TUNA KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Tuna socken består av öppen obruten odlingsbygd längs Kilaån i norr och skogsbygd på Kolmården i söder. Sockennamnet Tuna innehåller ordet tun vars grundbetydelse är inhägnad.

I socknen finns ett stort antal fornlämningar, bl a rösegravar, skärvstenshögar och en hällristning från bronsåldern. Huvuddelen av fornlämningarna är dock knutna till 11 gravfält som i huvudsak är daterade till yngre järnåldern.

Tuna kyrka ligger inom ett område, Kiladalen (D55) som är av riksintresse för kulturmiljövården. Sockenkyrkorna med tillhörande prästgårdar och skolor anges i värdetexten vara en viktig del i uttrycket för riksintresset.

I kyrkans närhet finns ett antal byggnader som har inrymt funktioner med nära anknytning till kyrkan och dess administration. Sydost om kyrkan ligger den tidigare prästgården med tillhörande drängstuga och två bodar. Manbyggnaden uppfördes 1878-79 men är numera privatbostad.

Omedelbart öster om kyrkogården ligger den så kallade sockenstugan som ännu fungerar som samlingslokal för församlingen. Den uppfördes troligen under 1800-talet men har byggts om och till vid flera olika tillfällen. Byggnaden har genom åren bland annat fungerat som klockarbostad, barnmorskebostad och kyrkvaktmästarbostad.

Nationalencyklopedin, 18. Bra Böcker. 1995.
Revidering av värdetexter för områden i Södermanlands län som är av riksintresse för kulturminnesvården enligt 2 kap 6 § lag om hushållning, med naturresurser mm. Riksantikvarieämbetet. 1996-08-27.
Sörmlandsbygden 1988:2
Sörmländska kyrkor 31 (1944, 1962 & 1973)