KRÄCKLINGE KYRKA

Kräcklinge kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidigt kor i öster, sakristia i norr och brett vapenhus i väster.

TAK - Långhuset har ett sadeltak som valmats över det tresidiga koret i öster, medan sakristian har ett konventionellt sadeltak. Taken är belagda med åttkantiga skifferplattor. På långhustakets nock i väster är ett kulkors krönt med en förgylld hane uppsatt. Samtliga takfall är försedda med svartmålade hängrännor och stuprör.

FASAD - Kyrkan är slätputsad och avfärgad vit. Även sockeln är putsad men skiljs från resten av fasaden genom en avvikande färgsättning i ljust grått. På södra fasaden finns en naturstensplatta med inskriptionen: Med Kräcklinge församlings gemensamma bekostnad andra gången utvidgad år 1766. G. H. K.

FÖNSTER - Alla kyrkans fönster är placerade i stickbågiga nischer med solbänkar i sedimentär bergart. Fönsterbågarna i långhuset består av ytter- och innerbåge i trä med mittpost samt tvärpost. Varje luft är indelad med blyspröjs i sex mindre rutor med antikglas. De översta rutorna i varje båge är rundade i överkant. Fönstren är svartmålade.

I långhusets västra del finns även två högt placerade rundfönster som belyser orgelläktaren.

Sakristians fönster, placerat i norr, sitter i liv med muren, d v s ingen nisch.

DÖRRAR - Kyrkans enda ingång är placerad mitt på västfasaden. Nischen är stickbågig och dörren består av en inåtgående pardörr i trä, utvändigt behandlad med rosslagsfernissa.

Kräcklinge kyrka uppfördes troligen som en romansk stenkyrka med rektangulärt långhus och smalare, rakt avslutat kor i öster samt torn i väster någon gång under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Någon gång under medeltiden utvidgades denna kyrka till en salkyrka genom att koret breddades och förlängdes. Denna kyrka var även försedd med ett vapenhus framför sydportalen. Taken var - åtminstone efter 1500-talet - spåntäckta och rödtjärade.

1647-48 fälls timret för klockstapeln.

Vid 1700-talets mitt fick kyrkan sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad som var klar 1766. Kyrkan breddades åt söder och försågs med ett tresidigt kor i öster. I samband med denna ombyggnad tillkom ny fast inredning såsom predikstol och altaruppsats. Delar av medeltidskyrkan finns kvar i den norra och västra muren. Kyrkans medeltida torn revs i samband med ombyggnaden.

1882 renoverades kyrkan och gavs nytt golv och ny öppen bänkinredning.
1886 installerades en ny värmekamin.

1904 byttes det tidigare spåntaket mot skiffer.
1924 var man tvungen att förstärka takkonstruktionen och samtidigt putsades kyrkan om både in- och utvändigt och fönsterbågarna byttes.

1954 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekterna Sven A Söderholm och Arne Philips. Vid denna restaurering ville man återge kyrkan sin 1700-tals karaktär genom bl. a. ny sluten bänkinredning och återgång till äldre färgsättning. Man tog även fram de tidigare överkalkade draperingsmålningarna kring fönstren. Även utvändiga arbeten genomfördes så som delvis nedtagning av puts samt omputsning och avfärgning, uppsättning av hängrännor och stuprör. Kyrkan elektrifierades och elektrisk klockringning installerades i klockstapeln.

1987 insattes två målade korfönster av konstnären Konstantin Mona. Detta skedde mot Riksantikvarieämbetets beslut.

1993 genomfördes en invändig renovering med ny färgsättning av bänkarna, rekonstruktion av äldre marmoreringsmålning på orgelläktaren samt konservatorsarbeten på bl. a. altaruppsats och predikstol. 1994 återflyttades ett medeltida altarskåp som placerades vid långhusets södra vägg.

1999 renoverades timmerstommen på klockstapeln.

2000 putsades kyrkan och skiffertaket lades om. Lagerhielmska gravkoret putsades utvändigt och man återgick då till en äldre gul färgsättning. Byggnadens plåttak målades, nya häng- och stuprännor sattes upp och fönsterbågarna lagades och målades.

2002 renoverades det Lagerhielmska gravkoret invändigt.

2005-06 renoverades klockstapelns spåntak, nytt spån på takfallen. Man renoverade även spiran samt förgyllde kors och kulor.