Bjärka-Säby

Till sin plan och resning är nya slottet helt präglat av Fredrik Magnus Piper (1746-1824) som ritade det på uppdrag av Germund Ludvig Cederhielm. Slottet började byggas 1791. Det yttre förändrades starkt genom den omfattande ombyggnad som konsul Oscar Ekman uppdrog åt slottsarkitekten Agi Lindegren att genomföra 1894-98. Pipers slott hade en vida stramare form, med ett enkelt, flackt sadeltak. Lindegren tillfogade den höga takresningen, som påminner om Riddarhuset i Stockholm. Han byggde också tornet som kröner rotundan. Slottet fick därmed ett barockmässigt utseende som skiljer sig avsevärt från Pipers formspråk. Sonen, godsägaren Oscar Ekman, lät 1920-21 arkitekterna Sigurd Curman och Erik Fant restaurera den piperska inredningen så långt detta var möjligt. Men exteriören från 1890-talet bibehölls med putsade fasader och skivfalsat plåttak.
Huvudentrén vänder sig mot norr. Rotundan i övervåningen hade ursprungligen kupol med lanternin.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1997-12-05, Dnr 221-6887-90

Till sin plan och resning är nya slottet helt präglat av Fredrik Magnus Piper (1746-1824) som ritade det på uppdrag av Germund Ludvig Cederhielm. Slottet började byggas 1791. Det yttre förändrades starkt genom den omfattande ombyggnad som konsul Oscar Ekman uppdrog åt slottsarkitekten Agi Lindegren att genomföra 1894-98. Pipers slott hade en vida stramare form, med ett enkelt, flackt sadeltak. Lindegren tillfogade den höga takresningen, som påminner om Riddarhuset i Stockholm. Han byggde också tornet som kröner rotundan. Slottet fick därmed ett barockmässigt utseende som skiljer sig avsevärt från Pipers formspråk. Sonen, godsägaren Oscar Ekman, lät 1920-21 arkitekterna Sigurd Curman och Erik Fant restaurera den piperska inredningen så långt detta var möjligt. Men exteriören från 1890-talet bibehölls med putsade fasader och skivfalsat plåttak.
Huvudentrén vänder sig mot norr. Rotundan i övervåningen hade ursprungligen kupol med lanternin.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1997-12-05, Dnr 221-6887-90