NORRA RÅDA KYRKA

KYRKOMILJÖN: Runt nuvarande kyrka finns en förtätad bebyggelse som bildar det lilla samhället Norra Råda. Här finns flera sekelskiftesbyggnader, bland annat det fd tingshuset som idag är församlingshem och prästgården. Prästgården med mangårdsbyggnad, flyglar och uthus ligger nordost om kyrkobyggnaden, med vacker utsikt över Rådasjön. Gården är uppförd med hjälp av Uddeholmsbolaget och bostadshuset från 1910-02 har föregåtts av en mindre timrad byggnad. Byggnaden är uppförd av sten i 1 ½ våningar, putsad och avfärgad i ljust gult och aprikos. Sadeltaket är lagt med ljusbruna betongpannor och bryts upp av en frontespis. Huvudentrén med öppen, skivtäckt veranda har en vitmålad pardörr med överljus. Även fönstersnickerierna är vitmålade. Den välbevarade prästgården har ett högt kulturhistoriskt värde där också flygelbyggnader, uthus, björkallé och trädgård utgör viktiga delar. Till själva kyrkoanläggningen hör kyrka med omgivande kyrkogårdar, ett begravningskapell samt två ekonomibyggnader varav det ena också innefattar garage och personalutrymmen.

KYRKOGÅRDEN: Till Norra Råda kyrka finns två begravningsplatser. Den Södra kyrkogården, som ligger kring kyrkan, är troligen samtida med Rådas första kyrka. Området utvidgades sedermera och vid 1800-talets början fick kyrkogården sitt nuvarande omfång. Dryga 100 meter norr om kyrkan, på östra sidan av den gamla landsvägen anlades 1857 den Norra kyrkogården. Denna har utökats vid tre tillfällen; 1932 tillades ett område öster om den ursprungliga delen, 1959 ett större område i norr och slutligen 1980 österut.

Södra kyrkogården är anlagd på plan mark och utbreder sig huvudsakligen söder om kyrkan och en del åt väster. En stenmur prydd av järngrind med årtalet 1832 omgärdar platsen. I söder finns en djup ravin med Årosälven som förbinder Rådasjön med Klarälven. Den gamla landsvägen passerar kyrkogårdens östra gräns, bebyggelse och grönområden ligger runt området i övrigt. Växtligheten är sparsam och utgörs av spridda enstaka träd av olika slag. Häckplanteringar saknas och kyrkogården har stora gröna ytor och ett öppet intryck. De relativt få men breda gångvägarna är grusbelagda och huvudsakligen raka. Plattgångar förekommer på de fria gräsytorna mellan gravkvarteren. Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är ett 40-tal smidesjärnkors som står uppställda dels väster och öster om kyrkans långsidor, dels i söder. Några av dem är utformade med slöjdbehägnader och yrkessymboler i miniatyr. Kvar på västra och sydvästra delen av kyrkogården finns cirka 15 grusade gravar. Den Geijerska familjegraven ligger söder om kyrkan och utgör kyrkogårdens mest dominanta gravanläggning. Den är uppbyggd som en förhistorisk gravhög och på dess krön står en sten över Uddeholmsbolagets grundare Bengt Gustaf Geijer (1682-1746). Kyrkogården ger ett enhetligt intryck genom de glest placerade gravvårdarna och anspråkslös utformning med sparsam vegetation och öppna grönområden främst söder om kyrkan. Vid dess södra gräns ligger en redskapsbod.

Norra kyrkogården är liksom Södra kyrkogården anlagd på plan mark och antar i stort sett en rektangulär form med den största utsträckningen i nord-sydlig riktning. Längs den östra sidan finns ett stängsel medan området i övrigt inhägnas av ett svartmålat järnstaket och häck längs västra sidan och ett kort stycke i söder. Kyrkogården omges av parkeringsplats och grönområde i söder och åt övriga håll av åkermark. Formklippta lindar utgör ett karaktäristiskt inslag på kyrkogården och ger den dess särprägel. Springbrunnen på 1959 års utvidgning i norr flankeras av några pilträd. De nord-sydgående kvartershäckarna är formklippta och höga. Invid järnstaketet i söder ligger en familjegravshäck av tät formklippt gran. Området är besått med gräs på de fria ytorna. Samtliga gångvägar är belagda med grus och bildar ett rutnätsmönster. Omkring 150 grusade gravar, de flesta stenramsomgärdade, finns spridda över främst den äldre delen av kyrkogården. Endast ett par järnstaket kvarstår. Kyrkogårdens äldre delar skiljer sig i första hand genom trädbeståndet med uteslutande björkar placerade i alléer från de yngre med de pyramidklippta lindarna. På den första utvidgningen anlades 1941 ett vitputsat gravkapell försett med skiffertak. I anslutning till kyrkogården finns också en kyrkogårdsexpedition.

FÖRSAMLING 1995 - NORRA RÅDA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2716, år 1900: 8440, år 1995: 3064

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen utbröts 1653 ur Sunnemo. År 1907 avskiljdes Hagfors.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i tätorten Råda, sydväst om Hagfors på en höjd ovanför Årosälven mellan Klarälven och Rådasjön. Stenkyrkan uppfördes under 1800-talets början, men föregicks av två äldre träkyrkor. Den första kända kyrkan i Norra Råda låg strax söder om den nuvarande. Den försåldes och flyttades till Uddeholms herrgård i slutet på 1700-talet där den tjänade som magasin. Efter en genomgripande restaurering 1959-60 återfick byggnaden sin funktion som kyrka, nu under namnet Uddeholms kapell.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den första kända träkyrkan i Norra Råda uppfördes 1643 men ersattes av en ny och större redan 1752. Kyrkan fick stå kvar till slutet av 1700-talet, men flyttades därefter och togs i bruk som magasin. Nu använd som kapell (UDDEHOLMS KAPELL).

II: 1600-talskyrkan ersattes år 1752 av en korskyrka uppförd i trä på den nuvarande kyrkans plats. Den brann ned 1801.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande stenkyrkan påbörjades 1805 men stod inte färdig till sitt yttre förrän 1813. Byggmästare var Johan Westman. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning och består av rektangulärt långhus med tresidig koravslutning, utbyggd sakristia i söder och torn vid nordgaveln.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör, som skiljer sig på flera punkter från de godkända ritningarna, är i stort sett oförändrad och typisk för byggnadstiden. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av stora, rundbågiga fönsteröppningar. Det mansardformade taket är belagt med skiffer. Ingång i norr via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets västsida, östportalen murades igen 1937 och fungerar nu som dopnisch. Kyrkorummet täcks av ett flackt brädvalv. Altaruppsats och predikstol är samtida med byggnaden. Kyrkans interiör är tämligen välbevarad. De dekorativa målningarna på väggar och valv tillkom 1900-01. I samband med den restaurering som skedde successivt under slutet av 1950- och början av 1960-talet förkortades kyrkorummet väsentligt genom en inbyggnad under orgelläktaren.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.

KYRKOMILJÖN: Runt nuvarande kyrka finns en förtätad bebyggelse som bildar det lilla samhället Norra Råda. Här finns flera sekelskiftesbyggnader, bland annat det fd tingshuset som idag är församlingshem och prästgården. Prästgården med mangårdsbyggnad, flyglar och uthus ligger nordost om kyrkobyggnaden, med vacker utsikt över Rådasjön. Gården är uppförd med hjälp av Uddeholmsbolaget och bostadshuset från 1910-02 har föregåtts av en mindre timrad byggnad. Byggnaden är uppförd av sten i 1 ½ våningar, putsad och avfärgad i ljust gult och aprikos. Sadeltaket är lagt med ljusbruna betongpannor och bryts upp av en frontespis. Huvudentrén med öppen, skivtäckt veranda har en vitmålad pardörr med överljus. Även fönstersnickerierna är vitmålade. Den välbevarade prästgården har ett högt kulturhistoriskt värde där också flygelbyggnader, uthus, björkallé och trädgård utgör vitkiga delar. Till själva kyrkoanläggningen hör kyrka med omgivande kyrkogårdar, ett begravningskapell samt två ekonomibyggnader varav det ena också innefattar garage och personalutrymmen.

KYRKOGÅRDEN: Till Norra Råda kyrka finns två begravningsplatser. Den Södra kyrkogården, som ligger kring kyrkan, är troligen samtida med Rådas första kyrka. Området utvidgades sedermera och vid 1800-talets början fick kyrkogården sitt nuvarande omfång. Dryga 100 meter norr om kyrkan, på östra sidan av den gamla landsvägen anlades 1857 den Norra kyrkogården. Denna har utökats vid tre tillfällen; 1932 tillades ett område öster om den ursprungliga delen, 1959 ett större område i norr och slutligen 1980 österut.

Södra kyrkogården är anlagd på plan mark och utbreder sig huvudsakligen söder om kyrkan och en del åt väster. En stenmur prydd av järngrind med årtalet 1832 omgärdar platsen. I söder finns en djup ravin med Årosälven som förbinder Rådasjön med Klarälven. Den gamla landsvägen passerar kyrkogårdens östra gräns, bebyggelse och grönområden ligger runt området i övrigt. Växtligheten är sparsam och utgörs av spridda enstaka träd av olika slag. Häckplanteringar saknas och kyrkogården har stora gröna ytor och ett öppet intryck. De relativt få men breda gångvägarna är grusbelagda och huvudsakligen raka. Plattgångar förekommer på de fria gräsytorna mellan gravkvarteren. Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är ett 40-tal smidesjärnkors som står uppställda dels väster och öster om kyrkans långsidor, dels i söder. Några av dem är utformade med slöjdbehägnader och yrkessymboler i miniatyr. Kvar på västra och sydvästra delen av kyrkogården finns cirka 15 grusade gravar. Den Geijerska familjegraven ligger söder om kyrkan och utgör kyrkogårdens mest dominanta gravanläggning. Den är uppbyggd som en förhistorisk gravhög och på dess krön står en sten över Uddeholmsbolagets grundare Bengt Gustaf Geijer (1682-1746). Kyrkogården ger ett enhetligt intryck genom de glest placerade gravvårdarna och anspråkslös utformning med sparsam vegetation och öppna grönområden främst söder om kyrkan. Vid dess södra gräns ligger en redskapsbod.

Norra kyrkogården är liksom Södra kyrkogården anlagd på plan mark och antar i stort sett en rektangulär form med den största utsträckningen i nord-sydlig riktning. Längs den östra sidan finns ett stängsel medan området i övrigt inhägnas av ett svartmålat järnstaket och häck längs västra sidan och ett kort stycke i söder. Kyrkogården omges av parkeringsplats och grönområde i söder och åt övriga håll av åkermark. Formklippta lindar utgör ett karaktäristiskt inslag på kyrkogården och ger den dess särprägel. Springbrunnen på 1959 års utvidgning i norr flankeras av några pilträd. De nord-sydgående kvartershäckarna är formklippta och höga. Invid järnstaketet i söder ligger en familjegravshäck av tät formklippt gran. Området är besått med gräs på de fria ytorna. Samtliga gångvägar är belagda med grus och bildar ett rutnätsmönster. Omkring 150 grusade gravar, de flesta stenramsomgärdade, finns spridda över främst den äldre delen av kyrkogården. Endast ett par järnstaket kvarstår. Kyrkogårdens äldre delar skiljer sig i första hand genom trädbeståndet med uteslutande björkar placerade i alléer från de yngre med de pyramidklippta lindarna. På den första utvidgningen anlades 1941 ett vitputsat gravkapell försett med skiffertak. I anslutning till kyrkogården finns också en kyrkogårdsexpedition.

KYRKOMILJÖN: Runt nuvarande kyrka finns en förtätad bebyggelse som bildar det lilla samhället Norra Råda. Här finns flera sekelskiftesbyggnader, bland annat det fd tingshuset som idag är församlingshem och prästgården. Prästgården med mangårdsbyggnad, flyglar och uthus ligger nordost om kyrkobyggnaden, med vacker utsikt över Rådasjön. Gården är uppförd med hjälp av Uddeholmsbolaget och bostadshuset från 1910-02 har föregåtts av en mindre timrad byggnad. Byggnaden är uppförd av sten i 1 ½ våningar, putsad och avfärgad i ljust gult och aprikos. Sadeltaket är lagt med ljusbruna betongpannor och bryts upp av en frontespis. Huvudentrén med öppen, skivtäckt veranda har en vitmålad pardörr med överljus. Även fönstersnickerierna är vitmålade. Den välbevarade prästgården har ett högt kulturhistoriskt värde där också flygelbyggnader, uthus, björkallé och trädgård utgör vikiga delar. Till själva kyrkoanläggningen hör kyrka med omgivande kyrkogårdar, ett begravningskapell samt två ekonomibyggnader varav det ena också innefattar garage och personalutrymmen.

KYRKOGÅRDEN: Till Norra Råda kyrka finns två begravningsplatser. Den Södra kyrkogården, som ligger kring kyrkan, är troligen samtida med Rådas första kyrka. Området utvidgades sedermera och vid 1800-talets början fick kyrkogården sitt nuvarande omfång. Dryga 100 meter norr om kyrkan, på östra sidan av den gamla landsvägen anlades 1857 den Norra kyrkogården. Denna har utökats vid tre tillfällen; 1932 tillades ett område öster om den ursprungliga delen, 1959 ett större område i norr och slutligen 1980 österut.

Södra kyrkogården är anlagd på plan mark och utbreder sig huvudsakligen söder om kyrkan och en del åt väster. En stenmur prydd av järngrind med årtalet 1832 omgärdar platsen. I söder finns en djup ravin med Årosälven som förbinder Rådasjön med Klarälven. Den gamla landsvägen passerar kyrkogårdens östra gräns, bebyggelse och grönområden ligger runt området i övrigt. Växtligheten är sparsam och utgörs av spridda enstaka träd av olika slag. Häckplanteringar saknas och kyrkogården har stora gröna ytor och ett öppet intryck. De relativt få men breda gångvägarna är grusbelagda och huvudsakligen raka. Plattgångar förekommer på de fria gräsytorna mellan gravkvarteren. Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är ett 40-tal smidesjärnkors som står uppställda dels väster och öster om kyrkans långsidor, dels i söder. Några av dem är utformade med slöjdbehägnader och yrkessymboler i miniatyr. Kvar på västra och sydvästra delen av kyrkogården finns cirka 15 grusade gravar. Den Geijerska familjegraven ligger söder om kyrkan och utgör kyrkogårdens mest dominanta gravanläggning. Den är uppbyggd som en förhistorisk gravhög och på dess krön står en sten över Uddeholmsbolagets grundare Bengt Gustaf Geijer (1682-1746). Kyrkogården ger ett enhetligt intryck genom de glest placerade gravvårdarna och anspråkslös utformning med sparsam vegetation och öppna grönområden främst söder om kyrkan. Vid dess södra gräns ligger en redskapsbod.

Norra kyrkogården är liksom Södra kyrkogården anlagd på plan mark och antar i stort sett en rektangulär form med den största utsträckningen i nord-sydlig riktning. Längs den östra sidan finns ett stängsel medan området i övrigt inhägnas av ett svartmålat järnstaket och häck längs västra sidan och ett kort stycke i söder. Kyrkogården omges av parkeringsplats och grönområde i söder och åt övriga håll av åkermark. Formklippta lindar utgör ett karaktäristiskt inslag på kyrkogården och ger den dess särprägel. Springbrunnen på 1959 års utvidgning i norr flankeras av några pilträd. De nord-sydgående kvartershäckarna är formklippta och höga. Invid järnstaketet i söder ligger en familjegravshäck av tät formklippt gran. Området är besått med gräs på de fria ytorna. Samtliga gångvägar är belagda med grus och bildar ett rutnätsmönster. Omkring 150 grusade gravar, de flesta stenramsomgärdade, finns spridda över främst den äldre delen av kyrkogården. Endast ett par järnstaket kvarstår. Kyrkogårdens äldre delar skiljer sig i första hand genom trädbeståndet med uteslutande björkar placerade i alléer från de yngre med de pyramidklippta lindarna. På den första utvidgningen anlades 1941 ett vitputsat gravkapell försett med skiffertak. I anslutning till kyrkogården finns också en kyrkogårdsexpedition.

KYRKOMILJÖN: Runt nuvarande kyrka finns en förtätad bebyggelse som bildar det lilla samhället Norra Råda. Här finns flera sekelskiftesbyggnader, bland annat det fd tingshuset som idag är församlingshem och prästgården. Prästgården med mangårdsbyggnad, flyglar och uthus ligger nordost om kyrkobyggnaden, med vacker utsikt över Rådasjön. Gården är uppförd med hjälp av Uddeholmsbolaget och bostadshuset från 1910-02 har föregåtts av en mindre timrad byggnad. Byggnaden är uppförd av sten i 1 ½ våningar, putsad och avfärgad i ljust gult och aprikos. Sadeltaket är lagt med ljusbruna betongpannor och bryts upp av en frontespis. Huvudentrén med öppen, skivtäckt veranda har en vitmålad pardörr med överljus. Även fönstersnickerierna är vitmålade. Den välbevarade prästgården har ett högt kulturhistoriskt värde där också flygelbyggnader, uthus, björkallé och trädgård utgör viktiga delar. Till själva kyrkoanläggningen hör kyrka med omgivande kyrkogårdar, ett begravningskapell samt två ekonomibyggnader varav det ena också innefattar garage och personalutrymmen.

KYRKOGÅRDEN: Till Norra Råda kyrka finns två begravningsplatser. Den Södra kyrkogården, som ligger kring kyrkan, är troligen samtida med Rådas första kyrka. Området utvidgades sedermera och vid 1800-talets början fick kyrkogården sitt nuvarande omfång. Dryga 100 meter norr om kyrkan, på östra sidan av den gamla landsvägen anlades 1857 den Norra kyrkogården. Denna har utökats vid tre tillfällen; 1932 tillades ett område öster om den ursprungliga delen, 1959 ett större område i norr och slutligen 1980 österut.

Södra kyrkogården är anlagd på plan mark och utbreder sig huvudsakligen söder om kyrkan och en del åt väster. En stenmur prydd av järngrind med årtalet 1832 omgärdar platsen. I söder finns en djup ravin med Årosälven som förbinder Rådasjön med Klarälven. Den gamla landsvägen passerar kyrkogårdens östra gräns, bebyggelse och grönområden ligger runt området i övrigt. Växtligheten är sparsam och utgörs av spridda enstaka träd av olika slag. Häckplanteringar saknas och kyrkogården har stora gröna ytor och ett öppet intryck. De relativt få men breda gångvägarna är grusbelagda och huvudsakligen raka. Plattgångar förekommer på de fria gräsytorna mellan gravkvarteren. Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är ett 40-tal smidesjärnkors som står uppställda dels väster och öster om kyrkans långsidor, dels i söder. Några av dem är utformade med slöjdbehägnader och yrkessymboler i miniatyr. Kvar på västra och sydvästra delen av kyrkogården finns cirka 15 grusade gravar. Den Geijerska familjegraven ligger söder om kyrkan och utgör kyrkogårdens mest dominanta gravanläggning. Den är uppbyggd som en förhistorisk gravhög och på dess krön står en sten över Uddeholmsbolagets grundare Bengt Gustaf Geijer (1682-1746). Kyrkogården ger ett enhetligt intryck genom de glest placerade gravvårdarna och anspråkslös utformning med sparsam vegetation och öppna grönområden främst söder om kyrkan. Vid dess södra gräns ligger en redskapsbod.

Norra kyrkogården är liksom Södra kyrkogården anlagd på plan mark och antar i stort sett en rektangulär form med den största utsträckningen i nord-sydlig riktning. Längs den östra sidan finns ett stängsel medan området i övrigt inhägnas av ett svartmålat järnstaket och häck längs västra sidan och ett kort stycke i söder. Kyrkogården omges av parkeringsplats och grönområde i söder och åt övriga håll av åkermark. Formklippta lindar utgör ett karaktäristiskt inslag på kyrkogården och ger den dess särprägel. Springbrunnen på 1959 års utvidgning i norr flankeras av några pilträd. De nord-sydgående kvartershäckarna är formklippta och höga. Invid järnstaketet i söder ligger en familjegravshäck av tät formklippt gran. Området är besått med gräs på de fria ytorna. Samtliga gångvägar är belagda med grus och bildar ett rutnätsmönster. Omkring 150 grusade gravar, de flesta stenramsomgärdade, finns spridda över främst den äldre delen av kyrkogården. Endast ett par järnstaket kvarstår. Kyrkogårdens äldre delar skiljer sig i första hand genom trädbeståndet med uteslutande björkar placerade i alléer från de yngre med de pyramidklippta lindarna. På den första utvidgningen anlades 1941 ett vitputsat gravkapell försett med skiffertak. I anslutning till kyrkogården finns också en kyrkogårdsexpedition.

KYRKOMILJÖN: Runt nuvarande kyrka finns en förtätad bebyggelse som bildar det lilla samhället Norra Råda. Här finns flera sekelskiftesbyggnader, bland annat det fd tingshuset som idag är församlingshem och prästgården. Prästgården med mangårdsbyggnad, flyglar och uthus ligger nordost om kyrkobyggnaden, med vacker utsikt över Rådasjön. Gården är uppförd med hjälp av Uddeholmsbolaget och bostadshuset från 1910-02 har föregåtts av en mindre timrad byggnad. Byggnaden är uppförd av sten i 1 ½ våningar, putsad och avfärgad i ljust gult och aprikos. Sadeltaket är lagt med ljusbruna betongpannor och bryts upp av en frontespis. Huvudentrén med öppen, skivtäckt veranda har en vitmålad pardörr med överljus. Även fönstersnickerierna är vitmålade. Den välbevarade prästgården har ett högt kulturhistoriskt värde där också flygelbyggnader, uthus, björkallé och trädgård utgör viktiga delar. Till själva kyrkoanläggningen hör kyrka med omgivande kyrkogårdar, ett begravningskapell samt två ekonomibyggnader varav det ena också innefattar garage och personalutrymmen.

KYRKOGÅRDEN: Till Norra Råda kyrka finns två begravningsplatser. Den Södra kyrkogården, som ligger kring kyrkan, är troligen samtida med Rådas första kyrka. Området utvidgades sedermera och vid 1800-talets början fick kyrkogården sitt nuvarande omfång. Dryga 100 meter norr om kyrkan, på östra sidan av den gamla landsvägen anlades 1857 den Norra kyrkogården. Denna har utökats vid tre tillfällen; 1932 tillades ett område öster om den ursprungliga delen, 1959 ett större område i norr och slutligen 1980 österut.

Södra kyrkogården är anlagd på plan mark och utbreder sig huvudsakligen söder om kyrkan och en del åt väster. En stenmur prydd av järngrind med årtalet 1832 omgärdar platsen. I söder finns en djup ravin med Årosälven som förbinder Rådasjön med Klarälven. Den gamla landsvägen passerar kyrkogårdens östra gräns, bebyggelse och grönområden ligger runt området i övrigt. Växtligheten är sparsam och utgörs av spridda enstaka träd av olika slag. Häckplanteringar saknas och kyrkogården har stora gröna ytor och ett öppet intryck. De relativt få men breda gångvägarna är grusbelagda och huvudsakligen raka. Plattgångar förekommer på de fria gräsytorna mellan gravkvarteren. Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är ett 40-tal smidesjärnkors som står uppställda dels väster och öster om kyrkans långsidor, dels i söder. Några av dem är utformade med slöjdbehägnader och yrkessymboler i miniatyr. Kvar på västra och sydvästra delen av kyrkogården finns cirka 15 grusade gravar. Den Geijerska familjegraven ligger söder om kyrkan och utgör kyrkogårdens mest dominanta gravanläggning. Den är uppbyggd som en förhistorisk gravhög och på dess krön står en sten över Uddeholmsbolagets grundare Bengt Gustaf Geijer (1682-1746). Kyrkogården ger ett enhetligt intryck genom de glest placerade gravvårdarna och anspråkslös utformning med sparsam vegetation och öppna grönområden främst söder om kyrkan. Vid dess södra gräns ligger en redskapsbod.

Norra kyrkogården är liksom Södra kyrkogården anlagd på plan mark och antar i stort sett en rektangulär form med den största utsträckningen i nord-sydlig riktning. Längs den östra sidan finns ett stängsel medan området i övrigt inhägnas av ett svartmålat järnstaket och häck längs västra sidan och ett kort stycke i söder. Kyrkogården omges av parkeringsplats och grönområde i söder och åt övriga håll av åkermark. Formklippta lindar utgör ett karaktäristiskt inslag på kyrkogården och ger den dess särprägel. Springbrunnen på 1959 års utvidgning i norr flankeras av några pilträd. De nord-sydgående kvartershäckarna är formklippta och höga. Invid järnstaketet i söder ligger en familjegravshäck av tät formklippt gran. Området är besått med gräs på de fria ytorna. Samtliga gångvägar är belagda med grus och bildar ett rutnätsmönster. Omkring 150 grusade gravar, de flesta stenramsomgärdade, finns spridda över främst den äldre delen av kyrkogården. Endast ett par järnstaket kvarstår. Kyrkogårdens äldre delar skiljer sig i första hand genom trädbeståndet med uteslutande björkar placerade i alléer från de yngre med de pyramidklippta lindarna. På den första utvidgningen anlades 1941 ett vitputsat gravkapell försett med skiffertak. I anslutning till kyrkogården finns också en kyrkogårdsexpedition.

KYRKOMILJÖN: Runt nuvarande kyrka finns en förtätad bebyggelse som bildar det lilla samhället Norra Råda. Här finns flera sekelskiftesbyggnader, bland annat det fd tingshuset som idag är församlingshem och prästgården. Prästgården med mangårdsbyggnad, flyglar och uthus ligger nordost om kyrkobyggnaden, med vacker utsikt över Rådasjön. Gården är uppförd med hjälp av Uddeholmsbolaget och bostadshuset från 1910-02 har föregåtts av en mindre timrad byggnad. Byggnaden är uppförd av sten i 1 ½ våningar, putsad och avfärgad i ljust gult och aprikos. Sadeltaket är lagt med ljusbruna betongpannor och bryts upp av en frontespis. Huvudentrén med öppen, skivtäckt veranda har en vitmålad pardörr med överljus. Även fönstersnickerierna är vitmålade. Den välbevarade prästgården har ett högt kulturhistoriskt värde där också flygelbyggnader, uthus, björkallé och trädgård utgör viktiga delar. Till själva kyrkoanläggningen hör kyrka med omgivande kyrkogårdar, ett begravningskapell samt två ekonomibyggnader varav det ena också innefattar garage och personalutrymmen.

KYRKOGÅRDEN: Till Norra Råda kyrka finns två begravningsplatser. Den Södra kyrkogården, som ligger kring kyrkan, är troligen samtida med Rådas första kyrka. Området utvidgades sedermera och vid 1800-talets början fick kyrkogården sitt nuvarande omfång. Dryga 100 meter norr om kyrkan, på östra sidan av den gamla landsvägen anlades 1857 den Norra kyrkogården. Denna har utökats vid tre tillfällen; 1932 tillades ett område öster om den ursprungliga delen, 1959 ett större område i norr och slutligen 1980 österut.

Södra kyrkogården är anlagd på plan mark och utbreder sig huvudsakligen söder om kyrkan och en del åt väster. En stenmur prydd av järngrind med årtalet 1832 omgärdar platsen. I söder finns en djup ravin med Årosälven som förbinder Rådasjön med Klarälven. Den gamla landsvägen passerar kyrkogårdens östra gräns, bebyggelse och grönområden ligger runt området i övrigt. Växtligheten är sparsam och utgörs av spridda enstaka träd av olika slag. Häckplanteringar saknas och kyrkogården har stora gröna ytor och ett öppet intryck. De relativt få men breda gångvägarna är grusbelagda och huvudsakligen raka. Plattgångar förekommer på de fria gräsytorna mellan gravkvarteren. Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är ett 40-tal smidesjärnkors som står uppställda dels väster och öster om kyrkans långsidor, dels i söder. Några av dem är utformade med slöjdbehägnader och yrkessymboler i miniatyr. Kvar på västra och sydvästra delen av kyrkogården finns cirka 15 grusade gravar. Den Geijerska familjegraven ligger söder om kyrkan och utgör kyrkogårdens mest dominanta gravanläggning. Den är uppbyggd som en förhistorisk gravhög och på dess krön står en sten över Uddeholmsbolagets grundare Bengt Gustaf Geijer (1682-1746). Kyrkogården ger ett enhetligt intryck genom de glest placerade gravvårdarna och anspråkslös utformning med sparsam vegetation och öppna grönområden främst söder om kyrkan. Vid dess södra gräns ligger en redskapsbod.

Norra kyrkogården är liksom Södra kyrkogården anlagd på plan mark och antar i stort sett en rektangulär form med den största utsträckningen i nord-sydlig riktning. Längs den östra sidan finns ett stängsel medan området i övrigt inhägnas av ett svartmålat järnstaket och häck längs västra sidan och ett kort stycke i söder. Kyrkogården omges av parkeringsplats och grönområde i söder och åt övriga håll av åkermark. Formklippta lindar utgör ett karaktäristiskt inslag på kyrkogården och ger den dess särprägel. Springbrunnen på 1959 års utvidgning i norr flankeras av några pilträd. De nord-sydgående kvartershäckarna är formklippta och höga. Invid järnstaketet i söder ligger en familjegravshäck av tät formklippt gran. Området är besått med gräs på de fria ytorna. Samtliga gångvägar är belagda med grus och bildar ett rutnätsmönster. Omkring 150 grusade gravar, de flesta stenramsomgärdade, finns spridda över främst den äldre delen av kyrkogården. Endast ett par järnstaket kvarstår. Kyrkogårdens äldre delar skiljer sig i första hand genom trädbeståndet med uteslutande björkar placerade i alléer från de yngre med de pyramidklippta lindarna. På den första utvidgningen anlades 1941 ett vitputsat gravkapell försett med skiffertak. I anslutning till kyrkogården finns också en kyrkogårdsexpedition.

KYRKOMILJÖN: Runt nuvarande kyrka finns en förtätad bebyggelse som bildar det lilla samhället Norra Råda. Här finns flera sekelskiftesbyggnader, bland annat det fd tingshuset som idag är församlingshem och prästgården. Prästgården med mangårdsbyggnad, flyglar och uthus ligger nordost om kyrkobyggnaden, med vacker utsikt över Rådasjön. Gården är uppförd med hjälp av Uddeholmsbolaget och bostadshuset från 1910-02 har föregåtts av en mindre timrad byggnad. Byggnaden är uppförd av sten i 1 ½ våningar, putsad och avfärgad i ljust gult och aprikos. Sadeltaket är lagt med ljusbruna betongpannor och bryts upp av en frontespis. Huvudentrén med öppen, skivtäckt veranda har en vitmålad pardörr med överljus. Även fönstersnickerierna är vitmålade. Den välbevarade prästgården har ett högt kulturhistoriskt värde där också flygelbyggnader, uthus, björkallé och trädgård utgör viktiga delar. Till själva kyrkoanläggningen hör kyrka med omgivande kyrkogårdar, ett begravningskapell samt två ekonomibyggnader varav det ena också innefattar garage och personalutrymmen.

KYRKOGÅRDEN: Till Norra Råda kyrka finns två begravningsplatser. Den Södra kyrkogården, som ligger kring kyrkan, är troligen samtida med Rådas första kyrka. Området utvidgades sedermera och vid 1800-talets början fick kyrkogården sitt nuvarande omfång. Dryga 100 meter norr om kyrkan, på östra sidan av den gamla landsvägen anlades 1857 den Norra kyrkogården. Denna har utökats vid tre tillfällen; 1932 tillades ett område öster om den ursprungliga delen, 1959 ett större område i norr och slutligen 1980 österut.

Södra kyrkogården är anlagd på plan mark och utbreder sig huvudsakligen söder om kyrkan och en del åt väster. En stenmur prydd av järngrind med årtalet 1832 omgärdar platsen. I söder finns en djup ravin med Årosälven som förbinder Rådasjön med Klarälven. Den gamla landsvägen passerar kyrkogårdens östra gräns, bebyggelse och grönområden ligger runt området i övrigt. Växtligheten är sparsam och utgörs av spridda enstaka träd av olika slag. Häckplanteringar saknas och kyrkogården har stora gröna ytor och ett öppet intryck. De relativt få men breda gångvägarna är grusbelagda och huvudsakligen raka. Plattgångar förekommer på de fria gräsytorna mellan gravkvarteren. Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är ett 40-tal smidesjärnkors som står uppställda dels väster och öster om kyrkans långsidor, dels i söder. Några av dem är utformade med slöjdbehägnader och yrkessymboler i miniatyr. Kvar på västra och sydvästra delen av kyrkogården finns cirka 15 grusade gravar. Den Geijerska familjegraven ligger söder om kyrkan och utgör kyrkogårdens mest dominanta gravanläggning. Den är uppbyggd som en förhistorisk gravhög och på dess krön står en sten över Uddeholmsbolagets grundare Bengt Gustaf Geijer (1682-1746). Kyrkogården ger ett enhetligt intryck genom de glest placerade gravvårdarna och anspråkslös utformning med sparsam vegetation och öppna grönområden främst söder om kyrkan. Vid dess södra gräns ligger en redskapsbod.

Norra kyrkogården är liksom Södra kyrkogården anlagd på plan mark och antar i stort sett en rektangulär form med den största utsträckningen i nord-sydlig riktning. Längs den östra sidan finns ett stängsel medan området i övrigt inhägnas av ett svartmålat järnstaket och häck längs västra sidan och ett kort stycke i söder. Kyrkogården omges av parkeringsplats och grönområde i söder och åt övriga håll av åkermark. Formklippta lindar utgör ett karaktäristiskt inslag på kyrkogården och ger den dess särprägel. Springbrunnen på 1959 års utvidgning i norr flankeras av några pilträd. De nord-sydgående kvartershäckarna är formklippta och höga. Invid järnstaketet i söder ligger en familjegravshäck av tät formklippt gran. Området är besått med gräs på de fria ytorna. Samtliga gångvägar är belagda med grus och bildar ett rutnätsmönster. Omkring 150 grusade gravar, de flesta stenramsomgärdade, finns spridda över främst den äldre delen av kyrkogården. Endast ett par järnstaket kvarstår. Kyrkogårdens äldre delar skiljer sig i första hand genom trädbeståndet med uteslutande björkar placerade i alléer från de yngre med de pyramidklippta lindarna. På den första utvidgningen anlades 1941 ett vitputsat gravkapell försett med skiffertak. I anslutning till kyrkogården finns också en kyrkogårdsexpedition.