Sällsynt med människor och fåglar. Röd färg finns i de röda fröna från achiotebusken (Urucú). Fröna blandas med lite vatten och färgen (Moharió) är klar att använda. På detta barktyg har den röda fär...
Sällsynt med människor och fåglar. Röd färg finns i de röda fröna från achiotebusken (Urucú). Fröna blandas med lite vatten och färgen (Moharió) är klar att använda. På detta barktyg har den röda färgen bleknat med åren. Den svarta färgen (Njemí) görs av sot med gummiträdets sav som bindemedel och lite vatten. Det finns också gula rötter (Toyolbo) som man gräver upp och använder som kritor. Barktyg består av tillväxtskiktet av ett visst trädslag som hittas i djungeln genom att man slår på stammarna tills man hör det rätta ljudet. Trädet huggs ned och delas i lämpliga bitar som bärs ned till floden. Där skalas ytterbarken av försiktigt. Sedan skär man en längsgående skåra i tillväxtskiktet och börjar sedan hamra stocken med tunga räfflade träklubbor. Då lossar tillväxtskiktet som sedan kokas och torkas, varefter tyget kan målas. När någon dött i byn hos Cubeo är ju alla ledsna. Då gör man barktyg och målar för att alla ska bli lite gladare genom att göra något annorlunda än vardagens sysslor. De gör då alltid tre barktyg som målas och hängs upp på väggen inomhus. Bilderna på de färdiga barktygsmålningarna (Toówekahä) hos Cubeo föreställer ansiktet på fiskanden (fisken: Guaracú), fjärilsmönstret, fiskmönstret, sengångarmönstret, cicadan och fågelmönstret. (Se Dagbok nr 1 sid. 201). När sedan sorgen är över går man ut och bränner upp barktygen… för glädjen att göra nya till nästa gång.