FORS KYRKA

Kyrkogården präglas av ett stort bestånd björkar som sommartid bildar en tät och lummig grönska. Gräsbevuxen markbeläggning dominerar avbruten av raka grusgångar. Kyrkogården avgränsas längs tre sidor av häckar, i norr och öster bestående av gran och i väster av löv. Slätputsade vita grindstolpar flankerar huvudstråken av grusgångarna och de fyra entréerna. Grindstolparnas placering antyder en uppdelning av kyrkogården i en inre och en yttre del. Stigporten med smidesgallergrindar är placerad i väster i den inre delen. Södra delen av kyrkogården ger ett mer varierat intryck med skiftningar i terrängen än norra delens mer striktare utformning. I den södra delen finns flest antal gravar med gravkvarter och många större gravstenar som delvis avgränsas av häckar. På kyrkogården finns två vackra gjutna vattenkar dekorerade med skepp på sidorna. Vatten tappas upp genom munnen på en fisk som sitter på karkanten. Platsen där Fors senmedeltida kyrka låg är markerad genom stenar i marken.

Klockstapeln som saknar motsvarighet i länet byggdes 1765 av Johan Edler d.ä. På en av tornets bjälkar återfinns han inskurna initialer. Klockstapeln hör till ett av de undantagsfall då Edler arbetade med byggnadsverksamhet. Fors var Edlers hemsocken och det var inte helt ovanligt att de mest kvalificerade och upptagna yrkesmännen önskade bygga en klockstapel vid kyrkan i hemsocknen. Den står placerad några tiotal meter sydost om kyrkan och ett tiotal meter nordost om platsen för den gamla kyrkan. Klockstapeln skiljer sig från de staplar med lökkupol som man vanligen brukar förknippa med Jämtland. Stolparna och kryssträvorna som i Jämtland vanligen var synliga är i Edlers version helt inbyggda. Istället för balusterdockor runt klockdäcket markeras avsnittet med gesimser över och under ljudluckorna.

Klockstapeln har en kvadratisk form med entré i väster. Den plåtbeslagna dörren sitter i en från fasaden utskjutande kupa krönt av tre klot. Byggnaden har en midja markerad av en list i höjd med dörrens övre del och nedanför lutar fasaden kraftigt utåt. Över listen reser sig ett rakt slutet parti som avslutas av en kraftigare gesims. I partiet mellan gesimsen och taklisten sitter på var vägg två par ljudluckor. Luckorna är målade som fönster med spröjs. Ovan taklisten följer ett karnissvängt tak krönt av en åttkantig lanternin med ett fönster på var sida. Lanterninen täcks av ett tvådelat svängt tak med italian emellan och en smidd spira med årtalet 1765. Väggarna är klädda med vitmålad locklistpanel och taken täcks av svart plåt. Klockstapeln har till övervägande del en sluten utformning med de öppna partierna i den övre delen. Den ger ett stadigt intryck med lättare former i det övre partiet.

Bårhuset ligger lite avsides i nordvästra delen av kyrkogården med huvudentréns dubbeldörrar vända ut mot anläggningen. Bårhuset som är uppfört i tegel med slätputsad vit fasad och svartmålad sockel är en stram och mycket enkel byggnad med tydliga moderna referenser. Utsmyckningen inskränker sig till grunda nischer kring fönster och dörrar samt en rustik utformning av dörrarna. Genom sin strikta symmetri och markerade sockel och takfot ansluter den ändå till kyrkobyggnaden. Två enkla träkors på var sida om sydsidans dörr förstärker intrycket av sakral byggnad. Byggnaden täcks av ett sadeltak klätt med svart plåt.

Skogskyrkogården
1946 togs skogskyrkogården i bruk. Kapellet ligger på en höjd mittför entrén till skogskyrkogården. Nedanför kapellet finns stora kvarter med låga gravstenar. Kyrkogården domineras av tallar och stora gräsytor med inslag av buskar. Minneslunden ligger i söder i anslutning till en fontän.

Kapellet och klockstapeln ritades av arkitekt Kjelll Wretling och invigdes 1964. Det är en modernistisk byggnad i vitslammat tegel med svart plåttäckt sadeltak. Det har en rektangulär byggnadskropp med smalare kordel åt nordväst. Utmed var långsida sitter fyra symmetriskt placerade rektangulära fönster och korets sydsida upptas så gott som helt av fönster. Från ingången till kyrkogården blickar man upp mot ett gavelparti buret av fyra pelare. På gaveln hänger en utsmyckning i kakel. En solid dubbeldörr i trä är placerad mittpå kortsidan i en djup nisch. Exteriört är kapellet stramt hållet. Kyrkorummet präglas av enkelhet där materialen trä och tegel ohöljt redovisas. Takhöjden, de höga smala rektangulära fönstren i långhuset och den glasade väggen i söder ger byggnaden en känsla av rymd.

En teckning av Olof Ohlsson från 1828 visar Fors medeltida kyrka sedd från sydost. På bilden syns en stenkyrka av senmedeltida typ. Den hade fyrsidig grundplan med långhus och kor under ett gemensamt sadeltak. Till höger om kyrkan står klockstapeln från 1765. Fors medeltida kyrka var en av de få tegelstensornerade kyrkorna i Jämtland.

Vid slutet av 1700- talet var den medeltida kyrkan för liten och även förfallen. Det ledde till att man 1811 anlitade Simon Geting för uppförandet av den nya kyrkan. Efter att grunden lagts 1814 dröjde det ända till 1833 innan byggnationen fortsatte. Arbetena fullföljdes av sonen Lars David Geting och kyrkan invigdes 1839. 1834 revs den äldre kyrkan som låg ett stycke söder om den nya. Fors kyrka byggdes i sten under en period då nybyggande i detta material dominerade i Jämtland. Den uppfördes delvis under en tid med låg byggnadsaktivitet vilket kan skönjas i de många år som förlöpte mellan grundläggning och färdigställande.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - FORS

BEFOLKNINGSTAL -1805: 599, 1900: 2433, 1995: 1711

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en terrass ovanför bebyggelsen nära Järån som rinner ut i Indalsälven i landskapets östligaste del. Miljön runt kyrkan är kulturhistoriskt värdefull och omfattar bl.a. en prästgård från slutet av 1800-talet. Sydost om kyrkan står en mäktig klockstapel, byggd 1765 av Johan Edler d.ä. Murade portar med graciösa smidesgallergrindar från 1925 leder in till kyrkogården. En kyrka i Fors skall vara omnämnd 1335.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Fors gamla kyrka revs 1834. En avbildning från 1828 visar att kyrkan bestod av ett murat långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia i nordost och vapenhus av trä i sydväst. Långhuset var av senmedeltida typ med rektangulär plan, högt sadeltak och blinderingar i östgaveln. Ny kyrka uppfördes nära platsen för den gamla.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murade kyrkan uppfördes huvudsakligen 1833-34 av kyrkobyggmästaren Lars David Geting efter ritningar från 1811 av fadern Simon Geting, vilken lagt grunden 1814. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti och sakristia i öster. Ingång i väster samt mitt på långhusets nord- och sydsida.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har en sparsmakad exteriör. De glest placerade fönstren är rundvälvda, murarna vitputsade, sadeltaken över långhus och sakristia flacka och valmade. Kyrkorummet täcks av valmat trätunnvalv. Altaruppsatsen, altartavlan och östväggens målade skenarkitektur och draperier utfördes av Göran Sundin 1837-38. Predikstolen tillverkades av Pehr Carlsson från Hosjö, Sundsjö är från byggnadstiden liksom bänkinredningen och västläktaren, som dock kan ha tillkommit först 1861, då orgelfasaden byggdes. Kyrkan restaurerades 1922-25 efter ritningar av arkitekten Gustav Holmdahl, varvid rummet delvis fick ny färgsättning. Läktarunderbyggnaden tillkom vid en restaurering 1984-85 ledd av ingenjören Nils Jacobsson, K-Konsult.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 -Trots tillbyggnader av flera läktare blev den medeltida kyrkan i slutet av 1700-talet alltför trång och även förfallen. Redan 1795 fanns ett förslag till ny kyrka, men i och med att älven tog en ny fåra och laxfisket försvann fick arbetet skjutas upp. År 1811 anlitades Simon Geting för det planerade nybygget och grunden lades 1814 efter ritning av byggmästaren, i få detaljer omarbetad av Axel Almfelt. Arbetet avstannade och återupptogs inte förrän 1833, då av sonen Lars David Geting. Påföljande år var kyrkan så pass färdig, att den fått viss inredning. Invigning förrättades 1839 av biskop Franz Mikael Franzén. Gamla kyrkan som låg ca 1 km söder om den nya revs 1834. Klockstapel sydöst om kyrkan byggd 1765 av Johan Olofsson Edler d.ä.. Murade portar med graciösa smidesgallergrindar från 1925 leder in till kyrkogården. De ursprungliga stegportarna, varav två troligen finns kvar, och bogårdsmuren var byggda av Lars David Geting 1846.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär byggnad med rakslutet kor och vidbyggd sakristia i öster. Torn saknas. Huvudingång genom vestibul i väster, även mittingång på sydfasaden, ursprungligen även på nordsidan. Separat senare upptagen ingång till sakristian på nordsidan.
Byggd i gråsten, vitputsad med grå sockel. Taket belagt med svartmålad plåt, ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - Exteriören följer 1811-12 års ritningar förutom att mittingångar tillkommit istället för fönster samt att sakristian vidbyggts i öster istället för att ingå i huskroppen. Förutom byte av takmaterial syns exteriören vara oförändrad sedan byggnadstiden. Sannolikt ursprungliga koppardörrar.
Klockstapeln med fyrsidig grundplan är helt inbyggd och har under det karnissvängda taket två kopplade ljudluckor på alla sidor. En åttsidig lanternin med höga fönster samt spira kröner stapeln.

INTERIÖR - Vitmålade väggar med profilerad grågrön marmorerad list under takbandet. Trävalv med i mitten en spegel inom profilerad ram, allt vitmålat. Altaruppsats med altartavla målad av Göran Sundin 1837-38 med motivet "Kvinnorna vid graven" efter Annibale Carracci. På korväggen målad skenarkitektur och draperier av Sundin. Predikstolen med dekor av Sundin snidades liksom dopängeln av Pehr Carlsson från Hosjö, Sundsjö. Ursprungligen draperimålning även bakom predikstolen. En altartavla med "Kristi uppståndelse" utförd 1923 av Olle Hjortzberg hänger nu på södra väggen. Ett krucifix från den gamla kyrkans altaruppsats från 1684 är även fästat vid södra väggen. Dopängel utförd av Per Carlsson.
Bänkinredningen sluten i fyra kvarter från kyrkans byggnadstid, dock moderniserad med nya sittbänkar och bredare gavlar på 1920-talet. Läktaren kan vara samtida med kyrkan eller med den första riktiga orgelns tillkomst 1861, byggd av Johan Gustaf Ek. Orgelfasaden står kvar, men orgelverket byggt 1973. En mindre orgel byggdes 1773 för den gamla kyrkan av P. Qvarnström. Läktarunderbyggnad med fönster ett något främmande inslag i det annars välbevarade kyrkorummet.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997