KORSBERGA KYRKA KYRKOMILJÖ

Kyrkplatsen är belägen på den västligaste av de grusåsar som kallas Korsberga kullar. Korsberga socken omnämnes första gången 1380 som Kasberga. Troligen kommer namnet av gården Korsberga Stommen som var det gamla prästbolet. "Kas" syftar troligen på den djupa sänkan mellan åsarna. Västerut vidtar den skogsomgärdade slätten kring den slingrande ån Tidan. Längst i väster avtecknar sig Billingen, samt Gerums- och Varvsbergen och i söder Hökensås. Strax väster om kullarna och bygatan rinner Tidans biflöde Yan åt norr. Denna utgör sockengräns mot Fridene. Längs åns östra sida finns några av de fåtaliga fornlämningskoncentrationerna i bygden, detta i form av bl.a. gravarna från yngre järnålder på Dannemarka söder om Korsberga. Detta är en självklar placering i de annars tämligen skogiga bygderna. Nedanför kyrkkullen finns vidare en rest sten i en hage. Öster om kullarna är en svacka i Hökensås som förbinder slätten kring Tidan med Vätterstranden. Denna blev sålunda en av de leder som särskilt munkarna kom att nyttja under medeltiden då östgötaklostrens jordägande var stort på Vätterstranden. Under 1500-talet var Korsberga annex till Fröjered och jordeboken 1564 uppvisar en svag dominans av kyrkligt markägande. Under 1600-talet är däremot den adliga dominansen total med bl.a. säterierna Hamrum, Karstorp, Solberga och Munkebo. Det talas t.o.m. om en "Korsbergaadel" där vi finner släkterna Papegoja, Feltstierna, Leijonvall, Ridderfelt, Hammarhielm och Ridderhierta. Sägnen gör gällande att när Skam gick omkring med en stor säck och satte ut ädlingar så stötte han mot Korsberga kullar så att säcken sprang läck. På 1800-talet hade dock de flesta dött ut eller flyttat. Den moderna tiden gjorde sitt intåg med järnvägens ankomst 1873 och Korsbergas centrum flyttades från kyrkplatsen vid Stommen till det nya stationssamhället längre i norr, där även landsvägen till Hjo gick. Korsberga kullar kom att vara en viktig grusresurs vid järnvägarnas framväxt och har naggats åtskilligt av grustag och ortens tegelbruk. Järnvägen försvann från Korsberga 1967. Kvar vid kyrkan finns idag gården Stommen, i nordväst på andra sidan vägen, samt komministerbostaden i norr på andra sidan parkeringen. Ett stycke söder om kyrkan finns det gamla fattighuset. På andra sidan vägen i väster är en rektangulär nyare kyrkogård. Mellan den nya kyrkogården och Stommen är längs med vägen ett församlingshem

KOMMINISTERBOSTÄLLE - Byggnaden är i 1 ½ -plan och försedd med frontespis, altan och balkong. Den uppfördes 1869 och är typisk för sin tid, fast den gulmålade putsade fasaden är ovanlig för slika hus. Fönstren är spröjsade och sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel. Här låg fram till 1828 socknens fattighus. Nybygget blev aktuellt till följd av 1868 års nya prästlönereglering för pastoratet. I öster är i vinkel mot manbyggnaden en rödfärgad ekonomibyggnad i timmer, utan panel och med sadeltak, täckt av tvåkupigt lertegel.

FÖRSAMLINGSHEM - Hemmet är en avlång envåningsbyggnad uppförd under andra hälften av 1900-talet. Väggarna är klädda med en svagt rosa locklistpanel och sadeltaket täcks med ett tegelimiterande svart plåttak.