Norrbottens museum. Resande av lappkåtan i sameavdelningen.
Vid ombyggnadsarbetet av sameavdelningen på Norrbottens museum fick museet hjälp med resandet av kåtan av Nils Tuolja, Jokkmokk (ca 70 år). Kåtan, Nbm inv nr 2911, inköptes 1924 genom lappfogde Claes Österberg av Nils Tuoljas fader Mattias Ivarsson Tuolja (född 1855), Sirkas sameby, Jokkmokk. Nils Tuolja har som barn bott i denna kåta. Den har sommartid använts vid Langas, i närheten av Stora Sjöfallet, har följt med vid flyttningar och även använts vintertid. Mattias Ivarsson Tuolja sålde den till museet i samband med att han fick en timrad stuga färdig. Han var renägare, men upphörde med detta yrke i samband med att han fick astma. Sönerna övertog då renskötseln. Nils Tuolja har vid sidan om renskötseln periodvis arbetat åt Vattenfall. Sommartid fiskar han fortfarande uppe vid Langas, där kåtan restes förr om somrarna.
Enligt Nils Tuolja har kåtan försetts med en ny ås, kortare än den ursprungliga. Förmodligen har man gjort detta på museet av utrymmesskäl för att kunna göra kåtan mindre än den ursprungligen var tänkt.
Nils Tuolja berättade bl.a. att man täckte över öppningen i kåtaduken över eldhärden vid regnväder med mjölsäckar. Han uppgav att dessa mycket effektivt utestängde regnet. Han berättade vidare att våta kläder hängdes upp på ett snöre som spändes nertill mellan kåtastängerna längs tältduken. Kläderna fick där möjlighet att torka samtidigt som de utgjorde ett värmeisolerande inslag i kåtautrustningen.