BJÖRKETORPS KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

BJÖRKETORPS KYRKA är uppförd 1861, byggd efter ritningar av Helgo Zettervall. Kyrkan byggdes dock något längre och bredare än vad ritningarna avsåg. Invigning skedde 1866. Kyrkan ersatte en äldre föregångare med medeltida ursprung, vilken revs 1861 och vars byggnadsmaterial kan ingå i den nuvarande. Den äldre kyrkan låg på den gamla kyrkogården, ca 100 meter sydöst om den nya kyrkan,

Kyrkan har genomgått flera invändiga renoveringar under 1900-talet (1935, 1953 och 1974) som i viss mån har påverkat interiörens utseende, framförallt vad gäller färgsättningen 1974. Förhållandevis få invändiga ombyggnader har dock skett, och mycket av den ursprungliga inredningen finns ändå kvar. Den gamla kyrkans altaruppsats sattes in i kyrkan 1916, och rum byggdes under läktaren 1968.

Kyrkorummet har formen a en salkyrka, är ljust och öppet och med en mycket konsekvent genomförd färgsättning i rött på all snickeriinredning utom altaruppsats och innertak. Sakristian är inrymd i en absid bakom altaret. Överdelen av absiden är synlig från kyrkorummet genom tre bågar som genombryter den vägg som innanför en svagt välvd korbåge skiljer absiden från kyrkorummet. I textbandet står det: "Allt det anda hafver lofve Herran". Koret har ingen särskild markering mot långhuset annat än att golvet är ett steg högre. En dopplats är anordnad på korets sydsida, med ett enkelt dopaltare och ett kors på väggen (Lennart Landqvist 1975). Under läktaren är två rum inbyggda 1968, ettsamlingsrum på norrsidan och ett inrett som sakristia på sydsidan.

GOLVET är i långhus och kor ett lackat trägolv, av yngre datum. VÄGGARNA är slätputsade och målade i gråvitt. TAKET har en synlig takstolskonstruktion, med snedfasningar på takstolar och bjälkar. I facken mellan takstolarna sitter panel. Hela innertaket har vid renoveringen 1974 fått en ytbehandling som bygger på att träet har genomgått en kraftig färgborttagning, förmodligen blästring, som lämnat en ganska "rå" yta, där träets ådring framträder. Taket har därefter inte målats (möjligen lackats) varför denna trästruktur är det som skapar innertakets karaktär. I taklisten har en av listerna målats i rött.
INGÅNGAR finns från vapenhuset i väster samt mitt på norra och södra långväggarna. Till vapenhuset leder en dubbel spegeldörr, med glas i de övre speglarna. I de norra och södra ingångarna leder dubbla spegeldörrar ut till vindfång, där de egentliga ytterportarna sitter. Alla dörrarna är målade i rött, med blå och guldfärgade lister runt speglarna. Det gäller även de yngre dörrarna in till rummen under läktaren. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i rött. Mittposterna är dubblerade och bildar ett kraftigt kors i varje fönster. Ytterbågarna från byggnadstiden, innerfönstren yngre, och dessutom med antikglas. Ovanför ingångarna på norr- och sydsidorna sitter små överljusfönster. I absiden med sakristian sitter också höga fönster, av vilka man från kyrkorummet ser överdelen. Dessa har en annan spröjsning än i kyrkorummet.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Inrett i samma stil som kyrkorummet, med bl a rödmålade spegeldörrar till vindfång och andra utrymmen. Läktartrappa på norrsidan.

INREDNING:

ALTARE - Invid väggen mot sakristian. Rektangulärt bord av trä. Gråmålade sidor med rektangulära fyllningar, målade i gråblått med lister i brunmarmorering mot grått. Sannolikt från 1935.

ALTARRING - Öppen femsidig av trä. Kvadratiska fyllningar på sidorna med ornament i relief. Målad rött med förgyllda band. Överliggare och knäfall klädda i ljusbrunt tyg. Från byggnadstiden.

ALTARUPPSATS - Altaruppsats av rikt skulpterat trä, placerad på väggen lite ovanför altaret. I MITTPARTIET den korsfäste Kristus, omgiven av Maria och Johannes. Under denna tavla en texttavla med texten "Si Guds Lamm", och ovanför tavlan håller två änglar (putti) en kartusch med Carl XII:s monogram. På sidorna om mittpartiet står skulpturer föreställande två av evangelisterna. Skulpturerna står på förkroppningar (utskjutande delar) i underdelen, prydda med blomsterreliefer, och har bakom sig vardera två vridna kolonnetter, och med vapensköldar ovanför. Längst ut på sidorna skulpterade bladverk. ÖVERSTYCKET innehåller en bild med uppståndelsemotiv omgivet av ett bladverk och mindre skulpturer föreställande Moses och Aron. Överst en skulptur föreställande Kristus med segerfanan. Målad i flera färger med förgyllningar och försilvringar. Ett barockarbete tillverkat 1710 av Anders Ekberg, målad av Sven Wernberg. Fanns i gamla kyrkan, men flyttades inte över till nya kyrkan förrän senare. Restaurerad och placerad över altaret 1916. Restaurerad 1935. Ett understycke av sen tillverkning borttogs 1973. Den stora Kristusfigur (Thorvaldsenkopia) som ursprungligen stod i kyrkan står nu i sakristian.

PREDIKSTOL - Vid norra långväggen. Trappa, korg, ljudtak. Rak trappbarriär med fyllningar mellan profilerade lister. KORGEN är åttkantig och står på enprofilerad fot. Gråmålade speglar på sidorna med inskriptioner under och skulpterade nedhäng i underkanten. Barriär och korg målade i rött med grå- marmorerade fyllningar och förgyllda kanter. Åttasidigt ljudtak med skulpturer runt kanten: Hängande fruktklasar på undersidan och basunblåsande änglar (putti) ovanpå hörnen, mellan dem skulpterade kartuscher. Målat brunt och gråblått med försilvrade putti och förgyllda fruktklasar. Över ljudtaket svävar en basunblåsande ängel. Från byggnadstiden, något ändrad 1935, bl a kompletterades ljudtaket kompletterat med skulpturer från 1707. Färgsättningen från 1974.

DOPFUNT - I koret framför det södra bänkkvarteret. Av grå sandsten i två delar. Cylindrisk cuppa med skrånande undersida och vulst, sida, ornerad, med bandslinga. Cylindrisk fot med smalare skaft; av mörkare sten. 1200-talets senare del? Svårt vittrad. Återinsattes i kyrkan 1935, fick då även ny skål med huv.

BÄNKINREDNING - Fyra kvarter, fristående från väggarna, slutna mot mittgången, öppna åt sidorna. Bänkskärmar i kvarterens fram- och bakkanter målade i rött smala blå och förgyllda band kring speglarna. Gavlar med snidad dekor i fyllningar, dörrar med rektangulära speglar, målade som skärmarna. Raka ryggstöd med breda fyllningar, säten stoppade och klädda i klarblått tyg.
KORBÄNKAR - På korets norra och södra sida, slutna, i utförande som bänkinredningen i övrigt.

LÄKTARE - I väster, vilande på åtta fyrkantiga träpelare vid mittgången, med profileringar, rödmålade. Undertak av trä med samma behandling som innertaket. Läktarbarriären har rektangulära speglar och ett framskjutande mittparti. Profileringar i listerna längs över- och underkant. Målad i rött blå och förgyllda lister kring speglarna. Från byggnadstiden.

ORGELFASAD - Rak orgelfasad med förhöjt mittparti, profileringar och skulpterade krön. Mittpartiet omges av räfflade pilastrar, reliefskulptur i mitten. Målad röd med förgyllningar. Byggd 1871, nytt verk 1935 av H Lindegren.

NUMMERTAVLOR - Inga egentliga nummertavlor i kyrkan. Blåmålade plåtsiffror hängs på pilastrarna på ömse sidor om koröppningen.

KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner, den mindre med gotiska minuskler och årtalet MDXIX (1519), kan vara gjuten av en Alf Gjutare. Den större gjuten 1881 i Göteborg.

BJÖRKETORPS KYRKA - består av rektangulärt långhus och kor med femsidig absid i öster, inrymmande sakristia, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med dekorationer i tegel, och med en svagt utskjutande sockel, putsad. Slätputsade kors i försänkt relief på västra långhusgaveln, på ömse sidor om tornet. Långhuset har SADELTAK täckt med svart skiffer, lägre och avvalmat över sakristian. Långhusets gavelrösten är kopparklädda, med en liten kopparklädd spira över korgaveln. Under takfoten finns en gesims av rött (i väster gult) tegel med tandsnitt och profileringar.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär stentrappa i fem steg och med järnräcken i muren leder till en utskjutande portal med spetsig gavel och tvåsprångig rundbågig portnisch. Portalen har en tandad tegelfris under takfallet och ett förgyllt krönkors. Dörren är en kopparklädd pardörr. Ingångar finns också mitt på långväggarna i liknande utförande med gråmålade trädörrar och överljusfönster. Ingången i söder är försedd med en handikapp ramp av sten utmed väggen. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i ljust ockragult. Mittposterna är dubblerade och bildar ett kraftigt kors i varje fönster (dock ej i absiden). Fönstren sitter i rundbågiga nischer med rött tegel i bågen och solbänkar av skiffrad gnejs.
TORNET är av sten, med fasader som långhuset, men med avfasade hörn. Rundfönster över ingången, två smärre korsformiga fönster åt sidorna i tornrummet; alla tre med tegelmurning i omfattningarna. Ovanför tegelfriser sitter parställda och rundbågiga ljudöppningar inom rundbågiga omfattningar med tegel i bågen. Ovanför ljudluckorna en bågformig putsad fris, och ovanför denna en kraftig gesims i gult tegel, med tandsnitt och med runda fönster i alla väderstreck. Tornets tak utgörs av en nedre del med skrånande sidor, ovanför denna en mindre sluten åttkantig lanternin, och överst en kort spira; allt koppartäckt. Spiran kröns av förgyllt kors i klot.