INDALS KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - År 1760 skrevs kontrakt med stiftsbyggmästaren Daniel Hagman. Den äldre kyrkan från 1480 revs året därpå och den nya kyrkan uppfördes på samma plats åren 1761-63 delvis med användning av den äldres murar. Troligen stod byggmästaren även som arkitekt, samma ritning användes till Attmars kyrka. Invigningen ägde rum den 6 mars 1763 av biskop Kiörning. Åren 1848-49 förlängdes kyrkan ca 7 m åt väster, erhöll nytt lägre tak och försågs med torn. Som byggmästare stod N H V Trolle som troligen byggde efter egna ritningar. Innan tornet tillbyggdes hängde klockorna i en klockstapel av trä från 1692.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster och torn i väster. Sakristia vid nordöstra hörnet. Ingång genom tornet och på sydsidan mellan andra och tredje fönsterparet.
Materialet gråsten med tegel i valv, dörr- och fönsteromfattningar. Äldre murar ingår. Vitputsade fasader. Valmat sadeltak täckt med kopparplåt.

EXTERIÖR - 1849 genomgick kyrkan stora förändringar då den förlängdes i väster och tornet tillkom. Sannolikt försågs även hela kyrkan med ett nytt lägre tak än tidigare. Ursprungligen förmodligen en kyrka med högt valmat tak i två fall. Ritningar till den ursprungliga kyrkan saknas. Tornets avslutning avviker från samtliga befintliga förslagsritningar till torn från 1820-talet, den första avsåg ett torn i utpräglad rokokostil medan de två senare, som i princip var identiska, avsåg tornavslutningar med valmade tak och fyrsidiga öppna en lanterniner. Fönstrena tresidigt avslutade men infattade i rundbågiga nischer. Efter 1849 tycks exteriören ej ha genomgått några större förändringar förutom att dörrarna troligen kopparbeslagits i senare tid.

INTERIÖR - Rektangulärt kyrkorum, som ursprungligen hade tre tegelvalv varav det mellersta var ett stort stjärnvalv. Nu tunnvalv av trä avdelat med fyra gördelbågar. På östra väggen kraftiga träpilastrar, som bär upp en båge och bildar nischomfattning till altaruppställningen. Väggarna avfärgade i rosagult, taklisten gråmarmorerad samt valvet målat i ljusblått. Altaruppsatsen utförd 1748-52 av Jonas Granberg med målningar av Erik Hofverberg 1753 med motiven "Kristus på korset" och "Nattvardens instiftande". Predikstolen snidad 1729 av Olof Geting. Dörren till sakristian med blomster-urnor, parställda lejon, änglahuvuden m.m. utförd 1755 av givaren Jöns Nilsson och hans hustru Margit Persdotter.
Sluten bänkinredning från 1936-37 i fyra kvarter med dörrar mot mittgången men öppen mot väggarna. Huruvida läktaren är densamma som tillkom 1783 och senare blev utflyttad i tillbyggnaden eller om den nytillverkades vid det senare tillfället är osäkert. 1783 års läktare var prydd med Trons, hoppets och kärlekens symboler mitt på. På ömse sidor Moses med svärd och bok på den ena sidan och David med sin harpa på den andra. De senare flankerades i sin tur av bröstbilder föreställande kyrkoherden A Oldbergs och hans fru. Under läktaren i väster är samlingsrum, garderob och toalett. Orgeln byggd av Johan Gustaf Ek 1863, verket om- och tillbyggt 1954-55. Golvet av trä.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkotomten
Kyrkan ligger på ett flackt terrassplan norr om den branta sluttningen ner mot älven. Nordost om kyrkan ligger prästgården, nordväst församlingsgården. Kyrkotomten breder huvudsakligen ut sig mot söder med flera utvidgade gravkvarter i terrasser ned mot riksväg 86.

Kring tomten löper ett gjutjärnsstaket, de äldre stolparna vid entréerna från 1800-talet, själva plattstålsformationen troligen 1930-tal.

Norra tomtsidan består av en gräsyta; entré i nordväst med en grusad väg från den grusade parkeringsytan runt mot entrén i väster. Gravkvarteren i gräs, men kringlöpta av grusade gångar i nord-sydlig riktning så att första nivån närmast kyrkan har sex kvarter. Gången upp till södra entrén närmast alléplanterad med lönnar. Nästa terrassyta mot öster endast två stora kvarter och på liknande vis ännu längre ned.

Sydöst om kyrkan i första terrassläget ett mindre gravkapell. Stensockel, putsad utsida, svart målning. Stommen troligen murad, slätputsad fasad, vit målning. Profilerad taklist. Valmat tak med svart falsad skivplåt. Portar på kortsidorna i öster och väster. Dubbla blad, stående smal pärlspåntpanel, gul målning. Två fönster mot norr och söder, fyra lufter, enkla bågar, utåtgående, spröjsade glas,grå målning.

Medeltida socken, eget pastorat 1314. Till 1889 med Liden och Holm, sedan 1889 eget pastorat.

Indals kyrka uppfördes av Daniel Hagman mellan 1761-1763 på platsen för en äldre medeltidskyrka.

Se även tidigare inventeringar.

FÖRSAMLING 1995 - INDAL

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1192, år 1900: 2615, år 1995: 1961

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, eget pastorat 1314. Till 1889 med Liden och Holm, sedan 1889 eget pastorat.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen omfattar den mellersta delen av Indalsälvens dalgång. I det uppodlade området närmast älven ligger gårdarna på rad intill åkermarken och i gränszonen mot skogen. Kyrkan ligger högt upp på ett terrassplan ovanför den branta sluttningen ner mot älven. Norr om kyrkan ligger prästgården.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Kyrkan är murad i gråsten och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i nordost och torn i väster.

I: Enligt en anteckning från 1669 skall kyrkoherden Josefus ha låtit uppföra en kyrka år 1480. Möjligen lät han egentligen bygga om en äldre kyrka vid denna tidpunkt (i anteckningarna från 1669 talas om ett träkapell i Glömsta, församlingsbor kunde visa var det legat, men endast en nyckel återstod av detta kapell). Enligt Hülphers var 1400-talskyrkan 25 alnar lång och 12 alnar bred och hade valv. Ett vapenhus murades om 1693 och samma år fick kyrkan en ny sakristia. 1729 fick kyrkan ny predikstol utförd av Olof Geting och 1748-52 en altaruppsats av Jonas Granberg med målningar av Erik Hofverberg. Delar av denna kyrka kvarstår i den befintliga.

II: Mellan 1761 och 1763 uppfördes på samma plats som medeltidskyrkan en ny kyrka under ledning av Daniel Hagman, delvis med återbruk av murarna från den medeltida föregångaren. 1849 förlängdes kyrkan mot väster och tillbyggdes ett västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har karnissvängd huv krönt av en fyrsidig lanternin. Troligen hade kyrkan ursprungligen ett mansardtak. Kyrkan är vitputsad och har numer ett valmat sadeltak i plåt. Sannolikt har inga större förändringar tillkommit i exteriören efter tillbyggnaden 1849. Ingång i väster och på södra sidan. De ursprungliga kryssvalven av tegel är sedan mitten av 1800-talet ersatta av ett trätunnvalv. I Indal är inte längre de för Hagman typiska dragen urskiljbara. Genom ombyggnaden 1849-50 förändrades både exteriör och interiör genom förlängningen i väster med torn, och genom innertakets tunnvalv i stället för de ursprungliga tre tegelvalven. Altaruppsatsen och predikstolen kommer från den äldre kyrkan. Orgelns fasad är från 1863 med ett orgelverk från 1954-55.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.