Tröja av guldlamé helt täckt av guldbroderi, buren av Karl X Gustav (1622-1660) i samband med kröningen.

Förmodligen tillverkad i Frankrike. Buren av Karl X Gustav (1622-1660) i samband med kröningen.

Dräkten beställdes 1654 från Frankrike, genom Magnus Gabriel de la Gardie, inför festligheterna vid Karl X Gustavs kröning och efterförljande bröllop. Sex dräkter levererades, och den här beskrivna var den högst värderade. Ursprungligen var den försedd med 140 diamantknappar, vilka änkedrottningen Hedvig Eleonora tog hand om efter kungens död. Hon lät också sprätta bort merparten av guldspetsarna för att använda dem till utrustningen för kritzryttaren i makens sorgetåg. Till dräktens kompletta utrustning hörde 1654: sko- och strumpeband av gllenduk, högröda taftunderbyxor och silkesstrumpor, ett guldbroderat gehäng, hattband av guld, handskar med gllenduksfodrade kragar, en panasch med fjädrar i förgerna coleur de feu, filemort och aurora samt ett par förgyllda sporrar och en värja med dito fäste.

I 1671 års inventarium står: "En Klädningh som är gjord till H:K:Maij:tz Lÿcklige Cröningh" och sägs omfatta följande plagg, nämligen kappa, tröja, byxor, knäband, skorosor och handskar. I 1654 års klädkammarräkning förtecknas dräkten under nr 3 på följande sätt: 1 klädning och kappa av filemort (gul) oskuren sammet helt broderad med guld och med 140 diamantknappar till tröjan och byxorna, 1 par strumpeband och skoband av rik guldbrokad helt broderade med guld, 1 par underbyxor av incarnadie (rosa) taft och silkesstrumpor av samma färg, 1 guldbroderat med guld och stofferade med guldbrokad, 1 panasch (plym) av couleur de feu (röda), filemort och aurorafärgade fjädrar, 1 par förgyllda sporrar och 1 värja med förgyllt fäste.

Nu finns endast tröjan och byxorna i behåll i sitt skick som dräkt, medan den stora rundskurna kappan inte längre omtalas i inventarierna efter 1691. 1704 års inv. säger inget om kappan men den finns, förvandlad till mässhake och altarbrun i Riddarsholmskyrkan. Skänkta dit den 1 april 1705 av Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora. Mässhaken: Gjord av tjock gul rips (OBS! Fel! Enl. Sveriges kyrkor skall vara sammet, oskuren), ett material som skiljer sig från såväl tröjans som byxornas. Broderad med mönster i guld på samma sätt som på tröjan och byxorna. Mönsterrapport: 8 x 8 cm. Såväl fram- som bakstycket består av 2 hopsydda våder av c:a 40 cm bredd, max. längd ca 90 cm. Drottningens namnchiffer HRS samt ANNO 1705 har broderats på respektive fram- och baksidorna.

Tröjan är sydd av vad man med ett modernt namn skulle beteckna som guldlamé, som helt täckts med guldbroderi. Den är av s.k. innocenttyp, d.v.s. ett relativt kort livplagg med planschetter inlagda som styvnad i framstyckenas snibbiga främre hörn, försett med 10 små skört, ståndkrage och relativt korta ärmar med öppna sömmar framtill. På vänster framstycke har 17 st 2 cm knapphål sytts med jämna mellanrum ca 1 cm från kanten. Vad man bör lägga märke till är att tröjan sytts av ett större antal stycken som skarvats samman. Förmodligen har plagget antingen redan varit i tidigare bruk före kröningen 1654 och blivit något förtrångt eller också har man misslyckats med passformen vid tillfället i fråga och har varit tvungen att göra en del ändringar. Möjligheten att tröjan kan ha förändrats vid något senare tillfälle kan man inte heller bortse ifrån.

Bottenmaterialet består nämligen av två skilda lamétyger, ett något gulare i de smalare skarvarna och f.ö. ett något rödare (det egentliga materialet?). Tröjan är huvudsakligen skuren i 2 framstycken, 2 ryggstycken samt 2 ärmstycken till vardera ärmen. 10 skört samt krage. Man kan alltså visa att framstyckena måste skarvas med remsor av det gulare tyget utefter de raka framkanterna samt även i sidsömmen. I halsringningen har en liten kil satts in mellan det vertikala skarvstycket fram och axelsömmen. Bakstyckena ha fått var sin vertikala skarv (knappt 4 cm bred) mitt i ryggen på ömse sidor om mittsömmen. Utefter ärmarnas öppna långsidor har vertikala stycken fogats till och nere vid ärmens avslutning har på undersidans stycken en smal horisontell remsa sytts. På överärmstycket däremot har en horisontell skarv satts in överst uppe vid ärmringningen. Kragen är också uppklippt baktill och försedd med 2 små skarvstycken. Det 3:e skörtet på varje sida är eventuellt nysytt, ty dess färg förefaller ljusare, broderiet är klumpigare och kompositionen annorlunda mot alla de övriga 8 som exempelvis har den lilla blomman nedtill i mitten.

Mönstret har i någon mån missuppfattats i de senare sydda styckena så har man t.ex. lagt krepiner och trådar i båge i stället för att klippa av dem och börja med en ny tråd. Ärmarnas nedersta parti, mellan 3,5-7 cm är lämnat utan broderi, beroende på att det ju skulle vikas till uppslag. Ärmarna har inga knappar eller knapphål intill sprunden vid handlederna. I midjan sitter på insidan under skörten 8 st små tampar med vardera 2 hål för byxornas hakar. Guldlamén har en vådbredd av minst 31 cm (utan stad) (45x15 tr/cm2). Varje inslag består av gult silke med 2 och 2 smala trinda guldtenar på rätan.

Analysresultat:
Metalltråd tvinnad med textiltråd, huvudbeståndsdelar:
Silver xxx
Guld x
Koppar xxx
Zink 0

Det yttäckande läggsömsbroderiet består av kantiljer av trinda tenar och (platta) lan ( av olika bredd), snodder med silkeskärna omtvinnade med guldlan, strängar dragna av trinda tenar av guld eller silver som stansats ut i spiraler (eller öglor) och manglats platta på halva sidan, här benämnda spiral- eller paljett strängar (i brist på befintlig terminologi) och 2 och 2 tätt liggande strängar med trinda, smala guldtenar virade runt ett bredare guldanklätt snöre etc. Broderiet är nersytt med gult silke. Mönsterraporten är 6,5x6,5 cm. Mönstret: Ur 2 från varandra utåtböjda palmkvistar som strax nedanför mitten sammanhålles med en uppåtböjd båge, växa omväxlande 5- och 8-flikiga, icke naturalistiska blommor upp.

Analysresultat:
Metalltrådsbroderi, huvudbeståndsdelar:
Silver xxx
Guld xxx
Koppar xxx
Zink 0

Tröjan är garnerad med en 2,3 cm bred, knypplad uddspets av guldtråd, med 2 inlagda guldlan. Mönsterrapporten är c:a 2,5 cm. Spetsen sitter på bägge främre ytterkanterna (knapparna har alltså suttit ovanpå spetsen) och fortsätter därifrån omedelbart runt de 2 främre skörten. Vidare sitter det spets runt de 3 ytterkanterna av varje skört, på axel-och sidsömmarna, runt ärmhålen och längs de öppna ärmsömmarna (sprunden). Den ursprungliga knäppningen finns inte längre kvar, diamantknapparna lät änkedrottningen ta ur och använda för annat ändamål. Numera knäppes tröjan med hyskor och hakar. Av vissa spår att döma synes diamantknapparna även ha suttit på knapphålssidan.

Tröjans krage är på insidan fodrad med gul moiré av gult, otvinnat silke (66 x 20 tr/cm2), samma sorts tyg som återfinnes i byxfickorna. Den är upptill i kanten skodd med gul rips.Tränsarna finns icke längre kvar. Broderiet på kragen är sytt upp och ned. Tröjan har mellanfoder av linnelärft, men broderiet är blott sytt genom yttertyget. Tröjans innerfoder består av mönstrad guldbrokad, som har en vådbredd av minst 52 cm (vidden synes i ryggstycket, som icke har skarv mitt bak) (70 x 18 á 20 tr/cm2). Varpen består av gult otvinnat silke, inslagstrådarna är av samma slag men grövre och tvinnade med guldlan åt höger, bildande mönster (blommor). På rätan ligger i varje inslag en guldlan. Stad 0,8 cm. (12 gröna, 7 vita, 8 gröna, samt 4 tjockare rosa trådar).

Mönsterrapport: H: 6,7 cm, B: 8,7 cm. Mönstret påminner om ett stånd av 3 olika sorters blommor med ett slags krokigt rotsystem under.

Analysresultat:
Metalltråd tvinnad med textiltråd, huvudbeståndsdelar:
Silver xxx
Guld 0
Koppar x
Zink 0
(Samma mönster, fastän vridet i 45° vinkel har begagnats till foder- guldbrokad med svartbotten - i kappan nr 5 /3400, inslags- och varptrådarna går dock i motsatt riktning).