Haby kraftverk

Utmed Slottsån har det funnits kvarnar alltsedan 1600-talet. Enligt häradsekonomiska kartan från 1890-talet fanns både en kvarn och en såg på den plats där Habys dammanläggning ligger idag. Strax nedströms Haby kraftverk finns en fornlämningsmiljö vid platsen för den medeltida riksborgen Öresten, som anlades på 1360-talet. Området Öresten utgör riksintresse för kulturmiljövården.

Haby kraftverk byggdes 1913-1915. Bygget var en fortsättning på Borås Stads Elektricitetsverk föresatser att klara av det snabbt växande el-behovet. Från 1909 till 1912 hade efterfrågan på el nästan tredubblats. Trots Häggårda kraftverks produktion och trots en ny ångturbin räckte kraften knappt till. Stadsfullmäktige beslutade därför den 19 december 1912 att anslå 1,75 miljoner kronor för en utbyggnad av Slottsåns fall vid Haby.

För att bland annat klara av variationerna av el-behovet med hög belastning under arbetstid och låg belastning under nätter och helger gavs tillstånd för en nivåreglering av Öresjöarna och Tolken se rubriken beskrivning.

När Haby kraftverk byggdes var det ett av landets första större effektkraftverk avsett för korttidsbelastning. Detta innebär att vattnet uppströms regleras/magasineras och används när effektbehovet är störst och/eller när vattenflödet säsongsvis är lägre.

Bygget startade i februari 1913 och den 23 januari 1915 levererades ström till Borås för första gången. Kostnaden blev cirka 2,3 miljoner kronor. Byggherre var Borås Stads Elektricitetsverk och bygget utfördes i egen regi. Tuben och svalltornet levererades av Motala Verkstads Nya AB. Liksom i Häggårda var huvudprojektören AB Vattenbyggnadsbyrån (VBB) och arkitekt var Boåsarkitekten, Herman Göranson.

Haby kraftverk var ursprungligen utrustat med turbiner tillverkade av Borås Mekaniska Werkstad. Även dessa var två tvillingfrancisturbiner. Generatorerna var tillverkade av firman Luth & Roséns Elektriska AB.

Driften i Haby kraftverk halvautomatiserades 1922 och var tillsammans med grannkraftverket Hulta bland de första i landet som utrustades för halvautomatisk drift. Nästa steg tog 1928 då Haby moderniserades 1928 då turbinerna försågs med nya löphjul av rostfritt stål.
År 1953 gjordes en omfattande ombyggnad av Haby kraftverk. Då ersattes de båda ursprungliga aggregaten med två helt nya. En redogörelse för dessa finns under rubriken beskrivning. De ursprungliga turbinskåpen behölls vid ombyggnaden.

År 1961 försågs Haby kraftverk med fjärrstyrning från Borås. Därmed upphörde den ständiga bemanningen i Haby. Under 2001 moderniserades styrningen i både Haby och Hulta ytterligare och sker helt från kraftvärmeverkets kontrollrum i Borås.

År 2005 renoverades hela dammen. Samtidigt byttes dammluckorna.

Utmed Slottsån har det funnits kvarnar alltsedan 1600-talet. Enligt häradsekonomiska kartan från 1890-talet fanns både en kvarn och en såg på den plats där Habys dammanläggning ligger idag. Strax nedströms Haby kraftverk finns en fornlämningsmiljö vid platsen för den medeltida riksborgen Öresten, som anlades på 1360-talet. Området Öresten utgör riksintresse för kulturmiljövården.

Haby kraftverk byggdes 1913-1915. Bygget var en fortsättning på Borås Stads Elektricitetsverk föresatser att klara av det snabbt växande el-behovet. Från 1909 till 1912 hade efterfrågan på el nästan tredubblats. Trots Häggårda kraftverks produktion och trots en ny ångturbin räckte kraften knappt till. Stadsfullmäktige beslutade därför den 19 december 1912 att anslå 1,75 miljoner kronor för en utbyggnad av Slottsåns fall vid Haby.

För att bland annat klara av variationerna av el-behovet med hög belastning under arbetstid och låg belastning under nätter och helger gavs tillstånd för en nivåreglering av Öresjöarna och Tolken se rubriken beskrivning.

När Haby kraftverk byggdes var det ett av landets första större effektkraftverk avsett för korttidsbelastning. Detta innebär att vattnet uppströms regleras/magasineras och används när effektbehovet är störst och/eller när vattenflödet säsongsvis är lägre.

Bygget startade i februari 1913 och den 23 januari 1915 levererades ström till Borås för första gången. Kostnaden blev cirka 2,3 miljoner kronor. Byggherre var Borås Stads Elektricitetsverk och bygget utfördes i egen regi. Tuben och svalltornet levererades av Motala Verkstads Nya AB. Liksom i Häggårda var huvudprojektören AB Vattenbyggnadsbyrån (VBB) och arkitekt var Boåsarkitekten, Herman Göranson.

Haby kraftverk var ursprungligen utrustat med turbiner tillverkade av Borås Mekaniska Werkstad. Även dessa var två tvillingfrancisturbiner. Generatorerna var tillverkade av firman Luth & Roséns Elektriska AB.

Driften i Haby kraftverk halvautomatiserades 1922 och var tillsammans med grannkraftverket Hulta bland de första i landet som utrustades för halvautomatisk drift. Nästa steg tog 1928 då Haby moderniserades 1928 då turbinerna försågs med nya löphjul av rostfritt stål.
År 1953 gjordes en omfattande ombyggnad av Haby kraftverk. Då ersattes de båda ursprungliga aggregaten med två helt nya. En redogörelse för dessa finns under rubriken beskrivning. De ursprungliga turbinskåpen behölls vid ombyggnaden.

År 1961 försågs Haby kraftverk med fjärrstyrning från Borås. Därmed upphörde den ständiga bemanningen i Haby. Under 2001 moderniserades styrningen i både Haby och Hulta ytterligare och sker helt från kraftvärmeverkets kontrollrum i Borås.

År 2005 renoverades hela dammen. Samtidigt byttes dammluckorna.

Haby kraftverk är uppfört längs Slottsån, som är ett biflöde till Viskan. Kraftverket, som byggdes 1913-1915, ligger cirka tre kilometer söder om Skene i Marks kommun och cirka 3,5 mil sydväst om Borås.

Haby kraftverks regleringsdamm är anlagd vid en före detta kvarn- och sågplats vid Slottsåns utlopp från de så kallade Öresjöarna. Dessa utgörs egentligen av en större sjö, vars delar har olika namn Västra Öresjön, Östra Öresjön och Kalven. Det är Kalven som kan uppfattas som kraftverkets dammsjö, men denna cirka 65 hektar stora vik fanns redan innan kraftverket byggdes och är endast marginellt skapad av regleringsdammen. Öresjöarnas strandlinje påverkades inte heller särskilt mycket av regleringen.

När kraftverket anlades gavs tillstånd dels att nivåreglera Öresjöarna 2,8 meter samt den högre belägna sjön Tolken med 2,5 meter. Genom byggandet av Habys regleringsdamm kunde 60 miljoner kubikmeter vatten magasineras.

Dammanläggningen utgörs av betong med en stenklädd vattensida. På senare tid har denna naturstensklädning uppströms förstärkts med betong upp till den övre dämningsgränsen. Dammens utskovsdel ligger till vänster i strömriktningen. Avbördningen vid höga flöden, eller då kraftverket står still, sker via 16 relativt smala spettluckor av stål. Utskovsfåran den ursprungliga åravinen är helt separerad från kraftverkets vattenvägar. Cirka 110 meter nedströms kraftverket återförenas utskovsfåran med kraftverkets cirka 160 meter långa utloppskanal.

Intaget sker i dammen och vattenflödet fortsätter via en cirka 200 meter lång sprängd tilloppskanal med stensatta kanter fram till tubintaget, där en hög och smal byggnad inrymmer tubens intagslucka en nitad välvd stållucka med dess manövreringsanordning. Intaget har ett maskinrensat galler upptill plåtklätt för att underlätta rengöring. Ett extra sättutskov finns till vänster för att kunna leda bort is och större skräp.

Vattnet fortsätter därefter i en 740 meter lång ståltub ovan mark. Tuben har en diameter på hela 4,0 meter och är uppdelad i en 630 meter lång nivåtub, som mynnar ut i ett stort svalltorn. Vattentubens dimensioner var så anmärkningsvärda att Haby kraftverk fick internationell uppmärksamhet. Svalltornets funktion är att jämna ut de stora tryckvariationer som kan uppstå och som i värsta fall kan spränga tuben om vattenmassorna bromsas upp hastigt exempelvis vid ett maskinstopp. Vid sådana tillfällen fungerar svalltornet som ett slags ventil genom att vattnet kan stiga upp genom detta. Vid extrema situationer kan vattnet till och med rinna över kanterna på det höga upptill öppna tornet.

Efter svalltornet övergår tuben i en 110 meter lång trycktub, som förser kraftverkets två tvillingturbiner med vatten innan det återförs till Slottsån via en cirka 160 meter lång utloppskanal med sluttande stensatta kanter.
Fallhöjden vid Haby är 27,8 meter. Den utbyggda vattenföringen är 23 kubikmeter per sekund mer än tre gånger medelvattenföringen som är 7 kubikmeter per sekund. Denna driftform fungerar genom regleringsmöjligheterna av sjöarna uppströms. Kraftverkets märkeffekt är 7 000 kVA (5 300 kW) och normalårsproduktionen är 12,0 GWh.

Maskineri

Maskineriet utgörs av två likadana aggregat två tvillingfrancisturbiner tillverkade 1953 på Nohab, Trollhättan, med beställningsnummer 5401-0308. Dessa nyinstallerades 1953 i de ursprungliga cylindriska tryckskåpen av nitad plåt. Turbinernas löphjulsdiameter är 1,0 meter, effekten är 2 650 kW vid fallhöjden 26,7 meter och varvtalet är 375 varv per minut. Turbinregulatorerna från Verkstaden Kristinehamn finns kvar, men är kompletterade med hydrauliska motviktsaggregat.

De två synkrona generatorerna är också likadana. De är från Elektromekano av typen GV 179/16 och har tillverkningsnummer 860087 respektive 860086. Effekten är 3 500 kVA och varvtalet är 375 per minut. Även matarna från Elektromekano är i drift. De är av typen LM14 och har tillverkningsnummer 860089 respektive 860088.

Kraftverkets kontroll- och överföringsutrustning är moderniserad i sin helhet. Och den ursprungliga kontrolltavlan av marmor är borta.

Källor:
Ägaren Borås Energi och Miljö AB
Kort-kort historia om Vattenkraftens intåg på Borås Energi (kompendium framtaget av bolaget för internutbildning)
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Lasse Brunnströms och Bengt Spades inventeringsblankett (1989-05-29)

Haby kraftverk är uppfört längs Slottsån, som är ett biflöde till Viskan. Kraftverket, som byggdes 1913-1915, ligger cirka tre kilometer söder om Skene i Marks kommun och cirka 3,5 mil sydväst om Borås.

Haby kraftverks regleringsdamm är anlagd vid en före detta kvarn- och sågplats vid Slottsåns utlopp från de så kallade Öresjöarna. Dessa utgörs egentligen av en större sjö, vars delar har olika namn Västra Öresjön, Östra Öresjön och Kalven. Det är Kalven som kan uppfattas som kraftverkets dammsjö, men denna cirka 65 hektar stora vik fanns redan innan kraftverket byggdes och är endast marginellt skapad av regleringsdammen. Öresjöarnas strandlinje påverkades inte heller särskilt mycket av regleringen.

När kraftverket anlades gavs tillstånd dels att nivåreglera Öresjöarna 2,8 meter samt den högre belägna sjön Tolken med 2,5 meter. Genom byggandet av Habys regleringsdamm kunde 60 miljoner kubikmeter vatten magasineras.

Dammanläggningen utgörs av betong med en stenklädd vattensida. På senare tid har denna naturstensklädning uppströms förstärkts med betong upp till den övre dämningsgränsen. Dammens utskovsdel ligger till vänster i strömriktningen. Avbördningen vid höga flöden, eller då kraftverket står still, sker via 16 relativt smala spettluckor av stål. Utskovsfåran den ursprungliga åravinen är helt separerad från kraftverkets vattenvägar. Cirka 110 meter nedströms kraftverket återförenas utskovsfåran med kraftverkets cirka 160 meter långa utloppskanal.

Intaget sker i dammen och vattenflödet fortsätter via en cirka 200 meter lång sprängd tilloppskanal med stensatta kanter fram till tubintaget, där en hög och smal byggnad inrymmer tubens intagslucka en nitad välvd stållucka med dess manövreringsanordning. Intaget har ett maskinrensat galler upptill plåtklätt för att underlätta rengöring. Ett extra sättutskov finns till vänster för att kunna leda bort is och större skräp.

Vattnet fortsätter därefter i en 740 meter lång ståltub ovan mark. Tuben har en diameter på hela 4,0 meter och är uppdelad i en 630 meter lång nivåtub, som mynnar ut i ett stort svalltorn. Vattentubens dimensioner var så anmärkningsvärda att Haby kraftverk fick internationell uppmärksamhet. Svalltornets funktion är att jämna ut de stora tryckvariationer som kan uppstå och som i värsta fall kan spränga tuben om vattenmassorna bromsas upp hastigt exempelvis vid ett maskinstopp. Vid sådana tillfällen fungerar svalltornet som ett slags ventil genom att vattnet kan stiga upp genom detta. Vid extrema situationer kan vattnet till och med rinna över kanterna på det höga upptill öppna tornet.

Efter svalltornet övergår tuben i en 110 meter lång trycktub, som förser kraftverkets två tvillingturbiner med vatten innan det återförs till Slottsån via en cirka 160 meter lång utloppskanal med sluttande stensatta kanter.
Fallhöjden vid Haby är 27,8 meter. Den utbyggda vattenföringen är 23 kubikmeter per sekund mer än tre gånger medelvattenföringen som är 7 kubikmeter per sekund. Denna driftform fungerar genom regleringsmöjligheterna av sjöarna uppströms. Kraftverkets märkeffekt är 7 000 kVA (5 300 kW) och normalårsproduktionen är 12,0 GWh.

Maskineri

Maskineriet utgörs av två likadana aggregat två tvillingfrancisturbiner tillverkade 1953 på Nohab, Trollhättan, med beställningsnummer 5401-0308. Dessa nyinstallerades 1953 i de ursprungliga cylindriska tryckskåpen av nitad plåt. Turbinernas löphjulsdiameter är 1,0 meter, effekten är 2 650 kW vid fallhöjden 26,7 meter och varvtalet är 375 varv per minut. Turbinregulatorerna från Verkstaden Kristinehamn finns kvar, men är kompletterade med hydrauliska motviktsaggregat.

De två synkrona generatorerna är också likadana. De är från Elektromekano av typen GV 179/16 och har tillverkningsnummer 860087 respektive 860086. Effekten är 3 500 kVA och varvtalet är 375 per minut. Även matarna från Elektromekano är i drift. De är av typen LM14 och har tillverkningsnummer 860089 respektive 860088.

Kraftverkets kontroll- och överföringsutrustning är moderniserad i sin helhet. Och den ursprungliga kontrolltavlan av marmor är borta.

Källor:
Ägaren Borås Energi och Miljö AB
Kort-kort historia om Vattenkraftens intåg på Borås Energi (kompendium framtaget av bolaget för internutbildning)
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Lasse Brunnströms och Bengt Spades inventeringsblankett (1989-05-29)