LUNDA KYRKA

Kyrkogården omges av en kallmurad bogårdsmur och en trädkrans. Ingången i öster omges av kvadratiska vitputsade grindstolpar täckta av plåthuvar krönta av urnor uppförda år 1825. En öppning försedd med järngrindar finns även i bogårdsmuren åt söder som leder till klockstapeln.

År 1926 utvidgades kyrkogården och bogårdsmuren åt väster. I den utvidgade delen uppfördes 1959 ett gravkapell i liv med norra delen av muren och i sydvästra hörnet anlades år 2000 en minneslund. Minneslunden har en gång och rundel kring en fontän lagd med gatsten.

Kyrkogården är gräsbeväxt med raka grusade gångar. Det större antalet gravvårdar står söder om kyrkan där fler äldre vårdar minner om äldre tiders utformning av gravvårdar.

I liv med norra bogårdsmuren ligger ett mindre gravkapell uppfört år 1959. Kapellet har vita, slätputsade fasader och ett högt brant sadeltak täckt med skiffer.

I liv med norra bogårdsmuren strax öster om gravkapellet är en sentida förrådsbyggnad uppförd. Byggnaden har rödfärgad panel och pulpettak täckt av plåt.

Intill norra bogårdsmuren strax öster om förrådsbyggnaden ligger en jordkällare. Källaren är utbyggd från bogårdsmuren åt norr med kallmurade väggar och har gräsbeväxt tak.

Klockstapeln ligger söder om kyrkan, strax utanför bogårdsmuren. Stapeln är inklädd med svarttjärade brädor och täcks av en korsförsedd bruten huv vars övre del täcks av plåt och nedre del täcks av spån. Klockstapeln uppfördes år 1701 och var ursprungligen inklädd. Storklockan härrör från 1300-talet och är en av få bevarade medeltida kyrkklockor i landet.

Intill klockstapeln ligger två uthusbyggnader varav det ena används som museum och det andra till förråd och utedass. Båda byggnaderna är rödfärgade med vita knutar och omfattningar samt svarta dörrar. Båda byggnaderna har sadeltak täckta med enkupigt tegel.

Intill landsvägen ligger den f d Kyrkskolan som nu används till barnverksamhet. Byggnaden är sannolikt uppförd under 1800-talets mitt och har en senare tillbyggnad. Fasaderna är klädda med liggande och stående gulfärgad panel. Fönstersnickerier och kontursågade omfattningar är vita. Den ursprungliga huskroppen med fronton har sadeltak och den tillbyggda delen ett brutet, valmat tak täckta med korrugerad plåt.

Lunda kyrka ligger väl synlig från väg 273 mot Almunge. Attundalands tingsplats låg i socknen, som även konkurrerade med Sigtuna som marknadsplats. En tidigare kyrka har möjligen funnits på annan plats i socknen, bl.a. tyder dopfunten från 1200-talet på detta. Det är en medeltida salkyrka uppförd av gråsten. Långhuset har rektangulär plan med tre stjärnvälvda travéer, varav koret utgör det ösligaste, sakristia på norra sidan och vapenhus i söder. Sakristian är uppförd före långhuset, på detta tyder bl.a. sakristidörrens låga höjd. Genom de ursprungliga valvens utformning kan sakristian dateras till 1300-talets slut eller 1400-talets början. Långhuset tillkom under 1400-talets förra del. Vapenhuset byggdes först på 1500-talet. Fönstren fick sin nuvarande storlek 1804, västfönstret har dock en äldre form. Kyrkans fasader fick sin puts någon gång efter 1600-talet. Skiffertak lades 1949. Kyrkan restaurerades 1897. Inredningens ursprungliga färg framtogs åter 1937.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Lunda kyrka har sannolikt haft en tidigare föregångare på samma plats. Som belägg för detta anses vara den välbevarade dopfunten från 1200-talet samt att Lundatolfts kyrka är omnämnd redan under tidigt 1300-tal. Ett annat bevis för detta är att sakristian är den nuvarande kyrkans äldsta del vilket kan tolkas som att föregångaren var byggd av trä.

Den nuvarande kyrkan är troligen uppförd under första hälften av 1400-talet med samtida stjärnvalv. Vapenhuset är tillfogat under 1500-talet varefter inga utvidgningar har skett. Fönstren höggs upp till nuvarande storlek år 1804. Kyrkan var ursprungligen oputsad/fogstruken och putsades första gången efter 1600-talet. Förändringarna har inte varit större än att kyrkan väl bibehållit sin senmedeltida karaktär.