Kyrkogården
De äldst bevarade kartorna, där Löddeköpinge kyrka finns redovisad, är från 1780-talet. På en storskifteskarta från 1786 syns en rektangulär kyrkogård, omgiven av tätt lagda gårdar i norr och väster. Kyrkogården utvidgas 1894 i norr fram till den nuvar-ande landsvägen. År 1919 utvidgas kyrkogården mot söder efter länsträdgårdsmästare
C Lennés ritningar. Kyrkogården utvidgas på nytt åt söder 1981. I den nya delen byggs en minneslund, en urnlund och i början på 2000-talet en askgravlund. Kyrkogårdens gångar ses samtidigt över och entréerna tillgänglighetsanpassas.
Hela kyrkogården omges av en murad gråstensmur, som är avtäckt av frilagda plattor. Kring de tre äldsta delarna finns en inre häck av avenbok och en trädkrans av lindar.
Från parkeringen i nordväst leder en gång av byasten, kantad med kullersten, mot tornets västportal och den handikappanpassade entrén genom sakristian. I anslutning till stråket finns en kullerstenssatt yta som används som kransgård. Gången omges på båda sidor av lindar, ett motiv som även återkommer längs den breda, grusade huvud-gången i nord-sydlig riktning. Denna avslutas mot vägen i norr med ett grindparti i gjutjärn. I söder leder gången till minneslunden. I norr finns, i läget för den ursprungliga kyrkogården, en från gatan indragen grind i linje med kapellet. Utöver dessa ingångar finns sekundära entréer från grusvägen och landskapet i väster. Till kyrkan har tidigare lett stigluckor i norr, väster och öster. Inga spår finns kvar av dessa.
Gravplatserna är, undantaget ett fåtal grässatta ytor, singeltäckta och kantade av buxbom. Ett fåtal platser begränsas av stenramar eller järnstaket. Det inre gångsystemet i väst-östlig riktning ligger längs kanterna av den äldsta kyrkogården, mot utvidgningarna från 1894 och 1919. Inom de enskilda gravplatserna finns en rik växtlighet med buskar, bl.a. idegran och tuja, och blomväxter.
Bland gravarna dominerar granitvårdar, mestadels från tiden kring förra sekelskiftet, ställda tillsammans med yngre, lägre och mer maskinellt bearbetade. En koncentration av kulturhistoriskt värdefulla vårdar, äldre och mer bearbetade, är dock märkbar söder om kyrkan. Ett fåtal gravar finns kvar från 1800-talets första hälft. Bland vårdarnas titlar märks yrken som är knutna till Löddeköpinges framväxt som handelsort, liksom många lantbrukare. Lapidarium finns i både väst och öst längs med kyrkogårdsmuren.
Flera gravar är av lokalhistoriskt intresse, däribland familjen Lindvalls odekorerade sten. Bakom vården finns en tragisk familjehistoria, som ofta återberättas i bygden. När stinsen Lindvall spelat bort familjens pengar, och saknade medel att betala tillbaka, sköt han inför hotet om fängelse först sin fru och sina barn, därefter sig själv, för att slippa skammen.
Håkan Esbjörnsson och Einar Christensson var lantbrukare med stor betydelse för bygdens utveckling. Esbjörnsson var dessutom nämndeman, kommunstyrelsens ordförande och startade bank och mejeri. Christensson grundade familjeföretaget Möllegården, som ännu odlar morötter i stor skala. Hans grav ligger solitärt i nordost, vid gränsen mot möllan, som länge ägdes av hans familj. Andra gravar, såsom Stenbocks, af Petersens och Bondes, har anknytning till patronatet och adelssamhället. Till sist kan nämnas spelmannen och violinisten Per Munkbergs grav.
På kyrkogårdens nyaste del finns minneslund, askgravlund och urnlund. Minneslunden är utformad som en stensatt, cirkulär plats kantad av oxel. I dess mitt finns en grund, rund bassäng, omgiven av två blomsterbäddar. Urngravplatserna ligger i svagt böjda cortenstålramar, vars form följer minneslundens, omgärdade av marktäckare och perenner. I askgravlunden är ramarna rektangulära. Gravplatserna markeras med granitstenar, till vilka man fästat bronsplaketter med den avlidnes namn.
Byggnader på kyrkogården
Vid parkeringen i kyrkogårdens nordöstra hörn ligger en multifunktionell vinkelbyggnad, från 1952 och ombyggd 1984, med förråd, toalett och i norra delen det s.k. Trons kapell, som används bl a för borgerliga begravningar. Byggnaden är av putsat tegel med sockel av kluven gråsten och tak av rött, enkupigt falstegel.
Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast)
opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Löddeköpinge kyrka 2007-11-22, Wikerstål Arkitekter AB (2008), Helsingborg
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-4: Löddeköpinge kyrka
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-09-11
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-09-11
http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps- vard / kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/ Borgeby_Loddekopinge_Hog_Stavie.aspx, Länsstyrelsen, hämtad 2014-09-10
http://www.raa.se/publicerat/varia2012_17.pdf, Riksantikvarieämbetet, hämtad
2014-09-08.
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/kyrkan-har-plats-for-spoken, skriven
2013-08-07, hämtad 2014-09-12.
Intervju med representanter från Löddebygdens församling, möte 2014-10-03.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
