GODEGÅRDS KYRKA

I den rikstäckande inventeringen av forntida minnesmärken som gjordes 1829 hänvisas i handlingarna för Godegårds socken till anteckningar gjorda av biskop Rhyzelius år 1745 om kyrkans ålder. Enligt traditionen invigdes den 1251. Kyrkan byggdes med ett rektangulärt långhus och något smalare kor i öster. Enligt en sägen skulle kyrkans östra del vara äldre. Någon gång under medeltiden tillkom ett vapenhus vid ingången i söder och det lär vara den utbyggnaden som senare blev kyrkans sakristia. Uppgifter saknas om eventuella förändringar av kyrkobyggnaden fram till 1700-talet. Under tidigt 1700-tal införskaffades en del inventarier, bl a predikstol tillverkad av snickarmästare Olof Wiström i Vadstena 1706, som även tillverkade en altartavla eller altaruppsats 1716 eller 1717. Då levererades även dopfunten av koppar, tillverkad av mässingsslagaren Daniel Zerl i Norrköping. År 1723-24 byggdes en stor korsarm mot norr, den s k nykyrkan. Den bekostades av bruksherren på Godegård, Johan de Geer. En pelare sattes i öppningen mellan gamla kyrkan och nykyrkan. I samband med tillbyggnaden ändrades riktningen i kyrkan. Altaret flyttades från sin traditionella plats vid korets östvägg till den södra långväggen och kyrkan fick nu en nord/sydlig riktning istället för den brukliga öst/västliga. Den nya huvudingången blev i norr. I norr byggdes även en orgelläktare och 1743 inköptes en orgel tillverkad av en av stiftets mer framträdande orgelgbyggare, Jonas Wistenius. Läktarbröstningen dekorerades 1745 av målarmästare S G Stoltz i Vadstena med Kristus och apostlarna, i samband med att han renoverade orgelläktaren. Även fyra profeter är avbildade. Det är möjligt att uttrycket ”renovera” innebär endast bemålningen. Sven Gustavsson Stoltz (1710-1766) bodde i Vadstena och anlitades ofta för målningsuppdrag i olika kyrkor. Senare gjorde han även en gardinmålning kring altartavlan. Gardin- eller draperimålningar runt altartavlor och fönster var mycket vanliga under 1700-talet. År 1750 revs valvet i den gamla kyrkan och ersattes med ett trätunnvalv och pelaren mellan gamla och nya kyrkan togs bort. Två nya fönster togs upp i östra kyrkgaveln, d v s det tidigare koret.

I den tidigare nämnda inventeringen från 1829 finns en beskrivning av kyrkans dåvarande utseende: ”Kyrkan har en dörr i Vester och en i norr, i gamla Kyrkan äro 4 fönster och i nya 4. I hvardera är en gång belagd med huggen tälgsten. På bägge sidor om gången äro målade bänkar med trägolf. Altaret med blåmålad disk är beläget på gamla kyrkans södra vägg, mitför gången och dörren i nykyrkan. På vestra sidan om altaret är Predikstolen med upgång jämte väggen från Sacristidörren. I norra ändan af nya Kyrkan är en Läktare med Orgelvärk af 8 Stämmor uppsatt 1743. Kyrkan har välft trätak invändigt. Sacristian har en dörr inåt Kyrkan, 2ne fönster med järngaller, golf och tak af trä.”

År 1808 tillverkade Anders Gustaf Malmström, far till konstnären August Malmström, den nuvarande predikstolen, som bekostades av kyrkan, och 1810 tillkom en altartavla med motivet ”Jesus välsignar barnen” målad av Perh Hörberg och skänkt av Johan Abraham Grills sex söner. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Per Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Vård- och underhållsarbeten utfördes flera gången under 1800-talet. Bland lite större åtgärder märks att fönsteröppningarna förstorades och de gamla fönstergallren togs bort. Kyrkan spritrappades, men uppgifter saknas om det äldre fasadutförandet. Det är också oklart om ett vapenhus av trä byggdes 1833, eller om det rör sig om ett redan befintligt vapenhus som renoverades och vitlimmades. Sju år senare gjordes bänkinredningen om och eventuellt ändrades orgelläktaren. 1850 eller 1857 uppfördes ett nytt vapenhus, denna gång i tegel. 1886 togs två nya fönsteröppningar upp, en i nykyrkans västra fasad och en i den östra, söder om de befintliga fönstren och nya fönsterbågar av gjutjärn sattes in. 1896 tillkom den nuvarande orgeln, tillverkad av firman E A Zetterqvist & Son i Örebro. Orgelfasaden är oförändrad. I början av 1900-talet diskuterades placeringen av orgeln. Tydligen var inte akustiken den bästa och en orsak skulle vara valvens utformning. Man föreslog en placering av orgeln på ett podium i östra utbyggnaden. Troligen avsågs det medeltida koret. Det finns inga belägg för att detta någonsin genomfördes.

Åren 1911-12 genomfördes en större restaurering/ombyggnad under ledning av arkitekt Magnus Dahlander, stadsarkitekt i Örebro. Det tidiga 1900-talets jugendstil präglade mycket av hans verk. Det gäller även detaljer av hans renovering av Godegårds kyrka. Den mest påtagliga förändringen i kyrkorummet var de fyra kolonner som sattes in i övergången mellan långhus och kor. De tillkom av byggnadstekniska skäl. På motstående väggar gjordes sammanlagt fyra pilastrar. Samtidigt utformades de nuvarande valven och taklisten. Magnus Dahlander gjorde även ritningar till förändring av bänkarna och nya bänkskärmar. Eventuellt tillkom de nuvarande bänkarna då. Ett nytt golv lades med kalksten på betongunderlag i gångarna och trägolv i bänkkvarteren. Interiören målades om och verkar ha gått i blått. Ett förvaringsrum inreddes ovanpå sakristian och en igenmurad dörr på sakristians södra sida togs upp igen. Kyrkan fick ett uppvärmningssystem med ånga och ångpannehuset som fortfarande är i drift, men för annat värmesystem, uppfördes. Det nuvarande vapenhuset tillkom och kyrkans tak belades återigen med spån, efter en period med plåttäckning. På kyrkans nordfasad sattes en nygjord kopia av kyrkans medeltida S:t Sigfridsskulptur upp. Kopian har senare flyttats till den medeltida delens västfasad. Fram till 1990-talet gjordes smärre arbeten, bl a tekniska installationer och bänkar togs bort i korets östra del. Interiören målades om i början av 1950-talet och den blå kulören ersattes delvis med vitt. 1995 påbörjades en utvändig restaurering som året efter följdes av en interiör restaurering. Förutom en omfattande ommålning invändigt kompletterades väggpanelen där radiatorer tagits bort och fönstren försågs med innerbågar. Innan restaureringen hade det förts långvariga diskussioner om de fyra kolonnerna eventuellt skulle tas bort, då de ansågs skymma koret.

HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1251 Nybyggnad – Långhus med något smalare kor i öster. (BC, BR)
1251 Invigning – enligt inventering av forntida minnesmärken år 1829. (ATA)

1251-1499 Nybyggnad – Vapenhus. Troligen medeltida vapenhus, nuvarande sakristia i söder. (BR)

1600-1699 Specifika inventarier – dopfunt i koppar. (Uppgiften står i en inventarieförteckning. Kan vara samma dopfunt som nämns nedan för 1716. ) (ATA)

1706 Fast inredning – predikstol. Den var prydd med bilder av apostlarna och fyra profeter. När predikstolen avlägsnades 1808 flyttades målningarna över till läktarbarriären. Tillverkad av snickarmästare Olof Wiström i Vadstena. (ÖC 1951-05-11, BC)

1708 Klockstapeln förnyades 1708 av byggmästare Hans Orre. (BC)

1716 Specifika inventarier – dopfunt av koppar levererad av mässingsslagaren Daniel Zerl i Norrköping. (BC)

1717 Specifika inventarier – altartavla. Bekostad av församlingen. Föreställde Kristi Himmelsfärd m m. Tillverkades av Olof Wiström, Vadstena. (Enligt BC var året 1716). Renoverades 1754. (ÖD 1934-12-19, AT 1951-08-24)

1720 Ändring – ombyggnad. Ny dörr i väster. (ÖLM)

1723-24 Nybyggnad – korsarm. En utbyggnad av sten på norra sidan bekostades av bruksherren på Godegård, Johan De Geer. Kallas Nykyrkan. En pelare i öppningen mot gamla kyrkan. (ATA, BC)
1723-24 Ändring – ombyggnad, interiör. Altaret flyttades till södra väggen och huvudingången till norra väggen. (BR)
1723-24 Fast inredning – läktare i norr i nykyrkan. (BC)

1736 Specifika inventarier – kyrkklocka. Lillklocka gjuten av Magnus Hultman i Norrköping. (ATA)

1743 Fast inredning – orgel, tillverkad av Johan (Jonas) Wistenius. Reparerades 1780. Det saknas uppgifter om vad som hände med denna orgel när en ny orgel tillkom 1896. (ATA, BC, ER)

1745 Ändring – läktare. Orgelläktaren renoveras av S G Stoltz i Vadstena och han utför också målningar på läktarbröstningen föreställande Kristus och apostlarna.
(BT-C)

1750 Ändring – ombyggnad, valvslagning. Valvet i gamla kyrkan togs bort och ersattes med trätunnvalv. (BC)
1750 Ändring – ombyggnad. Pelaren mellan gamla och nya kyrkan togs bort. (BC)

1751 Ändring – ombyggnad, fönster. Två nya fönster togs upp i östra kyrkgaveln. (ÖLM)

1754 Specifika inventarier – altartavla. Renoverades. Troligen altartavlan från 1717. Eventuellt utfördes detta av målarmästare S G Stoltz i Vadstena, som även målade en gardinmålning kring denna. (AT 1951-08-24, BC, ER)

1769 Specifika inventarier – kyrkklocka. Storklocka gjuten av Olof Kinlander i Örebro. Eventuellt rörde det sig om en omgjutning. (ATA, ER)

1780 Ändring – orgel. Orgelverket från 1743 reparerades av orgelbyggarna Lars Strömblad och Petter Lundström, Nyby. (ÖD 1934-12-19, ER)

1808 Fast inredning – predikstol. Bekostades av kyrkan. Tillverkad av Anders Gustaf Malmström. (ATA)

1810 Specifika inventarier – altartavla. ”Jesus välsignar barnen”. Pehr Hörberg, skänkt av J A Grills sex söner. (ATA, ÖD 1934-12-19)

1833 Ändring/ombyggnad – fönster. Fönstergallren togs bort och nya fönster sattes in. Fönsteröppningarna förstorades. (ÖD 1934-12-19, ÖC 1951-05-11, BR)
1833 Vård/underhåll – exteriör. Taket ströks med stenkolsolja och kyrkan spritrappades. (Samma anteckningar talar något oklart om nya vapenhuset av trä, andra källor säger att det uppsattes ånyo och vitlimmades). (ÖLM, ER)

1835 Klockstapeln. Rätades upp med hjälp av domkrafter och försågs med ny trappuppgång och nya luckor. (ER)

1840 Ändring – restaurering, interiör. Ny inredning och nytt golv m m. Eventuell förändring av bänkar och orgelläktare. Den förut mycket mörka inbyggda vindeltrappan till läktaren byggdes om. (ÖD 1934-12-19, ÖC 1951-05-11, BC, ER)
1840 Ändring – läktare. Apostlabilderna och de fyra större profeterna beströks med copalfernissa och ramarna förgylldes. (ER)

1843 Vård/underhåll. (ÖD 1934-12-19)

1845 Vård/underhåll. (ÖD 1934-12-19)

1850-1857 Nybyggnad – Vapenhus. Ett nytt vapenhus av tegel, se även 1857. (ÖC 1939-08-12)

1852 Vård/underhåll. (ÖD 1934-12-19)

1854 Vård/underhåll. (ÖD 1934-12-19)

1886 Ändring – ombyggnad, fönster. Ritning till rundbågiga fönster, troligen gjutjärnsbågar. Ritade med solbänkar av spån. Dessutom togs två nya fönsteröppningar upp i nykyrkan. (ATA, ER)

1896 Fast inredning – orgel. Tillverkad av firman E A Setterquist & Son, Örebro. Ritning finns till orgelfasaden. (SC)

1902 Ändring – orgel. Orgeln flyttades från medeltidskyrkan till östra? utbyggnaden. (BC)

1906 Ändring – ombyggnad. Ritning till iståndsättande av Godegårds kyrka. Både plan, genomskärning och fasader. Framgår ej om det är uppmätningsritning eller förslag. Arkitekt Magnus Dahlander, Örebro. (ATA)
1906 Teknisk installation – värme. Beslut om uppvärmning med ånga. Ett ångpannehus byggs nu eller 1911-12. (ATA)

1911-1912 Nybyggnad – Vapenhus. Vapenhus tillkom i norr. (BC)
1911-1912 Ändring – ombyggnad, interiör. Mittskeppsvalvet förstärktes med 4 kolonner, fyra pilastrar vid motsvarande väggpartier, nytt golv med kalksten på betongunderlag i gångarna men trä i bänkarna, eventuellt nya bänkar och till koret nya bänkluckor. Ommålning. Inredning av vind ovanpå sakristian med förvaringsskåp. Arkitekt Magnus Dahlander, Örebro. (ER)
1911-1912 Ändring – ombyggnad, tak. Taket är återigen spåntäckt. (ÖD 1912-07-22)
1911-1912 Ändring – ombyggnad, exteriör. Putsen togs bort på sockeln, så att de gamla gråstensmurarna blev synliga. En förut igenmurad dörr togs upp på sakristians södra sida. (ÖD 1912-07-22)
1911-1912 Teknisk installation – värmeledning. (ÖD 1942-04-25)

1925 Ändring – restaurering. Svampbildning i golv och panel. Allt virke och all fyllning måste tas bort. De nya bänkarna och panelen i nya kyrkan bedömdes kunna vara kvar. Talas om befintligt betongunderlag. Förslag till olika typer av ersättning för skadad panel i gamla kyrkan. Förslag på att lägga 6 cm tjocka kalkstensplaner i fönsterbänkarna och dränerande rör.(MP 1924-06-28, ATA)

1941 Teknisk installation – el. Förslag till elektrisk belysning, Motala Ströms Installationsaktiebolag. (ATA)

1945 Vård/underhåll – exteriör. Tjärstrykning av kyrkans tak och klockstapeln. Eventuellt även kalkstrykning av fasaderna.(ATA)

1950 Ändring – restaurering. Plan för restaureringsarbeten. Arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Vindfång i norr, innanfönster med antikglas till koret och elementomfattningar i furu. Oklart hur mycket som verkligen utfördes. Inget av det finns idag. (ATA)
1950 Ändring – ombyggnad, exteriör. Hängrännor och stuprör av koppar. Reparation av klockstapeln. (ATA)

1951 Ändring – restaurering, interiör. Ny färgsättning i övervägande vitt. (En skrivelse från 1951 talar om äldre färgsättning som vit och guld och förslag att återgå till äldre färgsättning.) Mörkare bänkar med marmorerade speglar. Arkitekt J Vahl. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping och målare Filip Jonsson, Motala. (MP 1951-05-03)

1956 Teknisk installation – värme. Bänkvärme och andra radiatorer. ASEA. Eventuellt installerades oljeeldning genom Finnbys rör i Motala i den befintliga värmepannan. (ATA, ÖLM)

1986 Teknisk installation – värme. Det gamla värmesystemet för lågtrycksånga byggdes om till ett vattenburet system. (ÖLM)

1987 Ändring – bänkinredning. Raä lämnar tillstånd till att ta bort bänkar i korets östra del. (ATA)
1987 Vård/underhåll – exteriör. Omtjärning av taken. (ÖC 1987-04-03)
1987 Vård/underhåll – orgel, orgelverk. Förslag till underhållsåtgärder på orgeln, Henrik Lind, Linköping. (ÖLM)

1988 Ändring – tillgänglighetsanpassning. Handikapptoalett i nordvästra hörnet under läktaren i befintligt förråd. (ATA, ÖLM)
1988 Ändring – bänkinredning. Ansökan om att ta bort nedersta bänken i varje rad och de båda väggfasta bänkarna under fönstren. Gäller i nykyrkans norra del. Utfört. (ÖLM)

1995 Vård/underhåll – exteriör. Tjärning av spåntak. Nytt spån på vissa partier. Nya ränndalar liksom rännor och rör i galvaniserad plåt. Justering av den sprutmålade fasaden och avfärgning med Keim. Målning av fönster, skrapning av kyrkdörrar som sedan behandlades med linolja och terpentin. Arne Ekdahl, Sjögestad. (ATA)
1996 Ändring – restaurering, interiör. Avfärgning av tak och väggar, ommålning av bänkar, delar av orgelläktare, altarring, orgel och väggpaneler. Nymålning av predikstolen enligt ursprungliga färgsättningen. Komplettering av väggpanel. Hissanordning till ljuskronor. Handlingar arkitekt Magnus Ahrén, måleri Olle Gustavssons Måleri AB i Askeby och snickeri Johan Gustafsson i Medevi. (ATA)
1996 Ändring – ombyggnad, fönster. Innanfönster med metallbågar i kyrkorummet och med träbåge i sakristian. (ATA)
1996 Ändring – tilläggsisolering. Isolering med mineralullsmattor ovan valven. (ATA)
1996 Teknisk installation – värme. Elementens gjutna fundament bilades bort. En del element fick nya placeringar och flyttades från lägen vid inventarier. (ATA)
1996 Teknisk installtion – el. Elöversyn. Omhängning av en del ljuskronor och installation av hissanordning till några kronor, Motala Ströms Installations AB. (ATA, ÖLM)
1996 Konservatorsarbeten. Konservator Sten Peterson. (ATA)

1997 Specifika inventarier – textilskåp. Skrudskåp för hängande förvaring och liggande förvaring. (ATA)

2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.

Förkortningar
AT – Askersunds Tidning.
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BC – Cnattingius, Bengt, Godegårds kyrka, Linköpings stifts kyrkor utgivna av Linköpings
stiftsråds kyrkobeskrivningskommitté. Linköping 1965.
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
BT-C – Tisell-Carlsson, Birgitta, Hjärtats ikonografi och målarmästare S. G.
Stoltz´verksamhet. Ingår i Kyrka i bruk, Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 1996.
LT - Länstidningen
MP – Motala Posten.
ER – Risegård, Eskil, Anteckningar om Godegårds socken. Linköping 1952.
SC – Sten L. Carlsson, Sveriges kyrkorglar. Lund 1973.
ÖC – Östgöta Correspondenten.
ÖD – Östergötlands Dagblad.
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv

KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IV, Uddevalla 1950.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv.

Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.

Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Godegård
Ekonomisk karta, 1948 och 1981, blad 9F 2c Godegård.