Invändigt har byggnaden till största del behållit sin ursprungliga planlösning som på grund av de kombinerade funktionerna skiljer sig från den normala indelningen i kyrkor. Vapenhus och sakristia, som skiljs åt av en samlingssal, kan anses tillhöra församlingshemmets del. Generellt har de flesta rummen i byggnaden putsade väggar och tak. Snickerierna är till större delen ursprungliga.
Kyrkan och församlingshemmet genomgick en omfattande upprustning på 1950-talet. Invändigt förnyades den inre färgsättningen samt utsmyckningen, enligt ett förslag av Gunnar Torhamn och Nils Aron Berge. Kyrkans valv målades med tempera för att kontrastera mot väggarna. Kyrkorummets norra del, nedanför läktaren mot församlingshemmet, fick en ny vägg i rödbok med vikväggar i samma material, medan läktarbarriären och dörrarna kläddes med knivskuren furu.
Kyrkorummets norra vägg och anslutningen till församlingssalen fick åter en ny gestaltning vid renoveringen på 1980-talet. Vikväggen avlägsnades och ersattes av ett öppet stickbågigt valv medan smala rundbågiga fönsteröppningar skapades mot vapenhuset och sakristian. Samtidigt ombyggdes läktaren i samband med installationen av en ny orgel.
Kyrkorummet är luftigt med brädfodrat tunnvalv, stora fönster och en ljus och stram färgsättning, i vitt för väggar och tak samt grått för snickerier. Färgsättningen återkommer i övrigt i större delen av byggnaden. Kyrkorummet, församlingssalen och de flesta rum har brädgolv, lackade i flera rum. Kyrkorummet står i förbindelse med samlingssalen i församlingsdelen genom en stickbågig, bred öppning. Salen blir därmed en del av själva kyrkorummet.
Läktaren i norra förlängningen av kyrkorummet sträcker sig över hela samlingssalen, den nås från övervåningen. Nuvarande läktarbarriär som har ett framskjutande mittparti tillkom 1988 i samband med installationen av den nya orgeln. Den är utförd med spjälkonstruktion, laserat trä och förgyllda detaljer.
Korväggen, i söder, hade tre fönster, varav ett med glasmålning, även själva innerväggen var utsmyckad. Fönstren igensattes på 1950-talet och ersattes av ett mindre lunettfönster med en glasmålning skapad av Gunnar Torhamn.
Sakristian är belägen öster om samlingssalen inom församlingshemmets byggnadskropp. Sak-ristian nås från salen genom en hall, vilken har förbindelse till ett förvaringsvalv. Rummet har ett enda fönster beläget i församlingshemmets södra långsida.
Vapenhuset med entré mot Trastgatan är anslutet till församlingshemmets västra gavel. Vapenhuset leder dock inte vidare till kyrkorummet som brukligt utan istället, genom döbattang-dörrar, till församlingshemmets sal. Från vapenhuset leder två tvillingtrappor, en på varje sida om porten, till övervåningen. Väggar och tak är vitputsade och snickerierna gråmålade.
Inredning och inventarier
Del av den fasta inredningen förnyades i samband med 1950-talets renovering, men framför allt ändrades färgsättningen såväl då som vid senaste renoveringen på 1980-talet.
Altaranordningen förnyades på 1950-talet med ett altarskåp. Gunnar Torhamn skapade skåpets altartavla samt glasmålningen i det nya korfönstret. Altartavlan föreställer Jesus tvättande fötterna på lärjungarna. Det gråmålade altarbordet är ursprunglig och tillverkat av furu. Det har enkla spegellister i kanter samt en bordsskiva av grå kalksten.
Den gråmålade altarringen med raka sidor och rakt framstycke är ytterst enkel till sin karaktär. Den har knäfall och räcke med klädsel av brun sammet. Framstycket i barriären bär Jesus monogram
Dopfunten tillhör den ursprungliga inredningen från 1920-talet. Den är huggen i ett block av grå kalksten och står på en tjock kalkstensplatta. Dopskålen täcks av en tidstypiskt bronserad kåpa med detaljer i mässing.
Den enkla predikstolen med träådringar tillhör också den ursprungliga inredningen. Ett kors som ursprungligen fanns på taket pryder idag predikstolens framsida.
De målade öppna träbänkarna är enkla med raka gavlar och utsmyckning i form av träådringar med fantasikaraktär. De tillhör den ursprungliga inredningen, några bänkrader har i efterhand avlägsnats i koret.
Kyrkans belysning förnyades till största del i samband med den senaste invändiga restaureringen på 1980-talet. Detta gäller bl.a. vägglampetterna samt taklamporna över och under läktaren. Från den ursprungliga inredningen på 1920-talet är däremot de tidstypiska men exklusiva och specialformgivna mässingskronor som alltjämt hänger kvar i kyrkorummet.
Den första orgeln som installerades 1922 var tillverkad av Förenade Piano & Orgelfabrikerna. Den ersattes 1954 av en ny om 14 stämmor som utbyggdes 1962 till 21 stämmor. På nytt, 1988, förnyades orgelverket helt; denna gång med en orgel om 16 stämmor tillverkad av Walter Thür.
Kyrklockan, som är en gåva av E Lundberg, Krylbos förste präst, levererades 1923 av Berholtz.