Bostadshus

SOCKEL- fogstruken naturstensmur med dubbla röda bleck över.

FASAD- cirkelsågad profilerad locklistpanel. Röda knutlådor av cirkelsågat virke.

TAK- röd inbrädad takfot. Svarta enkla cirkelsågade vindskivor. Skyddsanordningar vid skorstenarna, två symmetriskt placerade och inklädda i svart plåt. Nockbräda av svart plåt. Svarta hängrännor och stuprör av plåt med skarpa krökar.

ENTRÉER/DÖRRAR- fritrappa av grå granit och delar av kvarnhjul. Fyra betongplattor nedanför trappan. Enkla järnräcken. Pardörr med grå pärlprofilerade bräder och diagonalt placerade glasningar. Grå oprofilerade foder.

FÖNSTER- ljusgrå utåtgående tvåglasfönster, fyrdelade. Planglas. Enkla ljusgrå foder med ljusgrå bleck. Små ospröjsade fönster till kattvindar.

Sätra gård var fram till att Stockholms stad köpte in hela markområdet i sydvästra delen av staden 1961 en av Stockholmstraktens alla storgårdar varifrån mindre gårdar avsöndrats.

Första kända notisen i källorna är från 1331. Gården såldes 1376 till Bo Jonsson Grip, landets störste jordägare. Sätra förefaller ha bebotts av självägande bönder under medeltidens senare del och under stor del av 1500-talet ägdes Sätra av Ingemund, en relativt välbärgad bonde.

1619 erhöll nyadlade Lars Bengstsson Skytte, borgmästare i Nyköping, Sätra som donation och lade till gårdsnamnet till sitt eget. Under 1700-1800- talen avlöste några adliga släkter varandra och granngården Vårby gård och Sätra kom genom giften att knytas till varandra. 1890 kom äganderätten att delas mellan Pauvres Honteux, Stockholms sjukhem och Diakonissanstalten.

Då Lars Bengtsson gjorde Sätra till sätesgård torde den ha bebyggts ståndsmässigt men de två bostadshus som finns kvar är troligen uppförda under 1700-talet. En modernisering 1906-08 berörde interiören i mangårdsbyggnaden. Ett nytt stall uppfördes1932.

Då gården slutat brukas på 1960-talet skadades den av en eldsvåda och i samband med renoveringsarbetet revs några mindre tillbyggnader.

Källa: Stockholms stadsmusei arkiv Torp och gårdar