| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1856 - 1857 |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Skövde, Landskap: Västergötland, Socken: Värsås , Stift: Skara stift, Församling: Värsås-Varola-Vretens församling |
| Titel <itemTitle> |
VÄRSÅS KYRKA |
| Antal våningar <itemDescription> |
|
| Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
VÄRSÅS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1856-1857 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Den bevarade exteriören med utbyggda portaler och rundbågiga fönster representerar det sena 1800-talets nyromanska kyrk...
Visa hela
VÄRSÅS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1856-1857 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Den bevarade exteriören med utbyggda portaler och rundbågiga fönster representerar det sena 1800-talets nyromanska kyrkor. Värsås kyrka är lång och framför allt bred. Den består av långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster, vidbyggd, lägre polygon sakristia i öster samt i väster ett smalare torn med åttakantig lanternin. FASAD - Fasaden är avfärgad vit och spritputsad, men slätputsad runt fönster och dörrar. Kyrkan har slätputsade, breda hörnlisener. Sockeln av cement är slätputsad, något utkragad och mörkt grå. Under långhusets och sakaristians takfot samt i motsvarande höjd på tornet är en slätputsad gesims, dekorerad med inpressad löpandehundbård. Över tornets bård är en murad, profilerad , kopparplåtstäckt gördelgesims. Tornet har en slätputsad takgesims med tredimensionellt tandsnitt. På tornets sydvästra gavelfasad är två äldre gravhällar. Centralt placerade i väst, - nord, - respektive sydfasaderna är en utbyggd portal med vinklat överstycke. Lanterninen är klädd med förzinkad stålplåt. PORT - Portalernas tre rektangulära, brunmålade pardörrar har fyllning av brädor i fiskbensmönster. Över varje dörrpar sitter ett ljusinsläpp i form av ett halvrunt, vitmålat fönster, indelat i smårutor. Dörrarna är placerade i grunda, rektangulära nischer. Runt nischerna är slätputsat, upptill med murstensimiterande ristningar. Kalkstensplattor med tre steg leder upp till dörrarna. FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset sex fönster på vardera syd - och nordsida och sakristian har tre fönster i öster. De rundbågiga ytterbågarna är vitmålade och har fem lufter, indelade i smårutor genom profilerade träspröjsar. Tornet har på första och andra våningen två fönster i norr och två i söder. Dessa är betydligt smalare och indelade i 14 rutor. Alla fönster är placerade i rundbågiga nischer och har solbänkar av kopparplåt. Nischerna har likadana omfattningar i putsen som portarna. Tornet har på alla sidor två ljudgluggar, som sitter i en gemensam rundbågig nisch. Överst i nischen är dekor av en inpressad cirkel och två halvcirklar. Runt nischen är slätputsat. Gluggarna har solbänkar av kalksten. Lanterninen har på varje sida ett vitmålat fönster, som når från golv till tak. Fönstren är indelade i små, kvadratiska rutor. TAK - Långhusets sadeltak är täckt med skiffer liksom sakristians pyramidtak. Portalernas tak täckts med kopparplåt och kröns av kors, troligen av koppar. Tornet täcks av en flack huv medan lanterninen har kupoltak, prytt av en förgylld kula med kors. Långhusets hängrännor och stuprännor är av kopparplåt, tornets av vitmålad järnplåt.
Stäng
|
| Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Kor - Rakt, Torn - Väster, Portal, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kors - På kula, Kor - Fullbrett, Sakristia - Öster, Torn - Västtorn, Torn - Väster
|
| Historik <itemDescription> |
-
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002: Värsås nuvarande kyrkobyggnad föregicks av en romansk stenkyrka från 1100-talet. En avbildning i Momenta visar en rektangulär kyrka med kor, absid, vape...
Visa hela
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002: Värsås nuvarande kyrkobyggnad föregicks av en romansk stenkyrka från 1100-talet. En avbildning i Momenta visar en rektangulär kyrka med kor, absid, vapenhus i söder samt en klockstapel. Kyrkan ombyggdes 1762-1763. Nuvarande kyrka uppfördes på samma plats 1856-1857 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Bröderna Pettersson anlitades för murnings ,- snickeri, - och takläggningsarbeten för en summa av 2000 riksdaler. Kyrkan invigdes 25 oktober 1857. Målningsarbetena utfördes inte förrän 1861 av målare Nyberg. Samma år byggdes orgelverket av orgelbyggare Söderling. Göteborg. Altartavlan av B Lignell målades 1863. Kyrkan renoverades 1910-1912. Då togs bänkarna under läktaren bort. Istället inreddes en läktarunderbyggnad med s.k. konfirmandrum respektive inventarierum. Nya, gulbrunlaserade bänkar insattes liksom en ny läktartrappa. Orgeln ersattes med en orgel byggd av Kaspar Thorsell, Göteborg. Kyrkan fick ny puts, nya yttertrappor ny plåt på taket. Gesimser reparerades. Innertaket putsades, fick nya lister och isolerades med sågspån ovanpå. Nästa renovering ägde rum 1948-1950. Bland annat installerades elektrisk belysning och bänkvärmare. Bänkar målades liksom predikstol, läktare och läktarbröst mm. I arbetet deltog konservator KJR Johansson, Skövde. Kyrkogården utvidgades i väster 1958. Kyrkogårdsritningar framtogs av Morud o Johansson arkitektfirma, Falköping. Nuvarande orgelverk installerades 1957. Det är byggt vid Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd, Danmark. Orgeln moderniserades 1982. Kororgeln invigdes 1992. Den stod tidigare i Kyrkefalla kyrka. 1983 omlades skiffertaket av Skanska.1988 konserverades det gamla, spjälkande taket i tornet av konservator Alf Hedman. Tornets fasader putsades och målades 1991 samtidigt som fönsteromfattningarna målades. 1994 fick torntaket och lanternintaket ny kopparplåt. Samtidigt upptäcktes att lanterninens trästomme höll på att ruttna på grund av läckage. Över altaret uppmålades textbandet, som varit övermålat en period. (sedan 1950) De gamla nummertavlorna fick ersätta ett par från 1950-talet. 1995 försågs lanterninen med ny förzinkad stålplåt och dess fönster med nya bågar och karmar. Fuktskador i stommen åtgärdades. 1997 installerades ny styrutrustning för värme, nya kablar i långhus, kor, sakristia samt nya element i kor och sakristia. 1998 renoverades en ljuskrona från 1700-talet. 2000 skedde ommålning av fönster.
Stäng
|
| Takform <itemDescription> |
-
Tälttak, Kupol, Sadeltak, Lanternin, Huv, Ej utrett
|
| Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
VÅRSÅS KYRKA - Interiören, har en huvudsak nyklassicistisk prägel med nygotiska inslag. I kyrkan finns även inredning från medeltid och 1700-tal. Det mycket stora, ljusa kyrkorummet består av långhu...
Visa hela
VÅRSÅS KYRKA - Interiören, har en huvudsak nyklassicistisk prägel med nygotiska inslag. I kyrkan finns även inredning från medeltid och 1700-tal. Det mycket stora, ljusa kyrkorummet består av långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster, sakristia öster om koret och vapenhus i tornets nederdel. LÅNGHUS - Långhuset uppdelas genom mittgång och tvärgångar. I väster är en läktare med underbyggnad, avskiljd från långhuset genom skärmvägg. Predikstolen är placerad i utmed nordväggen i östra delen av långhuset. GOLV - Golvet utgörs av smala brädor, målade i ljust brunt. I långhusets mitt - och sidogångar är brädorna lagda i rummets längdriktning. I övrigt är brädorna tvärgående. VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i gråvitt. Väggarna avslutas upptill av en bred, profilerad trälist/gesims. Den gråmålade listen är nedtill dekorerad med en målad äggstavsfris i olika grå nyanser nedtill. Vägg mot läktarunderbyggnad i väster utgörs av gråvitmålade träfiberplattor. PORT - Två mycket höga, gråmålade pardörrar med tre speglar leder ut från långhuset till vindfång i norra och södra fasaderna. Dörrarna, som är symmetriskt placerade, har var sitt halvrunt ljusinsläpp i form av ett vitmålat fönster. Fönstren, med åtta olikformade lufter, är spröjsade i smårutor med färgade s.k. antikglas. Dörrarna från de två vindfången till kyrkogården är likadana som föregående, men fönstren saknar småspröjsar. DÖRR - Mellan långhuset och läktarunderbyggnaden i väster sitter en vitmålad pardörr med räfflad karm. Varje dörrblad har ett mässingshandtag samt fyllning av tre speglar. FÖNSTER - Långhuset har två fönster på vardera sida om syd -och nordport. De rundbågiga fönstren, troligen utbytta på 1950-talet, har vitmålade innerbågar med fem lufter. Dessa är genom blyspröjsar uppdelade till kvadratiska smårutor med flerfärgat s.k. antikglas. Fönstren sitter i utåt konande, djupa fönstersmygar, putsade och målade som väggarna. TAK - Taket är ett tredingstak, avfasat mot väggarna. Taket är sedan 1950-talet klätt med träfiberskivor, täckta av vitmålad juteväv. I takvinklarna sitter profilerade trälister. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden innehåller tre rum, skiljda åt genom väggar och innerdörrar. Underbyggnaden tillkom på 1910-talet. I mittdelen är en korridor med hatthylla och hängare utmed väggarna. I södra rummet är ett samtalsrum med sittmöbler. I norra rummet är kontor för vaktmästare, förvaringsskåp samt toalett. Samtliga rum har plastmatta på golvet och träfiberplattor på väggarna. Medan mittrummet har spänntak har de övriga trätak, sydrummet rosamålat och nordrummet vitmålat. Tre spegeldörrar från korridoren leder till vapenhus och till nord - och sydrum. Vapenhusdörren är en pardörr. Dörrbladen är målade i gråvitt och har tre spegelfyllningar. KOR - Koret har i öster en segmentbågad, grund nisch, där altaret är placerat och vid varje sida om altaret en dörr till sakristian. I södra delen av koret är en kororgel och i den norra dopfunt och dopaltare. I koret ligger en matta i blå färger, vävd 1961 vid Carlanders väveri. Innanför altarringen ligger en matta i likande färger, vävd vid Ateljé Tre Bäckar 1985. På korets södra sida ligger en stor gravhäll efter Gabriel Timell, död 1722. Under korgolvet finns det så kallade "Lagerbergska gravkoret". GOLV - Korgolvet, vilket ligger på en högre nivå än långhusgolvet, består av ett parkettgolv. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt, men även här ligger parkett. En ytterligare upphöjning av golvnivån är under och runt altaret. VÄGG - Väggen har samma beläggning som långhusväggen. Korväggen är rak med en segmentbågad nisch, som nästan når takets höjd. I nischen är altaruppsatsen och altarbordet är placerade. Nischens valvbåge inramas av ett textband inpressat i putsen. På bandet är skrivet i gult: "HERRENS ORD FÖRBLIFVER EVINNERLIGEN". På vardera sida om bågen är i relief ett gult kors, inskrivet i cirkel. Långhusets taklist/gesims forsätter runt koret fram till kornischen. DÖRR - På vardra sida om altaruppsatsen är, inuti nischen, en gråmålad, rektangulär dörr till sakristian i öster. Dörrbladen har tre spegelfyllningar. FÖNSTER - Koret har ett fönster i norr och i ett i söder. Fönstren har samma utformning och placering som långhusfönstren. TAK - Taket utgör en fortsättning på långhustaket. FAST INREDNING ALTARE - Altaret består av träplankor, målade i vitt och grått och är placerat i en nisch intill östra korväggen. I korets norra sida är ett dopaltare i form av ett litet rektangulärt, vitmålat bord från 1990-talet. Båda altarborden har enkla krucifix. BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1910-1912 består av fyra kvarter, uppdelade genom en bred mittgång samt två tvärgångar. De ovanligt breda bänkarna står en bit ifrån ytterväggarna, så att sidogångar bildas. Varje bänkkvarter innehåller sju bänkar. Bänkinredningen är öppen och placerad direkt på golvet. Framsidan av de något sluttande ryggbrickorna samt sitsarna är målade i engelsk rött. I övrigt är färgsättningen grågrön. Ryggarnas bakstycken samt gavlarna är dekorerade med vertikala räfflor. Gavlarna är svängda och har överst dekor av horisontella räfflor med ett greksikt kors samt närmast sitsen med ristad spiral. Utmed långhusets västvägg är vid varje sida en väggfast, vitmålad bänk. PREDIKSTOL - Predikstolen i barockstil är troligen från 1700-talet. Den är polygon och målad i gråvitt med mörkgrå, profilerade sarger. På varje sida är en spegel med skulpterade och förgyllda akantusrankor. I hörnen är tre skulpturer: I mitten Kristus med jorden i sin hand, till vänster Lukas med en oxe, och till höger Markus med ett lejon. På övre sargen samt på bokstödets undersida är skulpterade hörnänglar. På nedre sargen finns förgyllda, nedhängande löv. Predikstolen vilar på en rak grå pelarfot. Predikstolen har även ett kupolformigt, sexkantigt ljudtak. Det gråmålade ljudtaket har genombruten , guldfärgad dekor i form av utsågade bågar ovanför kanten och nedhängande blad undertill. Taket kröns av en skulpterad Kristus med segerfana. Från taket hänger ned en guldfärgad, skulpterad duva. Trappan från öster utgörs av profilsågade, vita spjälor mellan grå, profilerade sarger. Trappan har en vit underbyggnad av vertikala brädor. ORGEL - Orgelverket från 1957 är byggt av Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd, Danmark. Orgeln har 22 stämmor och två manualer. Spelbordet är vänt mot öster. Den gråmålade fasaden stammar från föregående orgel, byggd 1861. Piporna grupperas genom gula pilastrar med kannelyrer i guld och inramas upptill av ett profilerat krön med pärlstav bl.a.. Fasaden har ett uppskjutande mittparti med skulpterade voluter vid sidorna. Överst finns genombruten växtdekor, på krönet en förgylld fransk lilja. Kyrkan äger även en kororgel från 1982. Orgeln, med omålad fasad, är placerad på korets södra sida. LÄKTARE - Läktaren vilar närmast västväggen på sex stycken grå pilastrar. Ett utskjutande, rektangulärt mittparti vilar på gråmålade, fyrsidiga träpelare. Dessa, liksom pilastrarna, har skulpterade, grå konsoler. Det grå läktarbröstet består nedtill av ett skrank med rektangulära speglar i mörkare grått. Speglarna har enkla, guldfärgade ramar. Ovanpå skranket är en barriär av profilsvarvade balusterdockor, mörkgrå med guldfärgad gördel, samt överst en grå och brun sarg. På vardera sida om orgeln finns fyra gradänger med grå bänkar av samma utformning som långhusbänkarna. Läktaren nås via tornvåning 2. SPECIFIKA INVENTARIER ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1863 i nyklassicistisk stil består av två vita, korintiska kolonner med kannelyrer och kapitäl i guld samt överst en klassisk tempelgavel. De höga kolonnbaserna är fyrsidiga och dekorerade med en ristad, förgylld rosett. I tempelgavelns grå mittparti är ett guldfärgat öga med strålar. Ramen har äggstavs, - pärlstavs - och uddsnittsbårder mm i guld . Altartavlan är en oljemålning av 1863 och föreställer Kristi förklaring. Konstnär till den mycket romantiserande bilden är Birger Lignell. Innan denna altartavla sattes upp användes ett enkelt kors som altarprydnad och före detta förmodligen den altartavla som nu förvaras på läktaren. ALTARRING - Den ursprungliga altarringen består av svarvade, vitmålade balusterdockor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med blågulrandigt ylletyg. DOPFUNT - Den medeltida dopfunten med uttömningshål , sannolikt från den äldre kyrkan, har cylindrisk, nedåt konande cuppa med repstav runt mynningen. Den uppåt konande foten har också den en repstav. NUMMERTAVLOR - Kyrkan har två fristående nummertavlor. De vilar på vita, fyrsidiga pelarunderreden med guldfärgade ramar. Tavlorna är vita, dess ramar har runt kanterna rik, guldfärgad växtdekor och kröns upptill av en genombruten lyra. BEGRAVNINGSVAPEN - På södra långhusväggen hänger ett huvudbaner samt fyra anvapen över medlemmar i släkten Lagerberg. Fyra av dem är från ca 1700. Epitafierna i blått, guld och svart har skulpterad växtornamentik och rustningar bl.a. VAPENHUS - Vapenhuset utgörs av tornets underbyggnad. Här förvaras på sydsidan en brunmålad, järnbeslagen kista med dubbla lås. GOLV - Golvet i vapenhuset utgörs av kvadratiska, snett placerade kalkstensplattor. VÄGG - Väggen är vit och slätputsad i öster, norr och söder. I norr går trappan upp till läktaren. Väggen mot trappan består av vitmålad träfiberplatta. Upptill avgränsas väggen av en enkel vitmålad list. PORT - Porten i väster består av en hög, gråmålad pardörr. Vardera dörrblad har tre spegelfyllningar. Lås och gångjärn handsmidda, troligen 1800-tal. På södra väggen är uppsatt en unik, medeltida dörr. Dörren, av rödmålat trä har en synnerligen rik dekor av järnsmide. Dörren är signerad "Asmund" i runor. Bland motiven märks bl.a.: Sankt Göran och draken, Adam och Eva flankerade av frestaren och av Gud, fåglar, växtornament, sammanfogade ringar& TAK - I taket är en vit vävtapet från 1980-talet. SAKRISTIA - Interiört har sakristian en halvrund form. Inredningen är från 1950-talet. Utmed västra väggen står två skåp med bl.a. hängande textilier. Mellan skåpen är ett murat altare med stenskiva. I sakristian finns också skrivbord mm. GOLV - Golvet är belagt med en heltäckningsmatta. VÄGG - Väggarna är putsade och målade i rosa. FÖNSTER - De tre fönstren har samma utformning och placering som långhusfönstren, bortsett från att endast nedre delen av fönstren har smårutor med antikglas. TAK - I taket sitter rektangulära plattor av byggskiva. TORN TORNVÅNINGAR - Våning 1 består av vapenhuset. Via en trappa härifrån når man tornvåning 2, som avskiljs från läktaren av en vägg samt en vitmålad, enkel dörr. På våning 2 finns ett äldre vitt skåp med marmoreringar i grönt och skulpturala utsmyckningar i guld. Här finns även en altaruppsats från 1700-talet, med altartavla ljust blått, rött och grönt. Bilden föreställer Kristi nedtagande från korset. Ovanför och vid sidorna är ovala texttavlor, inramade av skulpterade änglar och växtornament. Över rummet är uppsatt ett brädtak från den äldre kyrkan. Brädorna är inte uppsatta i rätt ordning, men har målad dekor i Läcköskolans anda. Motiven handlar om Adam och Eva, men här finns även växtornament och texter i framför allt blått, grått och grönt. Bilderna är troligen från 1762, målade av Fredrik Wallin från Hjo. En trappa från rummets sydvästra del leder vidare. På våning 3 förvaras ett högt, vitmålad ståndskåp. Golv och tak utgörs av breda träplankor. Väggen är vitmålad och slätputsad. Smala rundbågiga fönster sitter i norr, söder, väster. På våning 4 förvaras de två klockorna. Vägg, golv, tak - se våning 3. Våning 5 utgör lanterninvåning
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Församling: Värsås-Varola-Vretens församling, Värsås, Skövde, Västergötland, Västra Götaland.
-
Specifika inventarier - dopfunt 1100-01-01 e.Kr. - 1524-12-31 .
-
Ändring 1762-01-01 - 1762-12-31 av Fredrik Wahlin.
-
Nybyggnad - Korparti 1856-01-01 - 1857-12-31 av Johan Fredrik Åbom.
-
Nybyggnad - Torn 1856-01-01 - 1857-12-31 av Johan Fredrik Åbom.
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1856-01-01 - 1857-12-31 .
-
Nybyggnad - Sakristia 1856-01-01 - 1857-12-31 av Johan Fredrik Åbom.
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1856-01-01 - 1857-12-31 av Johan Fredrik Åbom.
-
Underhåll - målningsarbete 1861-01-01 - 1861-12-31 av Nyberg.
-
Specifika inventarier - altartavla 1863-01-01 - 1863-12-31 av Birger Lignell.
-
Fast inredning - läktare 1910-01-01 - 1912-12-31 .
-
Underhåll - exteriör 1910-01-01 - 1912-12-31 .
-
Underhåll - interiör 1910-01-01 - 1912-12-31 .
-
Fast inredning - bänkinredning 1910-01-01 - 1912-12-31 .
-
Fast inredning - orgel, orgelverk 1911-01-01 - 1911-12-31 av Kaspar Thorsell, Göteborg.
-
Underhåll - interiör 1948-01-01 - 1950-12-31 av K J R Johansson.
-
Teknisk installation - el 1948-01-01 - 1950-12-31 .
-
Teknisk installation - värme 1948-01-01 - 1950-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1957-01-01 - 1957-12-31 av Fredriksborgs orgelbyggeri.
-
Ändring - begravningsplats/kyrkogård 1958-01-01 - 1958-12-31 av Morud o Johansson.
-
Underhåll - takomläggning 1982-01-01 - 1982-12-31 av Skanska.
-
Fast inredning - orgel 1982-01-01 - 1982-12-31 .
-
Konservatorsarbeten 1988-01-01 - 1988-12-31 av Alf Hedman.
-
Underhåll - exteriör 1991-01-01 - 1991-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1992-01-01 - 1992-12-31 .
-
Underhåll - exteriör 1994-01-01 - 1994-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1994-01-01 - 1994-12-31 .
-
Underhåll - exteriör 1995-01-01 - 1995-12-31 .
-
Ändring - restaurering, interiör 1996-01-01 - 1996-12-31 .
-
Teknisk installation - värme 1997-01-01 - 1997-12-31 .
-
Underhåll - målningsarbete 2000-01-01 - 2000-12-31 .
|
| Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Puts - Sprit, Plåt, Puts - Slät, Puts
|
| Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Plåt - Koppar, Sten - Skiffersten
|
| Stomme<itemMaterial> |
- Murverk, Murverk - Natursten
|
| Färg <itemColor> |
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Salkyrka
- Plantyp-Enskeppig
|
| Dagens användning<itemName> |
- Plantyp-Enskeppig
- Salkyrka
- Kyrka
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Plantyp-Enskeppig
- Salkyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|