Kronkvarns såg och kvarn

En kvarn- och såganläggning vid Tidan. En återvändsväg leder ner till såg och kvarn, ekonomibyggnader, förråd, ladugård, stall och något bostadshus där några av byggnaderna tillhörde anläggningen när det också inbegrep ett jordbruk. Tvärs över Tidan ligger Tibro och ett bostadsområde.

Tidan slingra sig fram genom landskapet med trädkantade stränder och landskapet närmast Kronkvarn är trädbevuxet och därefter ligger åker- och ängsmarker.

På platsen har funnits kvarnrörelse sedan 1500-talet som har tillhört Kronan enligt verket Svenska kvarnar från 1940.

Kvarnkommissionen omnämner Kronkvarn år 1697 med att den går med två par stenar. Kammarkollegiets förteckning över vattensågar ägs sågen av baron Lejonsköld 1794. Det var då en såg med sågblad.

1803 köper Torsten Settergren och Lisa Hof halva kvarnen var och kvarnen blir en skattekvarn men behåller namnet, Kronkvarn.

Sågbyggnaden uppfördes 1827 i stolpkonstruktion och sågverket är en ramsåg, av typen helstativ.

Kvarnen står på medeltida grund som byggts på i flera etapper. 1856 hade kvarnen två våningar, bottenvåning i grov sten och ett timrat malloft och inrymde också en kvarnkammare. Byggnaden var 17 alnar lång och 10 ¼ aln bred (omkring 10 x 6 meter), måtten stämmer med dagens underkvarn.

I början av 1900 moderniserade anläggningen eftersom det fanns avsättning för varor och kvarnen nyttjades flitigt. 1905 fanns fortfarande vattenhjulen kvarn men under det året installerades turbiner och vattenintaget ändrades. En C. O. Larsson kom till Kronkvarn år 1901 och han köpte kvarn, såg, bostadshus och ladugård 1904, och några år senare anställer han en mjölnare och tar själv hand om sågdriften. Turbindriften i sågen ersattes på 1970-talet av en elmotor.

Förslag om ombyggnad av kvarnen samlas in i slutet av 1920-talet och valsstol med plansikt köps in i slutet av 1932, installationen kräver en påbyggnad med en våning. Kvarnbyggnaden utvidgas också åt väster vilket göra att kvarn och såg på så sätt byggs ihop. Turbiner gav kraft till kvarnverket bestående av två dubbla valsstolar, två par stenar, siktar, elevatorer och ett fullständigt rensverk.

Därefter har inget nytt tillkommet utan i stället har rivningar förekommit. Kvarnstall och en utbyggnad framför sågen är rivna.

När Svenska kvarnar utgavs 1940 drevs ännu kvarn, såg och jordbruk jämsides på Kronkvarn.

Kvarnverksamheten upphörde 1965. Kronkvarns Träindustri AB driver 2005 sågverksamheten där de bland annat gör centrumtappar som används i möbeltillverkningen men här framställs också möbelämnen och rundstav.

Källor förutom inventeringen:
Svenska kvarnar (1940) Red. J Winning. Stockholm: Svenska yrkesförlaget AB
Åkerberg, Mattias (2003) Kronkvarn - en såg och en kvarnanläggning. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

En kvarn- och såganläggning vid Tidan. En återvändsväg leder ner till såg och kvarn, ekonomibyggnader, förråd, ladugård, stall och något bostadshus där några av byggnaderna tillhörde anläggningen när det också inbegrep ett jordbruk. Tvärs över Tidan ligger Tibro och ett bostadsområde.

Tidan slingra sig fram genom landskapet med trädkantade stränder och landskapet närmast Kronkvarn är trädbevuxet och därefter ligger åker- och ängsmarker.

På platsen har funnits kvarnrörelse sedan 1500-talet som har tillhört Kronan enligt verket Svenska kvarnar från 1940.

Kvarnkommissionen omnämner Kronkvarn år 1697 med att den går med två par stenar. Kammarkollegiets förteckning över vattensågar ägs sågen av baron Lejonsköld 1794. Det var då en såg med sågblad.

1803 köper Torsten Settergren och Lisa Hof halva kvarnen var och kvarnen blir en skattekvarn men behåller namnet, Kronkvarn.

Sågbyggnaden uppfördes 1827 i stolpkonstruktion och sågverket är en ramsåg, av typen helstativ.

Kvarnen står på medeltida grund som byggts på i flera etapper. 1856 hade kvarnen två våningar, bottenvåning i grov sten och ett timrat malloft och inrymde också en kvarnkammare. Byggnaden var 17 alnar lång och 10 ¼ aln bred (omkring 10 x 6 meter), måtten stämmer med dagens underkvarn.

I början av 1900 moderniserade anläggningen eftersom det fanns avsättning för varor och kvarnen nyttjades flitigt. 1905 fanns fortfarande vattenhjulen kvarn men under det året installerades turbiner och vattenintaget ändrades. En C. O. Larsson kom till Kronkvarn år 1901 och han köpte kvarn, såg, bostadshus och ladugård 1904, och några år senare anställer han en mjölnare och tar själv hand om sågdriften. Turbindriften i sågen ersattes på 1970-talet av en elmotor.

Förslag om ombyggnad av kvarnen samlas in i slutet av 1920-talet och valsstol med plansikt köps in i slutet av 1932, installationen kräver en påbyggnad med en våning. Kvarnbyggnaden utvidgas också åt väster vilket göra att kvarn och såg på så sätt byggs ihop. Turbiner gav kraft till kvarnverket bestående av två dubbla valsstolar, två par stenar, siktar, elevatorer och ett fullständigt rensverk.

Därefter har inget nytt tillkommet utan i stället har rivningar förekommit. Kvarnstall och en utbyggnad framför sågen är rivna.

När Svenska kvarnar utgavs 1940 drevs ännu kvarn, såg och jordbruk jämsides på Kronkvarn.

Kvarnverksamheten upphörde 1965. Kronkvarns Träindustri AB driver 2005 sågverksamheten där de bland annat gör centrumtappar som används i möbeltillverkningen men här framställs också möbelämnen och rundstav.

Källor förutom inventeringen:
Svenska kvarnar (1940) Red. J Winning. Stockholm: Svenska yrkesförlaget AB
Åkerberg, Mattias (2003) Kronkvarn - en såg och en kvarnanläggning. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.