärgad i vitt. På långhusets norra och södra väggar finns höga och smala rektangulära fönster, tre på var sida, med spröjsade bågar. På den södra väggen i koret finns ett större fönster med samma form. I vapenhuset finns två runda fönster på södra och norra väggen. Dubbelporten av trä med stående brädor är troligen tjärad från början och utsmyckad med ornamenterade gångjärn. I trästycket ovanför porten står skrivet i relief kyrkans byggnadsår och där finns symboler för de fyra evangelisterna. Sakristian var från början mindre och låg i liv med långhuset men byggdes 1971 om. Den förstorades mot norr och taket byggdes om till ett valmat tak. En ny dörr togs upp mot öster med en rundbågig dörr av trä och ett fönster vid sidan av dörren.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA - Kyrkan är belägen i Funäsdalens tätort i sydsluttningen nedanför Funäsdalsberget. Funäsdalens kyrka uppfördes för insamlade medel 1926-28 efter ritningar av arkitekt Curt Björklund, Stockholm, som distriktskyrka i Tännäs församling. Initiativet hade tagits redan 1878. Den murade vitputsade kyrkan med traditionella drag består av långhus, med smalare kor i öster, sakristia i nordost och vapenhus i väster. Ingång i väster. Långhus och kor har sadeltak med takås i samma nivå. Takryttare med lågt pyramidtak över koret. Invändigt täcks långhuset av ett högt, mörkt målat trätunnvalv med sparsam dekor. Innerväggarna är putsade. Koret avskiljs av en rundvälvd triumfbåge. Predikstol, öppna bänkar och övrig inredningen är från byggnadstiden utom altartavlan, ett nederländskt arbete från 1600-talet, tillskrivet Henricus Noêll. Läktarbarriärens apostlabilder är utförda av konstnären Edward Berggren.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Funäsdalens kyrka ligger vid Funäsdalsberget. Den bekostades genom en insamling i bl.a. Stockholm och har därför kallats svenska folkets vängåva till fjällfolket.

Kyrkan är byggd i tegel. Den har en rektangulär plan med smalare, utskjutande kor och vapenhus. Vapenhuset är lägre än långhuset. Sakristian är placerad norr om koret. En lång takryttare ovanför koret rymmer kyrkklockan. Fasaderna är vitputsade, enda dekoration är en kraftig takgesims. Sadeltaket är klätt med spån. Invändigt är det en salkyrka med tunnvälvt tak. Koret avskiljs från långhuset genom en rundbåge. Väggarna är vitputsade, takets träpanel är laserat i en mörkblå nyans. Golvet är av trä. Koret belyses från ett stort söderfönster; detta skapar en kontrast till långhusets sparsamma ljusinsläpp. Kyrkan har fast bänkinredning.

Altartavlan är målad av den flamländske konstnären Henricus Noêll, troligen en lärjunge till Rembrandt.

KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998.