BJURTJÄRN KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Bjurtjärns socken bildades 1630. Nybyggande i Bjurtjärn liksom i övriga Värmlandsbygder hade uppmuntrats av hertig Karl under slutet av 1500-talet. De som bröt mark och bosatte sig i området kom från andra delar av Värmland samt från Närke och Södermanland. Men även en viss finsk invandring finns belagd i sydöstra Värmland på 1580-talet. Folkmängden hade ökat och man levde främst på jordbruk. Från och med 1600-talets början kom järnhanteringen att sätta stark prägel på bygden. Åsjöhyttan fick sitt privilegiebrev 1638 och några år senare startade järnframställningen även vid Kväggeshyttan. Vid Lanforsen fanns under en tid hammare för järnframställning.

Bjurtjärns största öppna odlingsmarker återfinns i det flacka landskapspartiet kring kyrkan och sjön Ullvettern. Flera av de här belägna gårdarna har anor, som kan härledas tillbaks till 1500- och 1600-talens expansiva nyodlingsskede. Till de äldsta hör Bjurtjärns gård, tidigast omnämnt som kronohemman men senare socknens kyrkoherdebostad. Ulvetterns gård nordväst om kyrkan inköptes under 1700-talet av släkten Linroth och sambrukades med frälsegodset Alkvettern.

Järnhanteringens utveckling ledde till befolkningsökning och nyodling i trakten. År 1643 avsöndrades Bjurtjärn, som annexförsamling till Karlskoga, med egen kyrka. Prästerna från Karlskoga var ålagda att predika för församlingsmedlemmarna i Bjurtjärn eftersom det var långt till kyrkan i Karlskoga. Vid Bjurtjärns gård lär en byggnad som användes som gudstjänstlokal ha uppförts i början av 1600-talet.

Kyrkan som sedan uppfördes var mycket mindre än nu och bestod av främre delen av långskeppet, koret och sakristian. Efter att ha försetts med torn 1658 och korsarmar 1704 erhöll den sin nuvarande utformning. I dess inre märks framför allt altaret från 1686, predikstolen från 1725 och 1700-tals epitafier för släkterna Linroth och Günther. Strax intill kyrkan lät Claes Linroth 1730 bygga ett särskilt gravkor för sin adliga släkt.

Kulturlandskapet kring kyrkan har kontinuerligt brukats under flera århundraden. Här kring socknens religiösa och administrativa centrum återfinns välbevarade och tidstypiska representanter för gången tids byggnadsskick. Bland de mest autentiska byggnaderna återfinns kyrka och gravkor, Lövnästorps fd bergsmansgård från 1700-talets senare del, det stilenliga boningshuset vid Bjurtjärns gård, den gamla sockenstugan och byggnaderna vid Ullvetterns gård.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Bjurtjärns kyrka. / ATA Stockholm, Bjurtjärns kyrka. / Brodin L, Bjurtjärn, Kyrkan-socknen 300 år, 1943. / Landskapet berättar, Kulturmiljöprogram för Storfors kommun, Värmlands Museum och Storfors kommun, 1991.