KVARNSVEDENS KYRKA

Edvard Dahlbäck upprättade 1920 ritningar till ett kombinerat kapell och församlingshem i Kvarnsveden, Borlänge. Byggnadskomplexet stod färdigt 1924. Exteriören är vitputsad och de tegeltäckta yttertaken valmade. Det rektangulära kyrkorummet utgör byggnadens östra flygel. I en ombyggnad 1971 utökades församlingsdelen, efter ritningar av Åke Temnerud, och kapellets inredning förnyades.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Vitputsad, låg byggnad med valmat tegeltak. Entrén från norr har kapprum med separata dörrar till kyrkorum och sal vid västgaveln. Utbyggnad för bostadsrum med egen ingång mot söder. Kyrkorummet med vitputsade väggar. Koret är ett med långhuset. Fasta bänkkvarter.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990

Anläggningen består av en kyrka sammanbyggd med ett församlingshem samt en klockstapel.
Det finns ingen kyrkogård i anslutning till kyrkan.

Kvarnsvedens kyrka och församlingshem ligger ca 7 km norr om moderkyrkan Stora Tuna och ca 4 km norr om Borlänge centrum. Byggnadskomplexet, som påbörjades 1923, är förlagt till en dunge av yviga tallar och björkar. Den jordnära anslutningen till naturen förstärktes och beaktades i hög grad även i samband med 1971-års om- och tillbyggnad. Anläggningen skulle smälta in sin naturnära omgivning. Vegetationen kompletterades också med buskar, på valda platser i anslutning till byggnaden,.
Parkeringsplatsen anlades norr om byggnaden, längs med kyrkosalens norra vägg. Ett nät av mindre stigar och alléer leder till anläggningens olika ingångar, förbi byggnaden eller till och från gatunätet kring tomten.

Brist på resurser medförde att kapellet förblev, en längre tid, utan klockstapel. Tack vare gåvor och insamling kunde man så småningom, 1944, inviga nuvarande klockstapel med sin lilla klocka. Stapeln är uppförd strax öster om kyrkobyggnaden, i korets axel.

Kyrkan tillkom som en naturlig följd av Borlänges expansion och i synnerhet av utvecklingen vid Kvarnsvedens pappersbruk. Redan på 1910-talet var behovet av en gudstjänstlokal i Kvarnsveden påtaglig, sockenkyrkan i Tuna såväl som Amsbergs kapell låg för långt bort.

Den omfattande restaureringen av Stora Tuna kyrka som pågick under 1910-talet var ansträngande för församlingens ekonomi. Genomförandet av ett nytt kyrkoprojekt i Kvarnsveden lät därför vänta på sig. Ett förslag till en ny anläggning, utfört av arkitekt Edward Dahlbäck, presenterades dock 1920. Kyrkoprojektet hade nu utvidgats till att även omfatta ett församlingshem som skulle sammanbyggas med kyrkan. Redan tre år senare påbörjades uppförandet.

Vid ombyggnaden 1971 utökades församlingshemmet, efter ritningar av Åke Temnerud. Kapellet, vars inredning delvis förnyades, fick då status som församlingskyrka.