UNIVERSITETSHUSET, UNIVERSITETSPARKEN, GUSTAVIANUM OCH EKERMANSKA HUSET

UNIVERSITETSHUSET MED UNIVERSITETSPARKEN - 1684 skänkte drottning Kristina platsen till universitetet. Här byggdes 1663 ett exercishus (även kallat Akademistallet), som stod kvar i drygt 200 år. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1878-87 efter en arkitekttävlan där arkitekt Herman Teodor Holmgren vunnit första priset. Den skulpturala utsmyckningen på huvudfasadens mittparti utfördes av Oscar Berg och Carl Johan Dyfverman. Dekorationsmålningar gjordes av Svante Thulin.

GUSTAVIANUM - Byggnaden uppfördes under 1300- och 1400-talen som ärkebiskopsgård, men blev föremål för genomgripande förändringar 1622-26 efter ritningar av den holländske byggmästaren Caspar Panten. I slutet av 1600-talet var huset förfallet, och en omfattande restaurering gjordes. Samtidigt lät Olof Rudbeck d.ä. 1662-63 uppföra kupolen för den anatomiska teatern, Theatrum Anatomicum. Gustavianums översta våning ombyggdes omkring 1690 för universitetets boksamling, som till 1841 var inrymd här. 1738-39 ersattes det gamla spåntaket av ett plåttak. 1744 påbörjades grundliga reparationsarbeten och inre ändringar efter Carl Hårlemans ritningar. Inredningsarbetet leddes av slottsnickaren Johan Wolff. Den hårlemanska restaureringen avslutades 1757. Inre trapphuset inreddes på 1840-talet efter ritningar av universitetets ritmästare Johan Way. Från 1620-talet till 1887, då det nuvarande universitetshuset blev färdigt, var Gustavianum universitetets huvudbyggnad. Den anatomiska teatern rekonstruerades 1949.

EKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

UNIVERSITETSHUSET MED UNIVERSITETSPARKEN - 1684 skänkte drottning Kristina platsen till universitetet. Här byggdes 1663 ett exercishus (även kallat Akademistallet), som stod kvar i drygt 200 år. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1878-87 efter en arkitekttävlan där arkitekt Herman Teodor Holmgren vunnit första priset. Den skulpturala utsmyckningen på huvudfasadens mittparti utfördes av Oscar Berg och Carl Johan Dyfverman. Dekorationsmålningar gjordes av Svante Thulin.

GUSTAVIANUM - Byggnaden uppfördes under 1300- och 1400-talen som ärkebiskopsgård, men blev föremål för genomgripande förändringar 1622-26 efter ritningar av den holländske byggmästaren Caspar Panten. I slutet av 1600-talet var huset förfallet, och en omfattande restaurering gjordes. Samtidigt lät Olof Rudbeck d.ä. 1662-63 uppföra kupolen för den anatomiska teatern, Theatrum Anatomicum. Gustavianums översta våning ombyggdes omkring 1690 för universitetets boksamling, som till 1841 var inrymd här. 1738-39 ersattes det gamla spåntaket av ett plåttak. 1744 påbörjades grundliga reparationsarbeten och inre ändringar efter Carl Hårlemans ritningar. Inredningsarbetet leddes av slottsnickaren Johan Wolff. Den hårlemanska restaureringen avslutades 1757. Inre trapphuset inreddes på 1840-talet efter ritningar av universitetets ritmästare Johan Way. Från 1620-talet till 1887, då det nuvarande universitetshuset blev färdigt, var Gustavianum universitetets huvudbyggnad. Den anatomiska teatern rekonstruerades 1949.

EKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Uppsala universitet grundades 1477. Till en början bestod undervisningen främst av föreläsningar i filosofi, juridik och teologi, och det fanns inte någon naturvetenskaplig
utbildning. Stormaktstidens framgångar på 1600-talet medförde att Sveriges adel behövde utbildas för att kunna representera landet. Gustav II Adolf gav därför generösa donationer som lade en stabil ekonomisk grund för universitetet. Satsningen gjorde att antalet studenter ökade. I samband med detta breddades inriktningen till att omfatta mer än prästutbildning även om medicin, botanik, fysisk och praktisk medicin ansågs vara samma vetenskap.
Gustavianum byggdes på 1620-talet vilket sammanfaller med denna expansion.
Källa: Revidering av skyddsbestämmelser, RAÄ-2020-250, 2020-06-22.

Den välbevarade Universitetsparken utgör tillsammans med omgivande byggnader en unik helhet som beskriver både park- och byggnadshistoria. Parkanläggningen är idag ett intressant och sevärt exempel på 1800-talets botanisk-romantiska parkarkitektur. Parken har inte genomgått några större förändringar sedan anläggandet. De ursprungliga parkelementen, såsom gångvägsystemet och trädplanteringarna, dominerar än idag.

Parken har bevarat sin huvudkaraktär med utgångspunkt i gångvägsystem, murar, staty, växtmaterial mm. Parken anlades som ett komplement till Botaniska trädgården. Av speciellt intresse är därför vegetationen med dess art- och sortsammansättning. Den är unik för denna anläggning. Här finns avvikande och exotiska växtformer som var populära i denna typ av sen 1800-talspark såsom träd i häng- och pelarformer och växter med avvikande form och färg på bladen.

Universitetshuset och parken har ett stort symbolvärde för den akademiska världen i Uppsala, men även ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Universitetsparken och området kring Universitetshuset har även ett stort socialt värde för stadens invånare och besökare. Området fungerar som en mötesplats och är skådeplats för olika typer av evenemang. Dessutom uppskattar och utnyttjar många uppsalabor parken som en del av stadens centrala parkstruktur för vistelse och kommunikation.
Källa: Revidering av skyddsbestämmelser, RAÄ-2020-250, 2020-06-22.

Uppsala universitet grundades 1477. Till en början bestod undervisningen främst av föreläsningar i filosofi, juridik och teologi, och det fanns inte någon naturvetenskaplig
utbildning. Stormaktstidens framgångar på 1600-talet medförde att Sveriges adel behövde utbildas för att kunna representera landet. Gustav II Adolf gav därför generösa donationer som lade en stabil ekonomisk grund för universitetet. Satsningen gjorde att antalet studenter ökade. I samband med detta breddades inriktningen till att omfatta mer än prästutbildning även om medicin, botanik, fysisk och praktisk medicin ansågs vara samma vetenskap.
Gustavianum byggdes på 1620-talet vilket sammanfaller med denna expansion.
Källa: Revidering av skyddsbestämmelser, RAÄ-2020-250, 2020-06-22.

UNIVERSITETSHUSET MED UNIVERSITETSPARKEN - 1684 skänkte drottning Kristina platsen till universitetet. Här byggdes 1663 ett exercishus (även kallat Akademistallet), som stod kvar i drygt 200 år. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1878-87 efter en arkitekttävlan där arkitekt Herman Teodor Holmgren vunnit första priset. Den skulpturala utsmyckningen på huvudfasadens mittparti utfördes av Oscar Berg och Carl Johan Dyfverman. Dekorationsmålningar gjordes av Svante Thulin.

GUSTAVIANUM - Byggnaden uppfördes under 1300- och 1400-talen som ärkebiskopsgård, men blev föremål för genomgripande förändringar 1622-26 efter ritningar av den holländske byggmästaren Caspar Panten. I slutet av 1600-talet var huset förfallet, och en omfattande restaurering gjordes. Samtidigt lät Olof Rudbeck d.ä. 1662-63 uppföra kupolen för den anatomiska teatern, Theatrum Anatomicum. Gustavianums översta våning ombyggdes omkring 1690 för universitetets boksamling, som till 1841 var inrymd här. 1738-39 ersattes det gamla spåntaket av ett plåttak. 1744 påbörjades grundliga reparationsarbeten och inre ändringar efter Carl Hårlemans ritningar. Inredningsarbetet leddes av slottsnickaren Johan Wolff. Den hårlemanska restaureringen avslutades 1757. Inre trapphuset inreddes på 1840-talet efter ritningar av universitetets ritmästare Johan Way. Från 1620-talet till 1887, då det nuvarande universitetshuset blev färdigt, var Gustavianum universitetets huvudbyggnad. Den anatomiska teatern rekonstruerades 1949.

EKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

UNIVERSITETSHUSET MED UNIVERSITETSPARKEN - 1684 skänkte drottning Kristina platsen till universitetet. Här byggdes 1663 ett exercishus (även kallat Akademistallet), som stod kvar i drygt 200 år. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1878-87 efter en arkitekttävlan där arkitekt Herman Teodor Holmgren vunnit första priset. Den skulpturala utsmyckningen på huvudfasadens mittparti utfördes av Oscar Berg och Carl Johan Dyfverman. Dekorationsmålningar gjordes av Svante Thulin.

GUSTAVIANUM - Byggnaden uppfördes under 1300- och 1400-talen som ärkebiskopsgård, men blev föremål för genomgripande förändringar 1622-26 efter ritningar av den holländske byggmästaren Caspar Panten. I slutet av 1600-talet var huset förfallet, och en omfattande restaurering gjordes. Samtidigt lät Olof Rudbeck d.ä. 1662-63 uppföra kupolen för den anatomiska teatern, Theatrum Anatomicum. Gustavianums översta våning ombyggdes omkring 1690 för universitetets boksamling, som till 1841 var inrymd här. 1738-39 ersattes det gamla spåntaket av ett plåttak. 1744 påbörjades grundliga reparationsarbeten och inre ändringar efter Carl Hårlemans ritningar. Inredningsarbetet leddes av slottsnickaren Johan Wolff. Den hårlemanska restaureringen avslutades 1757. Inre trapphuset inreddes på 1840-talet efter ritningar av universitetets ritmästare Johan Way. Från 1620-talet till 1887, då det nuvarande universitetshuset blev färdigt, var Gustavianum universitetets huvudbyggnad. Den anatomiska teatern rekonstruerades 1949.

EKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

UNIVERSITETSHUSET MED UNIVERSITETSPARKEN - 1684 skänkte drottning Kristina platsen till universitetet. Här byggdes 1663 ett exercishus (även kallat Akademistallet), som stod kvar i drygt 200 år. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1878-87 efter en arkitekttävlan där arkitekt Herman Teodor Holmgren vunnit första priset. Den skulpturala utsmyckningen på huvudfasadens mittparti utfördes av Oscar Berg och Carl Johan Dyfverman. Dekorationsmålningar gjordes av Svante Thulin.

GUSTAVIANUM - Byggnaden uppfördes under 1300- och 1400-talen som ärkebiskopsgård, men blev föremål för genomgripande förändringar 1622-26 efter ritningar av den holländske byggmästaren Caspar Panten. I slutet av 1600-talet var huset förfallet, och en omfattande restaurering gjordes. Samtidigt lät Olof Rudbeck d.ä. 1662-63 uppföra kupolen för den anatomiska teatern, Theatrum Anatomicum. Gustavianums översta våning ombyggdes omkring 1690 för universitetets boksamling, som till 1841 var inrymd här. 1738-39 ersattes det gamla spåntaket av ett plåttak. 1744 påbörjades grundliga reparationsarbeten och inre ändringar efter Carl Hårlemans ritningar. Inredningsarbetet leddes av slottsnickaren Johan Wolff. Den hårlemanska restaureringen avslutades 1757. Inre trapphuset inreddes på 1840-talet efter ritningar av universitetets ritmästare Johan Way. Från 1620-talet till 1887, då det nuvarande universitetshuset blev färdigt, var Gustavianum universitetets huvudbyggnad. Den anatomiska teatern rekonstruerades 1949.

EKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Den välbevarade Universitetsparken utgör tillsammans med omgivande byggnader en unik helhet som beskriver både park- och byggnadshistoria. Parkanläggningen är idag ett intressant och sevärt exempel på 1800-talets botanisk-romantiska parkarkitektur. Parken har inte genomgått några större förändringar sedan anläggandet. De ursprungliga parkelementen, såsom gångvägsystemet och trädplanteringarna, dominerar än idag.

Parken har bevarat sin huvudkaraktär med utgångspunkt i gångvägsystem, murar, staty, växtmaterial mm. Parken anlades som ett komplement till Botaniska trädgården. Av speciellt intresse är därför vegetationen med dess art- och sortsammansättning. Den är unik för denna anläggning. Här finns avvikande och exotiska växtformer som var populära i denna typ av sen 1800-talspark såsom träd i häng- och pelarformer och växter med avvikande form och färg på bladen.

Universitetshuset och parken har ett stort symbolvärde för den akademiska världen i Uppsala, men även ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Universitetsparken och området kring Universitetshuset har även ett stort socialt värde för stadens invånare och besökare. Området fungerar som en mötesplats och är skådeplats för olika typer av evenemang. Dessutom uppskattar och utnyttjar många uppsalabor parken som en del av stadens centrala parkstruktur för vistelse och kommunikation.
Källa: Revidering av skyddsbestämmelser, RAÄ-2020-250, 2020-06-22.

UNIVERSITETSHUSET MED UNIVERSITETSPARKEN - 1684 skänkte drottning Kristina platsen till universitetet. Här byggdes 1663 ett exercishus (även kallat Akademistallet), som stod kvar i drygt 200 år. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1878-87 efter en arkitekttävlan där arkitekt Herman Teodor Holmgren vunnit första priset. Den skulpturala utsmyckningen på huvudfasadens mittparti utfördes av Oscar Berg och Carl Johan Dyfverman. Dekorationsmålningar gjordes av Svante Thulin.

GUSTAVIANUM - Byggnaden uppfördes under 1300- och 1400-talen som ärkebiskopsgård, men blev föremål för genomgripande förändringar 1622-26 efter ritningar av den holländske byggmästaren Caspar Panten. I slutet av 1600-talet var huset förfallet, och en omfattande restaurering gjordes. Samtidigt lät Olof Rudbeck d.ä. 1662-63 uppföra kupolen för den anatomiska teatern, Theatrum Anatomicum. Gustavianums översta våning ombyggdes omkring 1690 för universitetets boksamling, som till 1841 var inrymd här. 1738-39 ersattes det gamla spåntaket av ett plåttak. 1744 påbörjades grundliga reparationsarbeten och inre ändringar efter Carl Hårlemans ritningar. Inredningsarbetet leddes av slottsnickaren Johan Wolff. Den hårlemanska restaureringen avslutades 1757. Inre trapphuset inreddes på 1840-talet efter ritningar av universitetets ritmästare Johan Way. Från 1620-talet till 1887, då det nuvarande universitetshuset blev färdigt, var Gustavianum universitetets huvudbyggnad. Den anatomiska teatern rekonstruerades 1949.

EKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X