Mikael är en av Guds ärkeänglar. Namnet är hebreiskt och betyder vem (är) som Gud. I Uppenbarelsebokens tolfte kapitel skildras hur Mikael i historiens slutskede kämpar mot satan och kastar honom i avgrunden.
De medeltida glasmålningarna antas allmänt ha tillkommit samtidigt som kyrkorummen och satts på plats så snart murarna uppförts. Det medeltida glasmåleriet var ett måleri med glas. Fönstren komponerades av genomfärgat glas som sammanfogades med H-formade blyspröjsar. De senare var viktiga för för kompositionen och skapade bildens huvudkonturer. Detaljer målades med blyoxid som efter bränningen blev mörkbrun. De inbrända färgerna har behållit mycket av sin ursprungliga kolorit.
I Gotländsk Vitriarius beskriver Roosval målande glasmästarens viktiga roll i skapandet av en medeltida kyrka då det magiska ljuset genom rutornas regnbågsfärger lät människorna känna att Herren bodde i sitt hus. Kyrkan var himlen.
Mer än 90 procent av Nordens bevarade medeltida glasmålningar finns i de gotländska landskyrkorna. Och ändå utgör de bara en bråkdel av vad som funnits. Det bräckliga glaset har förstörts av våda, av senare tiders bildstormare och av likgiltigt slarv. Under medeltiden torde det ha funnits glasmålningen i Silte kyrkas alla fönster. S:t Mikael drakdödaren var placeras i kyrkans sydöstra korfönster. Av fönstren finns idag endast sex bevarade. De deponerades 1909 på Gotlands Museum. Efter Silte kyrkas restaurering 1971-72 återbördades tre rutor till det nordöstra korfönstret. De andra tre Kristi dop, S:t Martin och S:t Mikael förvaras i museet.
Änglar, ytterst av grekiskans a´ngelos med betydelsen budbärare, förekommer inom både judisk och kristen tradition. I den kyrkliga liturgin nämns änglarna i prefationen, dvs i lov- och tackbönen. Uppgifterna om ärkeänglarnas antal varierar mellan tre, fyra och sju. De tre, vars namn förekommer i bibeln, är Mikael, Gabriel och Rafael.
Mikael har högst rang och kallas änglarnas furste. Vidare är han Guds stridsman, laggivare och själavägare. Han för själar till det eviga ljuset, värnar om kyrkan och kristenheten samt leder de himmelska härskarorna i kampen mot djävulen. Mikael har i större utsträckning än andra änglar varit föremål för en kult eller vördnad som kan jämföras med helgonens. Den började i östkyrkan men etablerades tidigt i väst. Hans festdag den 29 september fastlades redan på 400-talet, då påven Leo I denna dag invigde kyrkan på Via Salaria i närheten av Rom till hans ära.
Det stora antalet Mikaelskyrkor i Norden vittnar om den tidiga utbredningen av Mikaelskulten. Om Mikaels popularitet på Gotland under medeltid vittnar det stora antalet bevarade bilder. Några av de mest kända är kalkmålningen av Mikael som drakdödare från 1300-talets mitt i Dalhems kyrka och den väldiga kalkmålningen av Mikael som själavägare i Vamlingbo kyrka, målad av den så kallade Mikaelsmästaren runt 1240.