LYSVIKS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Lysviks socken utgör den nordligaste delen av Sunne kommun, och ligger på båda sidor om sjön Övre Fryken, som delar socknen i en västlig mindre del och en östlig större del. Socken består av öppna strandbygder runt Fryken samt ett par mindre dalbygder, omgivna av kuperad skogsmark. Ortnamnet Lysvik syftar på ån Lysans utlopp i Ransbyviken i Övre Fryken norr om kyrkan. Lysvik karaktäriseras genom den långsträckta Fryken. På båda sidor om sjön reser sig barrskogsklädda höjder. Bebyggelsen är främst koncentrerad till Frykens stränder. Här återfinns sockens kärnbygd med Lysviks samhälle på den östra stranden med kyrka och järnvägsstation.

Socknen är en utpräglad småbruksbygd med få större egendomar. Jorden är ofta uppdelad på ett stort antal skiften. I den odlade bygden, framför allt runt Fryken och Björkälvens dalgång, är landskapet omväxlande med såväl öppna åker- och ängsmarker som skogspartier. Bebyggelsen är relativt tät i den odlade bygden, ofta koncentrerad till mindre bybildningar. Ensamgårdar förekommer också, särskilt i de skogsrika delarna av socknen.

Under 1700- och 1800-talet skedde en omfattande nyodling och i dess sydöstra del anlades 1750 Lövstaholms järnbruk för att utnyttja vattenkraften i Jangälven och den rika tillgången på skog. Bruket var i drift fram till den stora bruksdöden på 1880-talet. Länge var Fryken den stora transportleden. Den förlorade sin betydelse med järnvägens byggande ca 1915. Den gamla landsvägen från Karlstad följde förr den östra sidan av Fryken. Idag skär väg 45 genom socknens västra del. Med järnvägen och dess stationsbyggnad i Lysviks förstärktes samhällets karaktär som socknens centrum med bl a hotell, flera affärer och egnahemsvillor i 1920-tals stil.

Det är sannolikt att en av de fyra kyrkor, som enligt västgötalagen fanns i Fryksdalen, har stått i Lysvik. Den exakta platsen för den medeltida kyrkan är inte helt klarlagd men dess efterföljare, 1600-talets träkyrka stod strax väster om dagens kyrkobyggnad. Den nuvarande vitputsade kyrkan uppfördes 1753-62 av Christian Haller, känd från flera andra värmländska kyrkobyggen.

Kyrkoanläggningen mitt i Lysviks samhälle består förutom av kyrka och kyrkogård av en vitputsad stigport vid ingången i östra kyrkomuren, ett vitputsat gravkapell (1953), en falurödfärgad och panelad ekonomibyggnad för kyrkogårdens skötsel (1979) och sydöst om kyrkan, utanför kyrkogården, ett församlingshem (ombyggt under 1980-talet) med vitmålad panel.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Lysviks kyrka. / ATA Stockholm, Lysviks kyrka. / K Landahl, Lysviks kyrka, vägledning, 1982. / Bebyggelseinventering i Lysviks socken, Värmlands Museum 1994.