Vänga kvarn

Vänga kvarn har genomgått kontinuerliga förändringar under årens lopp.

Byggherre vid dess ombyggnad 1934, då man övergick från vattenhjulsdrift till turbindrift, var mjölnaren och kvarnägaren Sven M Johansson. Arkitekt/projektör var Nydals, Jönköping.

Byggherre vid ombyggnaden 1964 var kvarnägaren och mjölnaren David Svensson. Moderniseringen som inleddes under 2011 har skett i nuvarande ägares regi Vänga hembygdsförening.

Ytterligare historik finns under anläggningsnivå., Vänga kvarn, som fortfarande är i kommersiell drift, uppfördes under 1860-talet längs Säveån. Den första kvarnen på platsen togs i bruk 1850 men brann ner under 1860-talet varpå nuvarande byggnad uppfördes. Denna försågs med ett bröstfallshjul 4,2 meter i diameter och ett stjärnverk så att två stenpar kunde drivas av samma vattenhjul. Kvarnen byggdes om 1934, då vattenhjulet ersattes av två turbiner. Samtidigt installerades en valskvarn. En tillbyggnad gjordes 1944. Under 1964 ersattes de båda turbinerna med en Francis tvillingturbin som driver en generator som i sin tur driver maskinernas elmotorer – så kallad indirekt drift. Turbinen har inte producerat el för kommersiellt bruk. Under 1963-1966 byggdes kvarnen ut i samband med installation av spannmålstorkar för legotorkning åt traktens bönder. Byggnadernas förändring speglar tydligt kvarnnäringens utveckling under det gångna seklet.

Sedan 1988 drivs ett café i en del av kvarnbyggnaden, men kvarnen är också i drift och ägaren mal KRAV-odlade spannmål till försäljning. Dessutom mals fodermjöl på hammarkvarn eller kross. Denna kontinuitet i verksamheten är viktig att slå vakt om.

Kvarnen som ses på platsen idag är ett resultat av års brukande och utveckling av byggnaden. De äldsta delarna uppfördes efter en brand 1860. Verksamheten har anpassats under årens gång och då fått nya tillbyggnader. En beskrivning av byggnaden i sin helhet är inte helt lättgörlig. Men här följer en beskrivning av den äldsta delen samt övrigas fasad och takmaterial.

Den ursprungliga kvarnen är uppförd på en hög stenfot av natursten, en så kallad underkvarn. I stenfoten finns en gulmålad dubbeldörrad port. På stenfoten/grunden står en träbyggnad med beklädd med locklistpanel. Sadeltaket är belagt med korrugerade asbetscementplattor. Byggnadens fönster, de flesta två-lufts, är antingen småspröjsade eller indelade i tre rutor per båge. Fönstren är vitmålade tillika med fönster- och dörrfoder. Kvarnbyggnaden är behandlad med Falu rödfärg.

Till kvarnen har fogats ett antal tillbyggnader och däribland en, i vinkel till ursprungskvarnen, snarlik byggnad som står på en betonggrund. Övriga tillbyggnader har som fasadmaterial korrugerad plåt - i färgerna rött, gult eller silver, lättbetongblock eller träpanel. Taken på dessa byggnadsdelar är i de flesta fall pulpettak men någon del uppvisar en del av ett sadeltak. Dessa tillbyggnader har sparsamt med fönster men är bemålade vita.

Väggarna är av trä, golvet i kraftverksdelen är delvis av betong delvis av trä. Golv och väggar i resten av kvarnbyggnaden utgörs i huvudsakligen av trä.

För beskrivning av kvarnens maskineri - se anläggning.