LV 3

Utvecklingen av moderna luftkrigsmetoder under 1900-talet innebar en förändring av regementen. De tidigare monumentala och symmetriska etablissementen ersattes av en mer utspridd och terränganpassad bebyggelse. Syftet var att minimera riskerna för angrepp från luften.
Från 1928 och fram till 1942 var luftvärnet en del av artilleriet med verksamheten förlagd till olika luftvärnsförband. Först 1942 blev luftvärnet ett eget truppslag med utbildningen i luftvärnsskjutskolan (LvSS) förlagd till Väddö-Ytterskär (sommarmånaderna) och Solna (vinterhalvåret). Fr o m 1979 till 1997 var denna helt och hållet förlagd till Norrtälje för att då omorganiseras och flyttas till Enköping.
Lv 3 var före beslut om utlokalisering till Norrtälje förlagd till Svea Livgardes gamla kaserner i Stockholm under benämningen Kungliga Stockholms Luftvärnsregemente A 11.
I 1941 års försvarsutredning föreslogs att ett nytt regemente skulle uppföras i stockholmsområdet. Efter flera olika utredningar återstod 1944 tre alternativa områden kring Stockholm (Ullnaområdet i Täby kommun, Görvälnsområdet i Järfälla kommun och Tegelhagsområdet på Järvafältet - idag del av Sollentuna kommun) - men efter närmare studier konstaterades det att samtliga alternativ var förenade med ekonomiska och militärstrategiska nackdelar. Frågan väcktes att lägga Lv 3 till Norrtälje där lämpliga områden fanns sydväst om staden. Dessa områden var Lommarskogs- och Nordronaområdet samt Mellingeholmsområdet - det sistnämnda särskilt väl lämpat som övningsterräng. Dessutom var det nära till det redan då stora militära skjutfältet på Väddö. Det var 1946 års riksdag som godkände ett slutligt byggnadsprogram för Lv 3. Norrtälje stad åtog sig samtidigt att uppföra 161 lägenheter - i varierande storlekar - till den inflyttande personalen.
Uppförandet av regementet påbörjades 1946 men låg nere under 1947-48 på grund av bristen på arbetskraft. Mot bakgrund av detta uppfördes endast 7 kaserner i stället för de planerade 10 kasernerna. Fr o m den 1 mars 1953 förlades hela regementets utbildning till Norrtälje även om hela anläggningen inte var fullt utbyggd förrän 1954.
År 1957 ändrades namnet till Roslagens luftvärnsregemente och 1994 ändrades namnet på nytt till Roslagens luftvärnskår. Lv 3 upphörde som regemente den 1 januari 2001.
Byggnaderna ligger utmed slingrande vägar, anpassade efter den kuperade terrängen och präglas av civil karaktär. I nära anslutning till vaktbyggnaden ligger kanslihus och skolbyggnad. Framför kanslihuset finns en stor öppen gräsbevuxen yta som fungerar såväl som idrottsplats som för officiella sammanhang. En kaserngata med sju kaserner utgår från själva vaktbyggnaden. Kasernerna ligger snedställda mot kaserngatan. Matsal, f d underofficersmäss och sjukhus är placerat i slutet av kaserngatan där matsalsbyggnaden intar ett dominerande fondläge. I områdets södra del ligger flera förrådsbyggnader, garage och de för luftvärnet viktiga pjäshallarna - en nyare och en äldre. I anslutning till byggnaderna finns också avskjutningsramperna för "bloodhoundrobotarna".
Kaserner, kanslihus, skolhus, f d mässbyggnader är uppförda i rött tegel. Byggnaderna är exteriört välbevarade och representerar en kvalitativt och typiskt gedigen 1950-tals byggnadstradition. Ett fåtal byggnader är vitputsade medan merparten av förråden och garagen är uppförda i regelverkskonstruktion med träfasader. De vitputsade byggnaderna kan direkt kopplas till försöksverksamheten kring "bloodhoundrobotarna" mellan åren 1953-62. Därefter har de vitputsade byggnaderna använts för andra ändamål inom förbandet.
Inne på det kuperade området finns rester av runda stenanläggningar som troligen varit platser för uppställning av luftvärnspjäser. Skyttevärn i olika dimensioner finns inne på området bl a bakom restaurangbyggnaden.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2001-08-15, Dnr 2031-01-41634