plansch, skolplansch, Tundratiden

Plansch: Tundratiden (Norstedts planschserie över vårt lands klimat och kulturskeden efter istiden. Våra växters och djus invandringshistoria samt den mänskliga kulturens utvecklingsstadier).
Nils Asplund.
A.-B. P. A. Norstedt & Söner, Stockholm.
Bengtssons litografiska, Stockholm.

Text på baksidan: Norstedts planschserie över vårt lands klimat och kulturskeden efter istiden. Våra växters och djurs invandringshistoria samt den mänskliga kulturens utvecklingsstadier.
Serien utarbetad av Rudolf Söderberg och Arthur Nordén samt konstnären Nils Asplund.
Svenskt landskap mot tundratidens slut.
Skedets namn: Med hänsyn till landskapets utvecklingsstadium: tundratiden, med hänsyn till Östersjöns utvecklingsstadium: tidig baltiskt issjötid. Bilder avser skedet strax före övergången till skogstiden.
Tid: C:a 10 000 (-9 000) år f.Kr.
Klimatet kallt, snart dock varmare.
Israndens läge: Södra Halland - södra Västergötland - Småland.
Vårt land landfast med Danmark.
Landskapet: Överallt vattensamlingar ock kärr bevuxna med säv och starr-arter, nate och vattenklöver, kantade av vide. En trist och enformig syn, men djurlivet är rikt.
Växtvärlden: På fastmarken fjällsippa, dvärgbjörk, risarter och bladmossor. (Mot tidsskedets slut, omkr. 9 000 f. Kr., invandrar tallen och bilder sedan med björken slutna skogar: skogstiden avlöser tundraskedet).
Djurvärlden: Bland däggduren främst ren (ett 150-tal fossila fynd föreligga), tydligen också vildhäst (fynd från Fjerritslev, norra Jylland, genom pollenanalys tidsbestämt till övergången mellan tundratid och skogstid) och varg, fjällräv m. fl. Fåglar: Ett begynnande rikt liv av vadare och simfåglar av en del arter, som nu finnas i fjällens arktiskt och subarktiska regioner. Bland dessa äro avbildade: Strandpipare, ljungpipare, simsnäppa, kärrsnäppa och andra snäppor, krickand och andra änder samt vildgås och bland landfåglarna stenskvätta och fjällripa. Längst bort på tavlan synas falkar m. fl. flyga. I havet talrika fiskarter: gädda, röding, m. fl. Därjämte arktiska sötvattensmollusker.
Människan: De äldsta spåren av människans närvaro i vårt land utgöras sannolikt av tre hackor av renhorn, funna i Skåne, varav åtminstone den ena (från Bara lille mosse) kunnat pollenanalytiskt bestämmas till - sannolikt - övergångsskedet till Aneylustid (c:a 7 500 år f. Kr.), medan de två andra synas vara ett eller annat årtusende yngre. Att dessa renhornshackor användes av människor, som vistades här under tundratiden, framgår emellertid av ett nordtyskt fynd (Langenfelde vid Altona), som visats vara samtidigt med en vegtation av därgbjörk och asp. En bekant dansk pilspets av bred, tiangylär form (Nörre Lyngby, Jylland) har konstaterats tillhöra äldsta skogstiden och är jämngammal med en liknande pilspets från Kristianssund i Norge. Möjligen äro några ålderdomliga flintredskap, funna på Sveriges västkust, beivs för att denna kust bebotts av människor, medan isranden ännu stod inne i Västergötland, men de fynd från Råö och Varberg, som tidgare ansetts bevisa detta, betraktas numera såsom ganska tvivelaktiga.