HALLTORPS KYRKAS KYRKOMILJÖ

Halltorps kyrka och kyrkogård ligger fritt och väl synlig i jordbrukslandskapet i östra delen av Halltorps samhälle. Halltorpsån rinner förbi strax öster om kyrkomiljön. Kring kyrkan i söder, norr och öster finns kyrkogården. Nordost om kyrkan står den höga klockstapeln, byggd 1725. Öster om kyrkan ligger prästgården, byggd 1870, numera inte i församlingens ägo. Byggnaden, ett stort trähus i två våningar med brutet tak, omges av en trädomgärdad tomt.
Bakom prästgården ligger församlingsgården invigd 1993. I kyrkogården sydöstra hörn ligger en ekonomibyggnad. Söder om kyrkan och ligger den före detta gården vilken tillhört prästgården.

Halltorps kyrka ligger tre mil söder om Kalmar och två mil norr om den gamla danska gränsen. Genom denna placering är den längst söderut belägna av Kalmar-kustkyrkorna i det dåtida (1500-talets) Sverige. Det kan dock diskuteras om den verkligen har fungerat som försvarskyrka i kriget mot Danmark då kyrkan redan på 1400-talet byggdes om kraftigt och förlorade mycket av sin fortifikatoriska utformning. Placeringen av kyrkan är dock tydligt präglad av dess ursprungliga fortifikatoriska funktion. Den ligger något öster om dagens samhälle fritt placerad i det förhållandevis flacka, uppodlade landskapet vilket medger långa siktlinjer. Tidigare löpte landsvägen längs med den norra och västra kyrkogårdsmuren och därifrån vidare väster ut mot byn. Sedan vägsträckningen delvis ändrats och inte längre löper så nära inpå prästgården och den gamla kyrkogården är kyrkan som orsak till vägsträckningen inte längre lika tydlig. Den tidigare vägsträckningen tecknar sig dock som en upphöjd ås i marken på kyrkogården och gör därmed att den äldre vägens sträckning kan förnimmas. Detta medför förutom en möjlighet till förståelse av sambandet mellan placering av kyrka och väg en illustration av den äldre kyrkogårdens utsträckning. Längs den äldre vägsträckning som ännu är kvar mellan kyrkan och samhället placerar sig skolbyggnader från olika tider. Skolbyggnaderna kan ses som en illustration av 1842 år folkskolestadga i vilken varje församling ålades att skaffa skolhus och anställa lärare. Öster om kyrkan, direkt utanför bogårdsmuren ligger klockarbostaden och prästgården med sina många, både äldre och nyare ekonomibyggnader vilka sträcker sig en bit sydöst om kyrkobyggnaden. Söder om kyrkan har tidigare ett par träbyggnader varit placerade. Om den ena finns det uppgifter att den skulle ha fungerat som sockenmagasin. Förutom dessa två byggnader som inte längre står kvar har det på kyrkogården, i hörnet norr om klockstapeln, tidigare stått ett bårhus. Dessa byggnader utgjorde tidigare en del av den samlade enhet kring kyrkan vilken idag utgörs av prästgården med ekonomibyggnader, klockarbostaden och kyrkan med kyrkogården. Denna enhet är placerad strax utanför samhället i ett vidsträckt odlingslandskap och utgör genom detta ett tydligt landmärke.