initiativtagare och ledare för "Handarbetsseminariet", senare Seminariet för huslig utbildning, IHU.
MN hade fått en "gedigen utbildning" som bland annat omfattade språk konsthistoria och pedagogik. Inom det textila hade hon utbildning från Handarbetets Vänner, Nääs, och Hulda Lundins kurser.
1890-93 har MN tillsammans med Ida Drakenberg & Lotte Grönwall "Maria Nordenfelt skola för hemslöjd" som utbildar lärarinnor i handarbete och i stort följer Hulda Lundins metod. 1901 har hon åter "kurser för utbildande af handarbetslärarinnor" - från 1910 talet finns både en högre och en lägre kurs. Inträdeskravet till den högre seminariekursen är bl a genomgången kurs efter antingen Hulda Lundin eller Andrea Eneroths metod. MN's kurs skall alltså fungera som påbyggnad / vara mer avancerad. MN börjar tillämpa sin egen pedagogik. Till seminariet hörde övningsskolan där de blivande lärarinnorna fick först (1909) undervisa flickor 14-16 år och senare (1913) "behövande barn" , 9-13 år, utvalda av en diakonissa.
1907 hade också kvinnliga yrkesskolan i sömnad startat.
1910 är MN ledamot av Göteborgs hantverks- och industriförening, och hennes skola hade därför rätt att utnämna gesäller.
1915 och ett par år framåt hölls kurser i husbehovssömnad för arbetslösa.
1919 skrivs och utkommer boken "Handledning för undervisning i handarbete", där MN's ideér och tankar om pedagogik och slöjd, som skiljer sig från Hulda Lundins och Andrea Eneroths metoder, sätts på pränt.
MN var aktiv som ledare av seminariet till 1930.
MN's skolor kunde inte drivas på enbart kursavgifterna, utan hon drev ateljéverksamhet för textila beställningsarbeten, för att hjälpa upp finanserna, parallellt med utbildningarna.
Källa: Boken, "Hjärna händer, 100 års textil slöjd" Göteborgs Universitet 1991. copyright artikelförfattarna och göteborgs universitet. ISBN 91-7360-183-7