Östuna kyrka

Vapenhuset har en rundbågig, ensprångig portal och en grönmålad bräddörr, klädd med fiskbensmönstrad panel. Vapenhusets golv är tegeltäckt. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Från valvet hänger en ålderdomlig glaslykta. Till höger står ett stort skåp, troligen från 1700-talet, och två länstolar från omkring år 1700, som tidigare stått i sakristian. Ingångsportalen till långhuset är rundbågig och tresprångig, murad av tegel och putsad.

Kyrkans inre präglas av den restaurering som genomfördes 1938 under ledning av arkitekten Ärland Noreen och konservatorn John Österlund. Sedan dess har inga stora invändiga förändringar ägt rum. Långhuset och koret har golv av kalkstensplattor. Koret täcks av ett stjärnvalv och långhuset av två kryssribbvalv. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Det har aldrig funnits några medeltida valvmålningar i kyrkan. Bänkinredningen i två slutna kvarter tillkom vid 1938 års restaurering. Den restaureringen gick bland annat ut på att avlägsna spåren av 1895 års ombyggnad som inte längre uppskattades av den allmänna smaken. De för det sena 1800-talet typiska schablonmålningarna på putsen målades över och väggar och valv vitkalkades. Predikstolen flyttades till sin ursprungliga plats i norr och ny bänkinredning tillverkades. Vidare gjordes ny altarring och läktarbarriären byggdes om. Hela inredningen marmorerades i grå och bruna toner. Läktarbarriären och predikstolen har även förgyllda ornament. På läktaren står orgeln från 1769 som bevarat sin ursprungliga nyklassicistiska fasad målad i ljusgrått med förgyllda listverk. 1938 installerades dessutom värmeledning för första gången. Ett pannrum grävdes ut under norra delen av långhuset. Tidigare hade en stor kamin från 1800-talets slut vid västra gaveln värmt upp kyrkan. År 1962 installerades elvärmeanläggning. Den ersattes av en ny elvärmeanläggning år 2000.

På långhusets södra och norra sidor finns två epitafier mittemot varandra. Det norra är uppsatt till minne av överstelöjtnanten Olof Wijnbladh, död på Qvallsta år 1744, det södra över Johan von Scheffer, död på Tisslinge år 1748.

Kyrkan har flera medeltida inventarier. Framför fönstret över altaret hänger ett triumfkrucifix från 1400-talets mitt. Det konserverades 1920 och försågs då med ett nytt kors. Över ingången till sakristian hänger ett mindre triumfkrucifix som daterats till omkring 1300 och hört till en äldre kyrka. På norra korväggen är uppställd en skulptur av Maria med Jesusbarnet från 1400-talets andra hälft, tillsammans med två bemålade flyglar som troligen hört till ett annat medeltida altarskåp. I koret finns också en dopfunt av sandsten från 1200-talets mitt som antas vara tillverkad av en mellansvensk verkstad. Funten målades mörkbrun med oljefärg år 1895. I korets sydöstra hörn står ett medeltida sakramentsskåp i ek. Bland ljusredskapen bör särskilt nämnas två ljuskronor av malm från 1600-talet och en ljuskrona som inköptes 1770.

Sakristians ingång från koret är försedd med en medeltida järndörr. Rummet är välvt med ett kryssribbvalv och har putsade och vitkalkade väggar och valv. Golvet är ett brädgolv med lackade bräder. I norra väggen finns en murad nisch med en lucka. Fönstret i öster har järngaller mellan fönstrets inner- och ytterbågar. I sakristian finns en ofullständigt bevarad ljuskrona av järn från medeltiden. Vidare finns ett skåp för liggande förvaring av textilier. Östuna kyrka har flera textilier av hög ålder. En orientalisk, svart bönematta från omkring år 1700 skänkt till kyrkan 1764 för att användas som antependium, hänger bakom glas och ram på läktaren. På södra långhusväggen hänger ett vitt antependium från 1731 inom glas och ram. Kyrkan har även en mässhake av granatäpplemönstrad sammet från omkring år 1500 och en mässhake av vitt siden skänkt1744.