KVARNSTAD

Kvarnstad 2:3 är belägen några hundra meter från stranden utanför den mycket väl bevarade radbyn Kvarnstad. Flera gårdsanläggningar, liksom enskild bebyggelse i Kvarnstad, är av kulturhistoriskt intresse. I hela området runt byn är kulturlandskapet väl bevarat och av ålderdomlig karaktär. Fornlämningsområden med bland annat husgrunder och stensträngssystem finns både norr och sydost om byn.
Enligt uppgift finns gården nämnd redan 1683 och huvudsätet skall då ha legat på denna plats. Dessa uppgifter har ej kunnat verifieras av tillgängligt kart material. Första av skifteskarta från 1827 framgår, att fastigheten då är bebyggd med ett bostadshus jämte vinkelställd byggnad, möjligen det magasin som finns på platsen idag, och diagonalt över gården en vinklad ekonomibyggnad. Den nuvarande gårdsanläggningen kan sålunda ha sitt ursprung i 1800-talets första decennier, dock kan brygghuset i sten vara av äldre datum och härröra från 1700-talet.
Byggnaderna på fastigheten utgörs av en kringbyggd gård av götisk typ, d v s med mangård och fägård avskilda från varandra. Detta är ett typiskt byggnadssätt för hela östra Götaland, där den öländska varianten är mer inbyggd än den på fastlandet. Gården består idag av ett flertal olika byggnader med olika funktioner, enligt äldre tradition, samt utanför själva gårdsanläggningen en stubbkvarn. Särskilt karaktäristisk är ladugården från 1890, uppförd i kalksten med "dösade", d v s avfasade hörn. Till ladugården ansluter loge, garage och stall i den nordöstra delen och i dess förlängning i den nordvästra delen magasinet. Till gårdsplanen kommer man via ett portlider i ladugården. Lada och stall är uppförda i skiftesverk efter typisk öländsk tradition och är liksom kvarnen ursprungligen från Vedborm. Idag är stallet täckt av korrugerad eternit, magasinet av enkupigt tegel och övriga byggnader av plåt. Äldre detaljer som märks på de olika byggnaderna är halvdörrar, handsmidda bandgångjärn och lås av äldre typ. Mangårdsbyggnaden från 1888 vilar på en hög stengrund och är uppförd i ett plan med oinredd vind under sadeltak. Den är klädd med rödfärgad locklistpanel och har vitmålade knutar. Brygghuset uppvisar ålderdomliga och säregna drag. Det är uppfört i kalksten och fältsten under sadeltak, täckt av enkupigt tegel och med tegelskorsten med överkragning i västra takfallet. Väggarna är vitkalkade medan dörrar, övrigt virke och galler är svartmålade. Huset har utgjort dels kök/brygghus med ingång från markplanet, dels sädesmagasin i två plan som nås via en utvändig stentrappa.
Avskilt med staket från fägården ligger bostadshuset mot sydväst med brygghuset på västra sidan och en källare på den östra. Trädgården sträcker sig längs sydöstra och sydvästra sidan om boningshuset. Där finns krikonlund, syrener, kastanjer, gräsmattor m m. Trädgården inramas av staket och stenmurar och ingår även den som en viktig del av hela gårdsanläggningen.
Tillsammans bildar byggnaderna en sluten gårdsmiljö av gammal öländsk tradition.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Kvarnstad 2:3 är belägen några hundra meter från stranden utanför den mycket väl bevarade radbyn Kvarnstad. Flera gårdsanläggningar, liksom enskild bebyggelse i Kvarnstad, är av kulturhistoriskt intresse. I hela området runt byn är kulturlandskapet väl bevarat och av ålderdomlig karaktär. Fornlämningsområden med bland annat husgrunder och stensträngssystem finns både norr och sydost om byn.
Enligt uppgift finns gården nämnd redan 1683 och huvudsätet skall då ha legat på denna plats. Dessa uppgifter har ej kunnat verifieras av tillgängligt kart material. Första av skifteskarta från 1827 framgår, att fastigheten då är bebyggd med ett bostadshus jämte vinkelställd byggnad, möjligen det magasin som finns på platsen idag, och diagonalt över gården en vinklad ekonomibyggnad. Den nuvarande gårdsanläggningen kan sålunda ha sitt ursprung i 1800-talets första decennier, dock kan brygghuset i sten vara av äldre datum och härröra från 1700-talet.
Byggnaderna på fastigheten utgörs av en kringbyggd gård av götisk typ, d v s med mangård och fägård avskilda från varandra. Detta är ett typiskt byggnadssätt för hela östra Götaland, där den öländska varianten är mer inbyggd än den på fastlandet. Gården består idag av ett flertal olika byggnader med olika funktioner, enligt äldre tradition, samt utanför själva gårdsanläggningen en stubbkvarn. Särskilt karaktäristisk är ladugården från 1890, uppförd i kalksten med "dösade", d v s avfasade hörn. Till ladugården ansluter loge, garage och stall i den nordöstra delen och i dess förlängning i den nordvästra delen magasinet. Till gårdsplanen kommer man via ett portlider i ladugården. Lada och stall är uppförda i skiftesverk efter typisk öländsk tradition och är liksom kvarnen ursprungligen från Vedborm. Idag är stallet täckt av korrugerad eternit, magasinet av enkupigt tegel och övriga byggnader av plåt. Äldre detaljer som märks på de olika byggnaderna är halvdörrar, handsmidda bandgångjärn och lås av äldre typ. Mangårdsbyggnaden från 1888 vilar på en hög stengrund och är uppförd i ett plan med oinredd vind under sadeltak. Den är klädd med rödfärgad locklistpanel och har vitmålade knutar. Brygghuset uppvisar ålderdomliga och säregna drag. Det är uppfört i kalksten och fältsten under sadeltak, täckt av enkupigt tegel och med tegelskorsten med överkragning i västra takfallet. Väggarna är vitkalkade medan dörrar, övrigt virke och galler är svartmålade. Huset har utgjort dels kök/brygghus med ingång från markplanet, dels sädesmagasin i två plan som nås via en utvändig stentrappa.
Avskilt med staket från fägården ligger bostadshuset mot sydväst med brygghuset på västra sidan och en källare på den östra. Trädgården sträcker sig längs sydöstra och sydvästra sidan om boningshuset. Där finns krikonlund, syrener, kastanjer, gräsmattor m m. Trädgården inramas av staket och stenmurar och ingår även den som en viktig del av hela gårdsanläggningen.
Tillsammans bildar byggnaderna en sluten gårdsmiljö av gammal öländsk tradition.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Kvarnstad 2:3 är belägen några hundra meter från stranden utanför den mycket väl bevarade radbyn Kvarnstad. Flera gårdsanläggningar, liksom enskild bebyggelse i Kvarnstad, är av kulturhistoriskt intresse. I hela området runt byn är kulturlandskapet väl bevarat och av ålderdomlig karaktär. Fornlämningsområden med bland annat husgrunder och stensträngssystem finns både norr och sydost om byn.
Enligt uppgift finns gården nämnd redan 1683 och huvudsätet skall då ha legat på denna plats. Dessa uppgifter har ej kunnat verifieras av tillgängligt kart material. Första av skifteskarta från 1827 framgår, att fastigheten då är bebyggd med ett bostadshus jämte vinkelställd byggnad, möjligen det magasin som finns på platsen idag, och diagonalt över gården en vinklad ekonomibyggnad. Den nuvarande gårdsanläggningen kan sålunda ha sitt ursprung i 1800-talets första decennier, dock kan brygghuset i sten vara av äldre datum och härröra från 1700-talet.
Byggnaderna på fastigheten utgörs av en kringbyggd gård av götisk typ, d v s med mangård och fägård avskilda från varandra. Detta är ett typiskt byggnadssätt för hela östra Götaland, där den öländska varianten är mer inbyggd än den på fastlandet. Gården består idag av ett flertal olika byggnader med olika funktioner, enligt äldre tradition, samt utanför själva gårdsanläggningen en stubbkvarn. Särskilt karaktäristisk är ladugården från 1890, uppförd i kalksten med "dösade", d v s avfasade hörn. Till ladugården ansluter loge, garage och stall i den nordöstra delen och i dess förlängning i den nordvästra delen magasinet. Till gårdsplanen kommer man via ett portlider i ladugården. Lada och stall är uppförda i skiftesverk efter typisk öländsk tradition och är liksom kvarnen ursprungligen från Vedborm. Idag är stallet täckt av korrugerad eternit, magasinet av enkupigt tegel och övriga byggnader av plåt. Äldre detaljer som märks på de olika byggnaderna är halvdörrar, handsmidda bandgångjärn och lås av äldre typ. Mangårdsbyggnaden från 1888 vilar på en hög stengrund och är uppförd i ett plan med oinredd vind under sadeltak. Den är klädd med rödfärgad locklistpanel och har vitmålade knutar. Brygghuset uppvisar ålderdomliga och säregna drag. Det är uppfört i kalksten och fältsten under sadeltak, täckt av enkupigt tegel och med tegelskorsten med överkragning i västra takfallet. Väggarna är vitkalkade medan dörrar, övrigt virke och galler är svartmålade. Huset har utgjort dels kök/brygghus med ingång från markplanet, dels sädesmagasin i två plan som nås via en utvändig stentrappa.
Avskilt med staket från fägården ligger bostadshuset mot sydväst med brygghuset på västra sidan och en källare på den östra. Trädgården sträcker sig längs sydöstra och sydvästra sidan om boningshuset. Där finns krikonlund, syrener, kastanjer, gräsmattor m m. Trädgården inramas av staket och stenmurar och ingår även den som en viktig del av hela gårdsanläggningen.
Tillsammans bildar byggnaderna en sluten gårdsmiljö av gammal öländsk tradition.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2