ÄLVSBORGS KYRKA

Kyrkan är till sin uppbyggnad en salkyrka. Planformen är rektangulär med en rak korvägg försedd med en liten altarnisch och med sakristian inrymd bakom koret. Kyrkorummet utmärks av den väldiga öppna takstolen. Inredningen är till största del resultatet av upprepade ombyggnader och renoveringar.

GOLVET i kyrkorummet utgörs av klarlackade bräder. Kyrkorummet har ca 20 cm höga fotlister i gråmålat trä. I mitten på 1980-talet utökades korets golvyta. Korgolvet ligger två steg högre än långhuset och sammanbinds med en ramp på norra sidan. Kyrkans invändiga trappor är av furuträ. Nålfiltsmattan på orgelläktaren är troligtvis från 70-talet. Norra vapenhuset har ett äldre mönsterlagt golv av klinkerplattor i beigt och svart och i det västra vapenhuset ligger ett nytt kalkstensgolv.

INNERVÄGGARNA längs kyrkorummets långsidor utgörs av reveterad träpanel som är fäst med spikreglar vid gråstensmurens insida. Övriga väggar i kyrkans biutrymmen är vävklädda. Korväggens nedre del är också vävklädd. Läktarväggen liksom väggarna i tornrummet, läktartrappan och västra vapenhuset är klädda med hyvlad lockpanel. Invändigt är fönstersmygarna inklädda med träfiberskivor.

Samtliga FÖNSTER är invändigt vitmålade, utvändigt gråmålade. Innerbågarnas färgade blyinfattade antikglas är från 1940. Kyrkans övriga fönster är försedda med dubbla, spröjsade klarglas i samma båge. Glasmålningen i korväggens ovala fönster, som föreställer Jesu födelse, var en gåva till kyrkans återinvigning1919. 1959 flyttades korabsidens fönster högre upp på väggen. Endast bildframställningen behölls, vilken insattes i en ny karm. Korfönstret belyses av en bakomliggande åttkantig fönsteröppning i ytterväggen.

Kyrkans INNERTAK är en öppen konstruktion som sträcker sig långt ned på väggen. De grova takstolsparrarnas hanband och snedsträvor är invändigt synliga. Lockpanelen mellan takstolarna täcks av träfiberskivor. Taket har horisontella åsar mellan takstolarna. Innertaket är vitt med takbjälkar och taklist i en grå färgton. Tornrummet och vapenhusen har vitmålade lockpanelade tak likt väggarna.

DÖRRARNA i kyrkorummet är såväl pardörrarna som enkeldörrarna. Samtliga dörrar i kyrkorummet försågs med släta utanpåliggande fyllningar i plywood vid restaureringen 1939-40. På läktarvåningen förekommer äldre spegeldörrar. Dörrarna är idag täckmålade i grått med vita fyllningar och några dörrar är vitmålade.

De nuvarande BÄNKARNA i lackat furu med stoppad sits tillkom 1985-86 i samband med den invändiga renoveringen.

ORGELLÄKTAREN finns vid tornpartiet i väster. Läktarbarriären är klädd med plywood som försetts med utanpåliggande fyllningar och nya lister. Läktaren är gråmålad med ramverk i vitt och guld, läktarbarriärens mittparti bryts av ett ryggpositiv med tre synliga pipfält. Sidopartierna är försedda med överliggare i mässing. Läktaren har byggts om ett flertal gånger då nya orglar har installerats. Pelarna som bär upp läktaren är klädda med spontad furu. Läktaren är underbyggd med två rum ett på var sida om mittgången. Den södra sidans östvägg är av glas medan väggen på den norra sidan är en vitmålad gipsvägg.

ORGELFASADEN, ritad av Nils Hammarberg, är i snidat trä med detaljer i rött, guld och blått. Spelbordet är placerat i mitten av fasadlivet. Fasadens nedre del, liksom orgelhusets sidor, är vitmålade och spegeldekorerade. Dess övre hälft består av ett ramverk som inrymmer åtta synliga pipfält i olika storlek, utförande och djup. Samtliga tennpipor i fasaden (ryggpositivet inberäknat) är ljudande. Orgelfasadens utformning lär vara inspirerad av kyrkobyggnadens arkitektur. Den nuvarande orgeln byggdes 1959 av orgelfirman Olof Hammarberg i Göteborg. Orgeln är helmekanisk med 21 stämmor, disponerad på ryggpositiv, huvudverk och pedal.

Kyrkans fristående ALTARE i limmat furuträ kom på plats 1970, det är ritat av arkitekt Voldemars Vasilis. Den fyrdelade, genombrutna, ALTARRINGEN i lackat trä insattes vid renoveringen 1985-86. ALTARTAVLAN målades 1940 av göteborg skonstnären Saga Walli med texten från Joh. 14:27 "Min frid giver jag eder". Altartavlan har formen av en triptyk med tre oljemålningar i ljusa färger. I mittfältet syns Jesus med utsträckta händer och framför honom den knäböjande Petrus. I bakgrunden ses Judas skynda bort. Sidofälten visar lärjungeskaran, i vilken särskilt Johannes och Tomas framträder. Altartavlan, som är omsluten av en förgylld ram, kröntes tidigare av ett gyllene strålknippe. Altaret pryddes ursprungligen av ett enkelt krucifix.

PREDIKSTOLEN är placerad på korets norra sida. Den är av trä och målad i vitt och grått. Den runda raka korgen vilar på ett enkelt skaft. Korgens under- och ovankant är profilerade med rödbrun ådringsmålning och försedda med förgyllda tandsnittsfriser. Till korgen leder en rak trappa med ett enkelt trappräcke. Predikstolen är försedd med ett ljudtak i gråmålat trä. Undersidan är bemålad med en himmel i blått. Ytterkanten pryds av en ådringsmålad fris i rödbrunt med en förgylld tandsnittsfris, som kröns av förgyllda fialer (småtorn) som kröns av små kors. Den är ritad av arkitekt Axel Forssén och ersatte 1940 den tidigare fyrsidiga predikstolen.

DOPFUNTEN av ljusgrå granit skänktes till kapellet 1924. Funten har en fyrsidig rak form med rundad cuppa, som bärs upp av fyra uthuggna kors. Runt kanten finns ett textband i relief. Till dopfunten hör ett dopfat av silver. På dopfatet av silver finns följande text: "Låter barnen komma till mig och förmener dem icke ty sådana hörer Guds rike till. Mr. 10:14".

Övrigt
NUMMERTAVLAN i koret tillkom 1940. Den är vändbar, enkelt dekorerad och kröns av en förgylld lyra.
KYRKSKEPPET, fullriggaren De Soto, tillverkades 1901 och deponerades i Älvsborgs kyrka från Sjöfartsmuseet 1963.

Älvsborgs kyrka kallades från början Hagens kapell och uppfördes första gången åren 1916- 17. Arkitekt var Yngve Rasmussen i Göteborg. För de slutgiltiga byggnadsritningarna tycks även Rasmussens kompanjon Karl Magnus Bengtsson ha svarat. Efter bara drygt ett halvår i bruk brann hela kapellet ned i januari 1918. Byggnaden återuppbyggdes efter de gamla ritningarna av samma byggmästare, bröderna A&C W Gustafsson i Borås. Såväl exteriör som inredning gjordes fullständigt likt det brunna kapellet. Kyrkan invigdes en andra gång den 27 april 1919. Hagens kapell byggdes i en nationalromantisk, historiserande blandstil med inspiration från de norska stavkyrkorna.

Kapellets tidiga utforming
Kyrkans gavlar och torn som är uppförda med träfasader var ursprungligen tjärstrukna och torntaket var spånklätt. Åtminstone fram till 1930-talet var lockpanelen tjärstruken.

I början av 1920-talet dekorationsmålades altarnischen med växtmotiv i al seccoteknik efter förslag av konstnären Brocke Blückert. Då installerades även elektrisk belysning i det nya kapellet. Knappt tre år efter färdigställandet målades hela kapellets inre. Väggarna ströks i en ljus gul eller blåviolett färg och dörrarna målades i gråblått. Tanken var att lasera innertaket i en gulbrun träton med takbjälkarna i en mörkare nyans så att "kapellets inre genom trästrukturens framträdande bevarade sin enkla svenska allmogestil". Men byggnadsstyrelsen föreslog istället att tak och läktare m m målades i en brungrå ton, som bättre harmonierade med bänkarnas röda färg. Predikstolen hade en fyrsidig korg i mörkt trä. Altaret pryddes av ett krucifix. Altarpodiet var mindre och avgränsades mot kyrkan av en barriär. Dopfunten av granit skänktes till Hagens kapell år 1924.

Orgel
Hagens kapells första riktiga orgel kom på plats 1927. Den hade pneumatiskt system
med 18 stämmor och byggdes av Olof Hammarberg. Orgeln bekostades av Älvsborgs kyrkliga syförening. För fasadens utformning svarade arkitekten Elov Bernhard. Orgeln var uppdelad i två orgelverk som placerades utmed orgelläktarens sidor med ett fristående spelbord i mitten. Kyrkans nuvarande orgel uppfördes 1959 av orgelbyggmästaren Nils Hammarberg i Göteborg. Orgelverket med helmekaniskt system och 21 stämmor försågs med en helt ny fasad med ryggpositiv.

Invändig renovering 1939-40
Åren 1939-40 genomgick Hagens kapell en genomgripande omgestaltning i klassiserande stil under ledning av arkitekten Axel Forssén. Hela kyrkan målades om i ljusare färger. En ny altartavla föreställande Jesus och lärjungeskaran, målad av Saga Walli, ersatte altarkrucifixet. Altarnischens dekorerade trävägg revs och uppmurades i putsat tegel utan några dekorationer. Korbarriärerna togs bort. Den gamla predikstolen fick lämna plats för en ny, ritad av Forssén. Kyrkorummet försågs med nytt trägolv och nya fönster med antikglas. Bänkinredningen byggdes om. Det otäta innertaket isolerades med träfiberskivor (s.k. Unite) mellan takstolarna, och försågs med åsar på sidopartierna. Även läktaren förändrades. Två nya pelare sattes som stöd och barriären fick ett nytt utseende. Samtliga dörrar försågs med utanpåliggande fyllningar. Mellan norra läktartrappan och tornvapenhuset skapades en inomhusförbindelse. Södra läktartrappan togs bort. Vidare installerades en varmvattenanläggning och en helt ny armatur införskaffades "av mera kyrklig karaktär" än de ursprungliga ljuskronorna.

Invändiga förändringar
1959 utfördes vissa invändiga förändringar efter förslag av arkitekten Axel Forssén. Den dåvarande altarringen, som ansågs obekväm, ersattes av en större och helt genombruten altarring som inte dolde altaret. Absidens fönster, som då var igensatt med en träfiberskiva, flyttades upp. För att få en bättre storlek på fönstret i förhållande till altartavlan slopades ornamentsramen och endast bildframställningen behölls, insatt i en ny karm. Hela kapellet ommålades i huvudsaklig överensstämmelse med den befintliga färgskalan.

Hagens kapell blir församlingskyrka
I januari 1964 fick Hagens kapell sitt nya namn Älvsborgs kyrka. Namnändringen hängde samman med att den skulle bli församlingskyrka i blivande Älvsborgs församling. Till Älvsborg införlivades stadsdelen Nya Varvet från Carl Johans församling och Älvsborgsön från Lundby.

Exteriören förändras
Sommaren 1965 omtäcktes den spåntäckta tornspiran med kopparplåt. I samband med plåtklädseln sågs tornspirans takbotten över och rötskadade delar ersattes med ny råspont av tryckimpregnerad fur. 1967 genomgick kapellet en omfattande utvändig renovering. Putsade partier bättrades och ströks med kalkfärg. Allt utvändigt trä oljefärgmålades, liksom järn och plåt som först rostskyddsbehandlades.

Förändringar på 1980-talet
I mitten på 80-talet genomfördes en stor om- och tillbyggnad av församlingshemmet och f d prästgården. Arbetena samordnades med en invändig renovering av kyrkan åren 1985-86. Arkitekt var Kjell Malmquist hos Arne Nygård AB. Det tillbyggda församlingshemmet fick en helt ny fasad till sin uppbyggnad mer lik kyrkans. Mellan kyrkan och församlingshemmets utbyggnad skapades en direktförbindelse via en glasad gångpassage.

I kyrkan förstorades koret; altaret flyttades och fick en ny altarring. De gamla kyrkbänkarna ersattes med nya. Även sakristian och skrudkammaren nyinreddes, bl. a med förbättrad textilförvaring. Västra vapenhuset gjordes rymligare. Samtliga invändiga ytskikt förnyades; såväl inredning som inventarier i kyrkorummet och biutrymmen ommålades. Arbetena innefattade även handikappanpassning av kyrkan, golv- och fönsterrenovering, omläggning av elsystemet och översyn av värmesystemet. Generalentreprenör var JCC i Göteborg. För elarbeten svarade Bohusläns el AB, och för VVS-installationer Airfix AB samt Andersson & Broberg AB. Mark- och anläggningsarbetena projekterades av Landskapsbyrån genom Sten-Erik Nilsson i Västra Frölunda.

2003 Genomgick kyrkan en invändig renovering och ombyggnad. Alla ytskikt målades och taket fick en ljusare kulör. Under läktaren iordningställdes nya rum för barnverksamhet och sakristia med väggar av glas respektive gips. I vapenhuset lades nytt kalkstensgolv och nya toaletter installerades. I koret lades ett nytt trägolv av gran och rampen som överbryggar nivåskillnaden mellan kor och vapenhus gjordes om.