KISTA

OMRÅDE

Område radhus och parhus i västra Kista.

Området består av 174 lägenheter fördelade på ca 20 radhus och 45 parhus. I söder och väster gränsar området till Järvafältet. I norr finns ett kuperat skogsparti och bortanför det ytterligare radhuskvarter. I öster går matargatan Jyllandsgatan. Parallellt med Jyllandsgatan löper en gångväg som går in mot centrum. Århusgatan, som går i en båge från Jyllandsgatan, delar området i två delar. Radhusen är placerade så att de bildar en yttre mur medan parhusen upptar de mesta av områdets inre. Garagen, två vid Jyllandsgatan och ett i Århusgatans ände, inordnar sig i den yttre muren. I söder är det två partier med kuperad skogsmark som avskärmar området från Järvafältet och den gångväg som löper utmed fältets kant. Bebyggelsen grupperar sig dels utmed gator och gångvägar, dels kring ett antal mindre gårdar. Vägnätet följer höjdsträckningen ner mot Järvafältet.

Trädgårdarna, på husens fram- och baksidor, omges av häckar och/ eller staket. Låga murar av betongsten håller jorden på plats där marken är terrasserad. Uteplatser och gångar fram till entréerna är belagda med betongplattor. Uteplatserna avskiljs från varandra med plank och spaljéer. Till varje hus hör en sop- och förrådsbod, belägen antingen i anslutning till trädgården eller på den gemensamma gården. På de gemensamma gårdarna, som har en markbeläggning av grus och sten, finns dessutom lekredskap och sandlådor, några träd och kanske en bit gräs. Vid Järvafältet i sydost finns en grusbelagd och staketomgärdad fotbollsplan.

BYGGNADER
· Våningar: 1, 1 och suterräng samt inredd vind, 2
· Tak: Sadeltak med betongtegel. Brant eller normal taklutning.
· Fasad: Stående panel, lock, locklist eller spontad. Vitmålade knutlådor och vindskivor.
· Sockel: Platsgjuten obehandlad betong.
· Fönster: En- och tvålufts i vitmålat trä. Mycket smalt franskt fönster med tunt vitlackerat stålräcke.
· Entré: Enkeldörr med stående panel, dekorativa spikskallar och fönster upptill. Litet skärmtak i plåt.
· Stomme: Ej utrett.
· Lägenhetsstorlekar: 2-5 rok.
· Förändringar: Husen har i princip en individuella färgsättning, det gäller även radhusens lägenheter. Hur vida den ursprungliga färgsättningen var helt eller delvis enhetlig är oklart. Tillbyggnader som förstukvistar, balkonger, däck m.m. förekommer rikligt. Även helt kosmetiska förändringar som foder och utanpåliggande spröjsar förekommer.

Färgsättningen är inte enhetlig utan högst varierande. I vissa fall har även knutlådorna och vindskivorna fått en annan färg än den vanliga vita. Vid sidan om en- och tvåluftsfönstren finns även ett vitmålat fyrluftsfönster med korsformad post. De hus som har brantare taklutning är försedda med takfönster och takkupor av plåt.

Sop- och förrådsbodarna har sadeltak med betongpannor. Fasaden har lockpanel med varierad färgsättning och sockeln är av betong. Dörr med panelutförande samt ståldörr till soprum.

Garagen är byggda i en våning och suterräng. Taket har sadeltaksform och är belagt med betongpannor. Fasaderna är av liggande spontad panel och stående öppen panel. Fasadfärgen är gul eller grön. Sockeln är av platsgjuten obehandlad betong. Entréportarna är utförda som en ram av stål klädd med träpanel.

KOMMENTAR
Dessa hus är ritade av Småstugebyrån vid Stockholms stads fastighetskontor speciellt för trädgårdsstäderna på norra Järva. Ett provområde med 24 lägenheter, samtliga i parhus, uppfördes i kvarteret Helena i Bromsten 1974. Det första riktiga området som byggdes med hustypen var kvarteret Tavastehus i Akalla. När man projekterade de fyra kvarteren Odense, Ribe, Rödby och Århus i Kista bjöd man in fyra arkitektkontor att medverka för att få en större variation i bebyggelsen. Uppdraget omfattade enbart fasaderna och andra exteriöra element. De utförda byggnaderna ritades av Ahlséngruppen och Carl Nyrén arkitektkontor AB. Det förra kontoret ritade Odense och Århus, det senare Ribe och Rödby.

Huruvida färgsättningen i kvarteret Århus varit individuell från början eller om den har varit helt eller delvis enhetlig är som sagt oklart. Många hus har fått en förändrad exteriör genom tillbyggnad av balkonger, verandor, förstukvistar m.m. Några större till- eller nybyggnader har dock inte skett.